Ruben Amorim har fått kicken och framtiden är oviss. Känslorna svallar och åsikterna är många efter portugisens avsked. Därför tar vi tillfället i akt och låter redaktionen diskutera.

Tycker du att det är ett korrekt beslut att sparka Amorim?

Mikael Österdahl: Min spontana känsla är lättnad. Jag var mycket positiv till Amorim på förhand men det visade sig att jag visste alldeles för lite om honom. Att jag går fel gör förstås inget men det är ju bedrövligt att ledningen är så vilse.

David Grgic Levin: Jag kan inte annat än hålla med att det är bedrövligt av ledningen. Det som väcker mest frågetecken är förvirringen (eller snarare Amorims förvirring) över om han anlitats som huvudtränare eller manager. Att kommunikationen utåt varit tydlig är ju en sak, men att ledningen och Amorim inte ens kunde enas om hans arbetsbeskrivning visar ju på hur dåligt man rekryterat.

Oliver Dison: Jag håller med om det ni säger om bedrövlig ledning och otydlig rollfördelning. Samtidigt tycker jag ändå att beslutet att sparka Amorim är rätt – resultaten har varit för svaga och hans kritik mot ledningen visar att relationen hade blivit ohållbar. Jag kan förstå varför hans dagar var räknade efter presskonferensen mot Leeds, och det visar också på hur viktigt det är att rekrytera någon som både kan leverera resultat och fungera inom klubbens struktur.

Niklas Kilenius: Min spontana känsla var besvikelse, jag la förtroende i att ledningen fattat ett långsiktigt strategiskt beslut och visste var vi var på väg. Jag tolkar det som att något ändrades längs vägen ganska nyligen, varpå Amorim sökte en väg bort. Kommentarerna kring manager/huvudtränare tolkar jag som att han inte fått det inflytande han muntligt blev lovad.

Amorim tog över efter Erik ten Hag hösten 2024 under svåra förutsättningar. Till slut blev det en fruktansvärd säsong och en 15:e plats, den sämsta ligaplaceringen i Premier League-eran. Under Amorims andra säsong gick det lite bättre, och i skrivande stund ligger United på en sjätteplats. Vad är din bedömning av Amorims tid i United?

Mikael Österdahl: Tittar vi isolerat på Amorims insats som huvudtränare för Manchester United så är min bestämda uppfattning att den ska sågas längs fotknölarna. Med femtioelva olika sågar.

Amorim verkade inte förstå vad Manchester United är. Hans fotboll var tråkig och resultaten usla. Framför allt var han alldeles för feg och alldeles för envis. Har du kött och potatis som ingredienser kommer du liksom aldrig att kunna slänga ihop en paella.

Peter A Lilja: Jag måste ju instämma i det här med envis och kan till viss del stå bakom omdömet feg eftersom inga ungdomar fått chansen under Amorim. Men är inte kött och potatis främst knutet till spelarna? Spelidén har ju trots allt sett betydligt mer intressant ut på senare tid än under Ten Hag-eran så över femtio sågar är lite väl hårt tycker jag. Vad hade hänt om den formstarka backlinjen med Maguire och De Ligt inte blivit skadade, om vi hade kunnat behålla afcon-gänget under helgerna i år? Jag menar nog att vi kunde varit topp-4 och ändå med tillförsikt kunna se fram emot våren, eller?

Sedan talar statistiken emot Amorim fullt ut, så är det. Mitt försvarsförsök kan bero på att jag tycker Amorim är bättre utanför planen än de flesta andra, och det hjälper såklart föga för resultaten på planen. Jag är bara rädd för att få en ytterligare en misslyckad figur på posten.

Mikael Österdahl: Amorim och Ten Hag före honom tycks ha dragit in Unitedsupportrarna i någon form av masspsykos i låga förväntningar. Topp 4 är inte bra om du är Manchester United. Topp 4 är minimikravet för att godkänt ens ska kunna övervägas.

Ten Hag var totalt sett alldeles för dålig men hans toppar, framför allt perioden till och med Ligacupfinalen under hans första säsong, utklassar allt som Amorim uträttade i United.

Och jag måste protestera mot ”den formstarka backlinjen”. Vi har hållit nollan två gånger den här säsongen (varav en gång med De Ligt i startelvan och Maguire noll gånger).

Självklart kan nästa figur också vara misslyckad. Men chansen finns också att nästa figur är lyckad. Då måste det vara bättre att testa något nytt än att gå på det som garanterat är misslyckat.

Peter A Lilja: Bra där med förtydligandet om få nollor. Men De Ligt och Maguire hade bidragit till fler poäng under senare tid om de spelat, det är min fasta övertygelse. Det är månne dåligt försvar för just Amorim. Terapi väntar!

Oliver Dison: Jag kan se både dina poänger, Peter, om att skador och AFCON påverkat resultaten, och Mickes om att topp 4 är minimikravet. Jag håller med Micke att Amorims tid varit under United-standard, även om han rensat i truppen vilket kan ge nästa tränare bättre förutsättningar. Resultaten har helt enkelt inte räckt, och konsekventa poängtapp gör att helhetsintrycket blir svagt, även om det finns delar som visar på förbättringspotential.

