Obesegrade i ligan och hundraprocentiga i Europa

Manchester United kan se tillbaka på oktober som en mycket fin månad. Laget klev in i Champions League (på riktigt) med två vinster och i ligan är laget fortsatt obesegrade. Där lyckades laget med bedriften att ta poäng mot Chelsea för blott andra gången någonsin.

Börjar vi i Champions League så blev det 1-0 hemma mot Vålerenga och 1-0 borta mot Atlético Madrid. Vi skulle kunna välja att vara superkritiska och påstå att United borde vinna bekvämare mot de lagen. Men det tycker jag skulle vara alldeles för hårt. Vi får inte glömma att Champions League är en ny turnering för det här laget. Det innebär nya utmaningar och så länge vi tar oss över hindren behöver vi inte bekymra oss om hur.

United spelar inte i Champions League bara för att delta. Vi är där för att konkurrera. Men det är orimligt att tro att United redan på första försöket i turneringen på allvar ska utmana om titeln. I stor utsträckning handlar det om att se och lära. Vi ska lära oss att ta oss vidare till slutspelet. Vi ska lära oss att gå vidare i slutspelet. Det tycker jag är en rimlig målsättning och kravbild. Hittills ser det väldigt bra ut.

I ligan vill jag att vi ska utmana om titeln. Men det är nog inte realistiskt. Åtminstone inte om vi uppfyller målbilden i Europa. För då blir det lite för många matcher för en alldeles för tunn trupp att hantera.

Vi står på 14 poäng efter sex matcher. Jag menar att sannolikheten är stor att det hade varit 16 poäng om vi inte hade haft Europaspelet. För vår oavgjorda match mot ett formsvagt Arsenal var präglad av att vi var tröttkörda.

Det såg betydligt bättre ut mot Chelsea. Där visade vi egentligen för första gången att vi på allvar kan utmana Chelsea. Okej, motståndaren var bättre på slutet men det fanns också perioder där United var bättre. Så har det inte känts förut. Visst har United ibland haft ett ytligt övertag i matcher mot Chelsea, men då har det mer handlat om att Chelsea har gått på halvfart. Nu var det två riktigt bra lag som gjorde upp.

Förutom Chelsea spelade vi i oktober även mot Everton i ligan. Där blev det en bekväm seger trots underläge i paus. Det vi fick se då var ett United som helt enkelt malde ner motståndaren.

Laget känns den här säsongen mer moget än tidigare. Det enda problemet är som sagt den tunna truppen.

Månadens matcher

• O 1-1 | Chelsea (H, WSL) [höjdpunkter]
• V 1-0 | Vålerenga (H, WCL) [höjdpunkter]
• V 4-1 | Everton (B, WSL) [höjdpunkter]
• V 1-0 | Atlético Madrid (B, WCL) [höjdpunkter]

Olika sätt att vinna

Jag var inne på det i inledningen. Något som är nytt med United den här säsongen är att vi hittar olika sätt att vinna på. Ibland kör vi över en sämre motståndare (PSV, Leicester, London City Lionesses). Andra gånger är det mer att vi maler ner det sämre laget (Vålerenga, Everton). Vi har också visat att vi kan kriga till oss segrar (Hammarby, Atlético Madrid).

Våra nyförvärv har en stor del i det. Bäst hittills har Julia Zigiotti Olme varit. Även värvningen av Jess Park ser ut att vara en succé.

Fridolina Rolfö var avgörande mot Atlético Madrid. Annars har hon ännu inte kommit upp i den nivå vi vet att hon besitter. Ändå är min känsla att hon redan nu har varit vårt viktigaste nyförvärv. Hon kommer in med vinnarmentalitet och erfarenhet. Det påminner mycket om när Tobin Heath och Christen Press anslöt hösten 2020.

Det är enkelt att älska detta Manchester United. Något som inte riktigt har varit sant de senaste åren.

Må ledningen bara ge oss några högklassiga nyförvärv i januari.

