Chelsea säkrade defenitivt ligasegern på lördagen då man slog United med klara 3-0. Resultatet var mindre viktigt i slutändan då Wayne Rooney skadades och missar resten av säsongen.
Jose Mourinho återgick till den mer vinstgivande 4-3-3-formationen och fick på så sätt in fler av de mer tongivande spelarna i spelet, detta efter att under en tid ha experimenterat med 4-4-2, vilket inneburit ett klart sämre spel och sämre resultat. Nu var det ett mer ”ordinarie” Chelsea vi såg (ingen på skadelistan som kunde ha förbättrat laget), jämfört med bl.a det lag som förlorade mot Liverpool i FA-cupen.
Arjen Robben och Joe Cole tog kanterna med Drogba centralt och 3 starka centrala mittfältare i Essien, Makelele och Lampard. I försvaret var Carvalho tillbaka centralt med Terry, Gallas flyttades ut till vänster på Del Horno’s bekostnad.
Sir Alex ställde upp med starkast möjliga lag, bara Paul Scholes och Gabriel Heinze hade kunnat gå in i laget om de varit skadefria. Möjligtvis borde Wes Brown ha föredragits före Nemanja Vidic centralt med Ferdinand. Vidic har gjort några fantastiskt bra matcher, men var inte så lyckad mot Tottenham senast, vi lär dock få en enorm användning av Vidic nästa säsong då han kommit in i laget och spelet i ligan, att han har kvaliteter kan en blind se. Dessutom är Brown betydligt snabbare, något som i efterhand (lätt att vara klok då) troligen hade inneburit minst ett mål mindre. Inte för att Vidic var direkt skyldig till något mål, men Brown’s snabbhet gör ändå att försvarsspelet blir helt annorlunda och flera situationer hade aldrig kommit till med Brown.
Louis Saha startade istället för Ruud Van Nistelrooy, också det ett felbeslut visade det sig. Saha var inte alls lika rapp i steget som han varit de senaste 2 månaderna, kanske p.g.a sin skada senast?
I övrigt var laget oförändrat.
Den första halvleken startades i högt tempo av Chelsea, något som överraskade både mig och United då detta inte tillhör vanligheterna.
Hemmalaget skulle också ta ledningen efter knappa 5 minuter. Ronaldo drev bollen inåt banan men blev bryskt tacklad av Lampard, som dock kan ha träffat bollen först, tacklingen blir dock inte mindre ”farlig” för den sakens skull. Domare Mike Dean valde dock att plocka av linserna i just det ögonblicket och inte dömma för den solklara frisparken. Istället blev det hörna i situationen efteråt, en hörna som slogs av Lampard. På den gick Drogba högst och skarvnickade bollen mot den bortre stolpen där Gallas dök upp och enkelt kunde nicka in 1-0. Vad Mikael Silvestre gjorde på markeringen står skrivet i stjärnorna, detta är en variant som Chelsea brukar använda, tjänstefel av Silvestre minst sagt.
Chelsea fortsatte att spela bra och skapade ett par farliga chanser ytterliggare, bl.a så rann Robben igenom på United’s vänstersida, han fick dock felträff på ”inspelet” och av chansen blev det inget. Ett par halvfarliga skott från bl.a Essien hade man oxå.
De sista 20 minuterna tog United över och var då det bättre laget. Rooney hade en ypperlig chans till kvittering då han slog en tunnel på Carvalho och kom fri med Cech, dock Ferreira farande med en tackling som störde Rooney i avslutsögonblicket och skottet gick utanför.
Rooney hade även ett fint skott nere vid stolpen som Cech hade vissa besvär med. Sista chansen gick till United då Vidic vann en höjduell mot både Drogba och Carvalho, men O’Shea nickade sedan över mål från ett relativt bra läge.
En chansmässigt mycket jämn första halvlek, trist att målet skulle komma på det sättet det gjorde bara.