Niklas Kilenius: Hade han fått som han ville och anslutit i somras så hade tålamodet sett annorlunda ut, och jag undrar om idén till och med fortfarande hade sett lite spännande och nytänkande ut. Istället anslöt han tidigare och mycket fokus på att rensa i truppen. Att nästa tränare ärver bättre förutsättningar och en mer harmonisk grupp och struktur tycker jag är tydligt, och Amorim har någonstans bidragit till detta. Otacksam uppgift, men jag kommer inte sakna filosofin eller underhållningsvärdet han erbjöd.

Vissa har valt att lägga en del av skulden på ledningen, och att de inte har backat Amorim tillräckligt. Enligt rapporter har ledningen valt att värva spelare när Amorim föredragit andra alternativ. Tycker du att Amorim har fått tillräckligt med stöd?

David Grgic Levin: Så brukar det alltid låta när en tränare får sparken i Manchester United. Kanske finns det ett korn av sanning i det. Samtidigt kan man inte säga att klubben gjorde något annat än att slå på stort i somras när man värvade två av ligans hetaste anfallsspelare.

Sen är inte Amorim en diktator. Rekrytering, spelidé och framtidsplaner utgår inte bara från tränare som kommer och går. Amorim anställdes som huvudtränare. Självklart ska han kunna väga in och säga vilka spelare han vill ha i laget, men det är samtidigt hans uppgift att prestera på en någorlunda nivå med det laget han har. Då kan det omöjligen vara orimligt att sparka honom när han inte gör det.

Oliver Dison: Jag håller med dig, David, om att han inte kan skylla på att han inte fått stöd – ingen tränare styr allt själv. Samtidigt tycker jag att Amorim i vissa lägen hade behövt mer inflytande i värvningar och spelsystem, och det verkar ha brustit.

Niklas Kilenius: När vi nu står där vi står med ännu en sparkad huvudtränare, så är jag glad åt att där verkar finns en strategi som inte är personberoende och således inte ”startar om” processen varje gång det är dags att byta tränare/manager.

Sen är frågan om detta varit tydligt vid anställning, med tanke på kommentarer på presskonferens. Men så länge huvudtränare köper att han är en del i beslutsfattandet utan sista ordet, kan det till och med vara bättre såhär för klubben.

Peter A Lilja: Det är ju bara spekulationer och gissningar vi kan bidra med här. Att han fått tillräckligt med stöd känns dock väldigt tveksamt. Det säger nästan sig självt att så inte är fallet.

Under sin sista tid i klubben verkade Amorim skicka flera kängor till klubbledningen och antydde att det fanns en maktkamp. Enligt rapporter ska inflytandet över värvningar och spelsystemet varit frågor där det har brustit. Hur tycker du ledningen har hanterat situationen?

Oliver Dison: Delvis tycker jag de ändå hanterat situationen okej då de gett tränaren tid och pengar, vilket var ett klagomål när det kommer till The Glazers. På samma gång är det dåligt att deras grundarbete för att hitta rätt tränare otvivelaktigt varit bristfälligt och kostat klubben flera miljoner.

David Grgic Levin: Nu råkar jag inte veta vad som sagts bakom lykta dörrar. Men som vi varit inne på tidigare, om rapporterna stämmer att det varit otydliga besked och en skakig hierarki gällande ledning och tränare får de nästan skylla sig själva. Jag tycker mest att det är dåligt att inte sparka en tränare för dåliga resultat på sommaren, och istället låta det gå så långt att tränaren attackerar storfräsarna öppet och sparka honom efter halva säsongen. Det är kanske det största snedsteget de gjort hittills.

Ole Gunnar Solskjær är den ledande kandidaten att ta över som interimtränare. Vad tycker du om den lösningen?

David Grgic Levin: På ytan går det inte att säga annat än att det ser populistiskt ut. Samtidigt är det tillfälligt, och även om det inte gick som önskat med Ole Gunnar är det omöjligt att inte gilla honom. Att ha ett bekant ansikte som dessutom redan känner flera av spelarna i truppen tror jag kan ge lite stabilitet till sommaren.

Oliver Dison: Jag håller med David – Ole Gunnar kan ge stabilitet och hålla ihop truppen fram till sommaren. Samtidigt finns det ingen garanti för att han får samma effekt som tidigare, men i nuläget verkar det vara en rimlig och trygg lösning.

Och vem vill du ska ta över permanent?

Oliver Dison: Av de namn som tidigare ryktats hade jag gärna sett Oliver Glasner men ärligt talat känns det alldeles för tidigt att uttala sig om. Dessutom behöver tränaren vilja komma till United och i nuläget känns det som att det är mycket få som kommer vilja göra det efter allt som har hänt.

David Grgic Levin: Jag vill inte uttala mig särskilt om vem som borde ta över. Däremot tror jag inte att situationen i klubben kommer påverka särskilt mycket när det kommer till rekryteringen, faktiskt. Vi har haft tuffa perioder tidigare men vår dragningskraft verkar aldrig ha varit särskilt lidande.