Loading
Efter det pinsamma uttåget från Champions League den 13 mars 2018 har kritiken mot, främst, Mourinho varit skoningslös. Supportar och många så kallade experter har menat att managern borde lämna sin position. Portugisen anses stå för en fotboll vars filosofi för länge seden är omsprungen av Guardiola, Klopp m.fl. Mitt i stormen väckte detta liv i minnena från en kväll i Basel den 7 december 2011.
United behövde säsongen 2011/12 ett oavgjort resultat i matchen mot Basel på St Jakob Park för att ta sig vidare från gruppspelet. Förutom att Nemanja Vidic råkade ut för en allvarlig korsbandsskada (efter vilken han egentligen aldrig kom tillbaka till full kapacitet) så blev kvällen erbarmlig. United ställde upp med ett erfaret lag, men förlorade mot hemmalaget och fiaskot var ett faktum.
Kritiken efter den matchen var hård. I vanlig ordning sågade Roy Keane Uniteds insats och spelare: ”People have talked about the young players – you’ve had [Phil] Jones, [Chris] Smalling, [Ashley] Young coming in, everybody building them up but they’ve got a lot to do, it’s a reality check for some. I’d be getting hold of some of those lads, saying ’you’d better buck up your ideas’. I think their best player tonight was Ryan Giggs. That sums it up – he’s 37 or 38, you can’t be depending on him. United got what they deserved tonight.”
Den forne anfallsstjärnan Andrew Cole återberättade dagarna det uttåget efter att han fått många frågor om huruvida Sir Alex fortfarande var rätt man för United. Cole kunde återberätta om uttågen i semi- och kvartsfinalerna i CL mot Dortmund 1996/97 och Monaco 1997/98 och hade sin åsikt klar – Sir Alex var rätt man. Ni har väl heller inte glömt kvällen den 7 december 2005? Då kraschade United ur Champions Leagues gruppfas efter 1-2 mot Benfica på Estádio da Luz i Lissabon.
Uniteds lag vid 2011 kan inte jämföras med laget av i dag. Säsongen 2011/12 satsade Sir Alex på många yngre spelare; de Gea, Jones, Smalling, Evans, Cleverley, Welbeck m.fl. Efter en god säsongsinledning började United spel märkligt nog halta gradvis efter att Cleverley blev skadad i en bortamatch mot Bolton i september 2011. Laget hämtade sig gradvis, bortsett från uttåget ur CL, och var sekunder från att vinna titeln på Stadium of Light i Sunderland i maj 2012. Förlusten och bussfärden hem från Sunderland var något Sir Alex nyttjade maximalt. Under turen gick han runt till de yngre spelarna och bad dem att aldrig glömma hur dåligt de mådde just där och då. Nästa ögonblick, nästa match och nästa säsong.
Mourinho presskonferenser efter matchen mot Sevilla och inför matchen mot Brighton & Hove Albion var allt annat än väl genomförda. Managern menade att United var vana vid att åka ut ur CL (varvid han framhöll sina egna lags framgångar mot just United). I tillägg framhöll portugisen Sevilla som ett lag med större erfarenhet av spel i Europa än United. Ett United med spelare som de Gea, Smalling, Valencia, Young, Matic och Sanchéz borde rimligen ha nog med rutin i Europaspel för att slå ut ett lag med ett försvarsspel som, i bästa fall, kan beskrivas som dåligt. Vem än Mourinho trodde att han lurade så var det inte hans värsta fiender eller, i ett optimalt fall, bästa vänner – Uniteds supportar.
Vad som denna gång tycktes ha vaggat in omgivningen i en sorts falsk trygghet var troligen de vinster mot stadsdelen chelsea, Crystal Palace och ärkerivalen Liverpool som föregick förlusten mot Sevilla på Old Trafford. Å andra sidan stod United i två av dessa matcher för starka vändningar och gjorde i den sista matchen, mot formstarka Liverpool, en bra första halvlek.
Spelet har i perioder under säsongen varit dåligt. Efter en god inledning på säsongen (mot dåligt och formsvagt motstånd) har United inte återupptäckt sin bästa form. Mitt i allt detta har storstjärnan Pogba förlorat formen och Mourinhos tillit (vilken istället åtnjutits av McTominay). Dessutom värvades Sanchéz i januari 2018, vilket på något sätt tycks ha rubbat balansen i truppen. Trots upprepade svaga insatser har den 29-årige chilenaren fått upprepat förtroende, gärna till vänster i anfallet.
Såsom synes ovan går det att finna likheter i den kritikerstorm som United befunnit sig i 2011 och 2018, men trots det är förutsättningarna annorlunda och skillnaderna många.
I grunden krävs det inga större kunskaper om fotboll för att konstatera att Mourinho och Sir Alex har två olika fotbollsfilosofier. Den ene propagerar för att spel utan boll många gånger kan vinna matcher medan den andre stod för en fotboll där bollinnehav och attack stod i fokus. Samtidigt var och är de båda vinnare. Vägarna till framgångar var och är annorlunda.
En annan sak som skiljer situationen 2011 från 2017 är att troligen att Sir Alex hade ett starkare fundament att stå på. Dels hade han odlat sin kultur i över tjugo år och hade en trupp med spelare som van der Sar, Evra, Ferdinand, Vidic, Giggs m.fl. Mourinho är av naturen en nomad och har fått ägna stor möda åt stabilisera situationen efter Moyes och, framförallt, van Gaal. Förvisso har portugisen fått göra detta med stor budget under fyra transferfönster, men ingen kan på allvar påstå att han är klar med sitt lagbygge.
En annan skillnad efter de båda debaclen 2011 och 2018 är det faktum att Sir Alex skyddade sina spelare och klubben efter uttåget ur CL, medan Mourinho ägnade tid åt att rättfärdiga sig själv och sätta sig själv i centrum. Just detta beteende är troligen, tillsammans med säsongens varierande insatser, grunden i den storm av kritik han fått och får. Tålamodet med honom är sammantaget sämre på grund av hans kontroversiella person.
Att i detta läge, när United gjort sin poängmässigt bästa säsong (hittills) sedan Sir Alex dagar, byta tränare igen är inget att förorda. Det kommer enbart att kosta energi och ännu en fas där gruppen skall fogas samman efter att en ny ledare tillsats.
Bortsett från debaclet mot Sevilla är United fortfarande kvar i FA-Cupen och hade, om inte city gjort en fenomenal säsong, aspirerat på ligaguld. Allt tal om att Mourinho inte skulle ge de egna ungdomsspelarna chansen har visat sig överilat. Hans uttalanden i efterspelet av uttåget från CL var frapperande, men en del indikatorer pekar trots allt i rätt riktning. Situationen är långt ifrån optimal, men lite analys ger för handen att det kunde varit mycket värre.
Om inte slutet av säsongen visar sig bli fenomenalt dålig bör United ge Mourinho ytterligare förtroende. United har trots allt, även tidigare och mot lag som Mourinho inte tränat, åkt ur CL under mindre smickrande omständigheter.