I den andra halvleken försökte United flytta upp positionerna för att kunna kvittera, därför lämnades en del luckor bakåt och det såg ganska tamt ut från och till i försvaret, av förklarliga skäl som sagt.
Lagen hade ett par bra chanser vardera. United’s bästa hade Ronaldo då han var nära att få foten på bollen vid öppet mål, Cech fick dock precis ett finger på bollen som gjorde att Ronaldo missade. Ronaldo var frustrerad matchen igenom och hade ingen lyckad dag alls, det blev dock bättre när han flyttades över till vänster i slutet på första halvlek. Han blev dock sedermera utbytt mot Van Nistelrooy då det återstod en dryg halvtimme.
Chelsea var det bättre laget hela den andra halvleken och gjorde rättvist 2-0 (rättvist med mål i alla fall) efter dryga timmens spel. Joe Cole fick bollen 7-8 meter utanför United’s straffområde och fick med mycket tur (studsar på United-ben bl.a) bollen med sig och kom fri med Van der Sar, inget misstag och 2-0. Snyggt av Cole men också väldigt turligt. Matchen var därmed helt avgjord, United försökte men var för dagen enormt bleka.
United hade gett upp, vilket man såg 10 minuter senare då Carvalho av alla gjorde 3-0 då han fick bollen till skänks.
Med 10 minuter kvar av matchen hände det som kom att bli mest omskrivet denna dag. Rooney drev bollen förbi Ferreira, portugisen tacklade dock (inte oschysst) tillbaka bollen i Chelsea’s ägo. Rooney fick dock samtidigt en smäll över foten och blev liggande i smärtor. Att han hade ont stod utom allt tvivel då han knappast gnäller i vanliga fall. Hela Stamford Bridge blev tyst under 5 minuter kändes det som, alla applåderade dock då Rooney sedermera bars ut på bår. Inga busvisslingar och sånger om att det var ”lika gott åt honom” här inte (som dessvärre har hänt på annat håll), heder åt Stamford Bridge publik för detta. På söndagskvällen blev det klart att Rooney blir borta minst 6 veckor p.g.a ett mellanbensbrott i foten, därmed är VM i fara – och därmed minskade England’s chans till en eventuell medalj betänkligt.
De resterande 10 minterna av matchen blev ganska avslagna. Chelsea hade en ypperlig chans till ytterliggare ett mål, men Drogba var halvsekunden för sen på inhoppande Duff’s inlägg.
I slutändan var Chelsea’s seger odiskutabel, inget att säga om, även om det blev något mål för stort. Det hade dock varit intressant att se hur matchen utvecklats om Ronaldo fått sin rättmätiga frispark i början av matchen. Detta är dock inget man kan skylla på, United gjorde en av sina sämre matcher för säsongen, samtidigt så spelade Chelsea stundtals väldigt bra.
I United var Rooney den ende som var riktigt bra, Ryan Giggs, Gary Neville och Rio Ferdinand var godkända. Resten kan betydligt bättre.
Nu återstår det 2 matcher för United’s del, hemma mot Middlesbrough i morgon kväll och nästa helg hemma mot Charlton. Blir det vinst i en av de matcherna så säkras andraplatsen då Liverpool (samma poäng nu) endast har en match kvar (borta mot Portsmouth).
För egen del är jag nöjd med säsongen med tanke på att vi tappat båda de centrala mittfältare som burit United de senaste 7-8 åren, att ersätta dom går inte i en handvändning. Nödlösningarna och skadorna har varit många, därför är en plats bland de 3 främsta klart godkänt, i mina ögon.
United:
VDS
Neville, Ferdinand. Vidic, Silvestre
Ronaldo, O’Shea, Giggs, Park
Rooney, Saha
Bänk: Howard, Brown, Evra (in för Rooney 82′), Richardson (in för Giggs 73′), Van Nistelrooy (in för Ronaldo 64′)
Av: Johan Nilsson [Den här artikeln har importerats från en gammal version av Muss.se.]
Res med oss till Manchester!