En prestation under all kritik
Trots en regnfri kväll lyckades United trampa vatten i 90 minuter. United får dela poängen med bottenlaget West Ham och jakten på en Champions League-plats fick sig en rejäl törn. Laget Den största förvåningen i dagens elva var att Jayde Riviere var flyttad till bänken. Istället fick Hanna Lundkvist spela till höger och Dominique Janssen ...
Trots en regnfri kväll lyckades United trampa vatten i 90 minuter. United får dela poängen med bottenlaget West Ham och jakten på en Champions League-plats fick sig en rejäl törn.
Laget
Den största förvåningen i dagens elva var att Jayde Riviere var flyttad till bänken. Istället fick Hanna Lundkvist spela till höger och Dominique Janssen till vänster. Millie Turner tog Janssens plats i mittlåset.
Fridolina Rolfö fick chansen från start efter att ha hoppat in mot Chelsea senast. Lea Schüller ersatte Ellen Wangerheim som nia.
Vad hände?
Det var ingen vacker fotboll vi fick se. Båda lagen slarvar och ingetdera av lagen hittar någon kontinuitet i spelet. United försöker hitta vägar fram men West Ham står upp bra och spelet går mest i cirklar.
Stundtals hittar United ett mer direkt spel men den sista passningen saknas. Laget känns inte alltid i synk, kommunikationen sviktar lite och bollar slås bort. United spelar en hel del långa bollar och försöker lyfta upp laget men utan större framgång. Det ser helt enkelt lite avkopplat ut.
United dominerade alltjämt bollinnehavet, som de oftast gör, och när West Ham väl får låna bollen försvarar sig United bra. Resultatet blir ett dödläge där båda lagen står och stampar och matchkvaliteten är låg.
Matchens första riktigt farliga chans tillhör United, och den tar 35 minuter att uppenbara sig. Jess Park, som har bollen alldeles för lite i första halvlek, gör en fin framspelning från kanten till Julia Zigiotti Olme som på ett tillslag ställer West Hams målvakt som tvingas till en rejäl utsträckning. Det verkade tända något i United, som börjar spela rakare, krånglar inte till det. In med spelare i boxen och vänta på bollen, ibland är det inte svårare än så.
Bara någon minut senare får United en ännu bättre chans när Elisabeth Terlands nick räddas. West Ham hinner knappt samla sig innan Terland skickar ett skott strax över ribban.
Inför andra halvlek behöver det hända någonting. Ett byte görs redan i halvtid: Dominique Janssen, som hade en tuff första halvlek, ersätts av Gabby George.
Det är uppenbart att United är lite för enkla att spela runt och att det behövs lite kreativitet. Då byter man såklart ut sin mest kreativa spelare om man heter Marc Skinner. Park får bara 55 minuter och ersätts av Melvine Malard. Ett märkligt byte i mina ögon. Att Simi Awujo ersätter Elisabeth Terland, som stod för mycket i offensiv väg i första halvlek, är nästan ännu märkligare. Om du behövde mer bevis på att Skinner är en usel matchtränare: varsågod.
Med dåligt tajmade byten i bagaget händer det inte mycket på plan. United fastnar i gamla mönster och West Ham börjar växa in i matchen. En dryg kvart in i andra hittar man fram till ett guldläge. United kommer undan med blotta förskräckelsen när West Hams Aseyi är helt omarkerad men ändå lyckas nicka rätt in i Phallon Tullis-Joyces famn. En brutal påminnelse att det bara räcker med ett läge för att United plötsligt ska få rejält med motvind.
Ellen Wangerheim ersätter Lea Schüller med lite mer än 20 minuter kvar. Lite pigga ben i fram är ju inte fel. Men det känns som att fotbollsgudarna vid det laget redan hade bestämt sig. Det här var inte Uniteds dag. Istället för att trycka på och pressa West Ham börjar man falla in i en fotbollsförstörande försiktighet. United fyller inte på i straffområdet och istället ser man rädda ut för att det tidigare nämnda ”läget” kan dyka upp.
Den sista kvarten präglas av desperation. Man måste greppa efter halmstrån för att hitta en spelidé. Ett passande avslut till en match utan några som helst glädjeämnen.
Varför gick det som det gick?
Lite går att skylla på en hård matchning i spelschemat. Det är bara tre dagar efter en final, som i sin tur var tätt efter ett landslagsuppehåll där många viktiga spelare hade betydande roller. En finalförlust i ryggen gör väl också sitt för motivationen. Men det är bara droppar i havet. Det här var något annat.
United är inte ett välcoachat lag. För ofta sätter Marc Skinner markerna på individuella prestationer och hoppas på jackpot. I en sådan här viktig match måste man våga röra om i grytan, göra förändringar, byta spår. Men vi fick inte se något av det idag. Det är rent av undermåligt att inte kunna straffa en nedflyttningskandidat i ett läge där alla ligamatcher är viktiga.
MENSA hade inte kunnat lösa ekvationen som är Marc Skinners spelsystem, om det överhuvudtaget finns något.
Utmärkte sig positivt
Vissa spelare går att klandra mindre än andra. Julia Zigiotti Olme, Jess Park, och mittbacksparet Le Tissier och George har hedern i behåll. Phallon Tullis-Joyce också, men främst för att hon var sysslolös.
Behöver höja sig
Alla som inte är nämnda ovan.
Noterat
- Det här är det första poängtappet för United i ligan sedan januari.
- Med den här matchen har United gått segerlösa i tre raka matcher. Det är första gången det händer den här säsongen.
Härnäst
Om bara tre dagar har United en möjlighet att studsa tillbaka när Everton gästar Leigh. Därefter väntar en brutal vecka med dubbelmöte mot Bayern München i Champions League och derby mot Manchester city.
Efter det är det landslagsuppehåll, och United spelar inte några matcher på över tre veckor.
West Ham United – Manchester United 0-0 (0-0)
Women’s Super League, 18 mars
Uniteds lag: Tullis-Joyce; Le Tissier, Turner, Janssen, Lundkvist; Zigiotti, Rolfö; Park, Terland, Naalsund; Schüller