Månadens spelare: Julia Zigiotti Olme

Många spelare har varit bra i oktober. En som har varit bra hela säsongen är Julia Zigiotti Olme. Hon utsågs till matchens lirare mot Atlético och kommenterade matchen med orden: ”Det var massor av löpning, massor av blockerande. Bara massor av hjärta.”

Hennes insats lyftes fram av Uefas tekniska observatör Joe Montemurro (nu förbundskapten för Australien, tidigare i bland annat Arsenal och Lyon). Zigiotti har varit varit briljant för United den här säsongen. Som har noterats åtskilliga gånger tidigare kompletterar Zigiotti och Hinata Miyazawa varandra på Uniteds mittfält.

Främsta utmanare

• Som sagt, det är Zigiotti och Hinata Miyazawa som styr Uniteds spel.
• Våra ytterbackar Anna Sandberg och Jayde Riviere håller hög nivå i match efter match. Sandberg slog till med sitt första mål som Unitedspelare mot Chelsea och är ständigt ett vapen i offensiven. Riviere har på nåt sätt hamnat lite i skymundan den här säsongen, kan jag känna. Kanske för att vi någonstans har vant oss vid att hon håller en så hög nivå.
• Lagkapten Maya Le Tissier ska också lyftas fram. Hon har stor del i att Uniteds defensiv är så bra som den är.
• I andra änden av planen ska Jess Park lyftas fram.

Behöver höja sig

• När Elisabeth Terland inte gör mål bidrar hon alldeles för lite. I oktober gjorde hon varken mål eller assist. Det är talande att hon blev utbytt i fyra matcher av fyra, varav tre gånger innan timmen var spelad. Mest notabelt var att hon fick lämna planen efter 51 minuter i underläge mot Everton.
• Ingen annan spelare hamnar på den här listan (Melvine Malard och Ella Toone har fått kritik i våra matchrapporter men har också utmärkt sig som mycket bra). Däremot ska två koncept återigen kritiseras: 1) Det är oacceptabelt att vi har en så tunn trupp. 2) Vi är fortsatt alldeles för dåliga på defensiva fasta situationer.

De utlånade

Keira Barry (Sunderland)

Tillbaka i spel efter kort skadefrånvaro. Två inhopp på två ligamatcher följdes av 68 minuter i Ligacupen.

Geyse (NJ/NY Gotham FC)

Geyse har inte spelat sedan den 22 september. Detta på grund av vad som beskrivs som ”knäbesvär”. Någon prognos för när hon kan vara tillbaka i spel har jag inte sett. Gotham har säkrat slutspel i NWSL.

Lucy Newell (Birmingham City)

Fick nöta bänk i månadens båda ligamatcher men spelade sedan 90 minuter i en klar förlust mot Tottenham i Ligacupen.

Evie Rabjohn (Sunderland)

I ligan fick hon spela sista halvtimmen mot Charlton och första halvlek mot Crystal Palace. Det följdes av 90 minuter mot Crystal Palace.

Jess Simpson (Southampton)

Om inledningen på lånerapporten har varit trist läsning så kan vi åtminstone konstatera att Jess Simpson presterar på hög nivå. Startade fyra av fyra matcher i oktober, däribland i en imponerande seger mot Birmingham (Birminghams första förlust i ligan). Mest utmärkte hon sig ändå mot Portsmouth i ligan. Först bidrog hon med en assist till Southamptons kvitteringsmål och sedan satte hon det matchvinnande målet direkt på hörna.

Hennes prestationer i oktober var så bra att hon nominerades till månadens spelare.

Emma Watson (Crystal Palace)

Efter bara sporadisk speltid i början av sejouren i Palace fick Emma Watson äntligen chansen från start mot Sunderland. Då bidrog hon med en assist till lagets kvitteringsmål och hon prisades som lagets bästa spelare.

Watson slog sedan till med två mål mot Ipswich i Ligacupen, innan hon blev utbytt efter en halvlek (gissningsvis ett planerat byte). För andra matchen i rad prisades hon som lagets bästa spelare.

Mer information

Spelschema och resultat

Spelartruppen

Spelarstatistik