Sju poäng på tolv matcher har det blivit för fransmannen med det svåruttalade efternamnet.

I en värld där mannens fysiska attribut i första hand bedöms utifrån hans längd har undertecknad förutsättningarna emot sig.

Men sedan den 21 juli 2025 har detta personliga komplex förlorat lite av sin kraft. Bryan Mbeumo och jag är nämligen precis lika långa.

”Och vadå fransman?”, tänker du kanske. ”Han spelar väl för Kamerun?”

Alldeles korrekt. Men det är i Frankrike han är född och uppväxt.

Innan 2020 var Mbeumo till och med uttagen till Les Bleus ungdomslag.

Men när ett två årigt hiatus passerat – då Didier Deschamps föredragit Mbappé, Dembele och Coman på samma position – lät sig den unge Bryan övertalas att i stället representera sin pappas hemland.

Med andra ord är det den vithårige gubbens fel att vi kommer stå utan säsongens bästa spelare under dess mest intensiva månad.

AFCON väntar.

Före både Manchester och Kamerun fanns Mbeumos hem i den lilla franska staden Avallon, sydost om Paris.

Det var där han gick i skolan, vann terränglöpningstävlingar mot också sina överåriga, åt kebab och spelade fotboll innan träningen drog igång.

Den unge Bryan var full av energi, oförmögen att sitta still och lite av klassens clown. Ändå tyckte både klasskamrater och lärare om honom.

Det enda sättet att bestraffa den ibland ovälkomna ettrigheten hemmavid var genom att förbjuda honom att spela fotboll.

Då hittade han emellertid en toarulle eller ett gosedjur att kicka med i stället.

Som tonåring rekryterades Mbeumo från det lokala laget till Troyes, vars träningsanläggningar och internat flyttade honom två timmar från hemstaden.

Där stannade han i sju år.

Det som etablerade Mbeumo på den nationella scenen var framträdandet i Gambardella youth cup under 2018.

I finalen, som spelades på nationalarenan, stod ynlingen från Avallon för två mål. Precis som en viss Kylian Mbappe hade gjort två år tidigare med Monaco.

Sommaren 2019 sprängde den dåvarande Championship-klubben Brentford banken med rekordsumman 5.8 miljoner pund för att säkra Mbeumos signatur.

Att de sex år senare skulle få mer än 12 gånger så mycket vid försäljningen får betraktas som en bra avkastning.

Ändå ser det så här långt ut som en god affär också för köparen.

De som känner Bryan erkänner att han kan se kaxig ut på bild.

Och att någon är villig att betala mer för dig än vad ett medelstort företag har i årlig omsättning skulle sannolikt göra också den bästa lite mallig.

Men när du talar med Mbeumo inser du att han är allt annat än självcentrerad.

”Han förblir ödmjuk”, som hans helt objektiva syster beskrev det.

Kanske beror det på att han minns varifrån han kommer.

När affären med Londonklubben var klar bokade Mbeumos agent flygbiljetterna.

Men då ingen Mbeumos familj hade flugit tidigare ledde de ovana flygplatsprocedurerna till att de nästan missade sin avgång.

Nu känner vi den gode fransman-kamerunen lite bättre. Men vi är fortfarande lika långt från svaret på frågan.

Är han Manchester Uniteds bästa värvningen sedan Bruno?

Absolut, det är fortfarande tidigt.

Och vi har sett fler som börjar bra, men vars prestationer sakta dalar i takt med att framträdandena i den röda tröjan blir fler.

Trots det: vem hotar den spelare vi verkar ha fått – på riktigt?

Vem har kommit in i laget lika snabbt som Mbeumo? Vem har börjat leverera direkt, på samma sätt?

Vem kan mäta sig med hans självklarhet, kämparglöd och kraft; attribut som alla påminner om hur Manchester United-spelare brukade vara?

De spelare jag kan komma på, som anlänt sedan vintern 2020, är:

Amad, Cavani, Varane, Martínez, Casemiro, Yoro, De Ligt, Mazraoui, Lammens.

Amad kom som väldigt ung. Han har blommat ut till en fantastisk fotbollsspelare.

Men han levererade inte, av förklarliga skäl, direkt.

Cavani, Varane och Casemiro anlände alla med erfarenhet och pondus. Det är samtidigt obestridligt att alla tre passerat sina karriärstoppar när de satte sina kråkor på kontraktet.

Martínez har, tyvärr, varit skadad alldeles för mycket.

De Ligt och Mazraoui var både billiga och smarta värvningar. Men trots höga höjder har dalarna i bland varit för låga.

Om det skulle vara för tidigt att värdera värvningen Mbeumo faller den okammade Lammens ofrånkomligen bort.

Leny Yoro.

Där snackar vi framtidsnamn. Och visst, han har också blandat och givit, men sett till ålder och potential är det sannolikt han som kan utmana.

Trots det landar åtminstone jag i att Mbeumo är snäppet över.

Med sina 26 år ska han befinna sig precis under toppen av karriären, samtidigt som han besitter både en erfarenhet och förmåga som gör honom självklar i sitt spel och i Premier League.

Han kan det här.

Statistiken från Brentford – och det respektfulla och värdiga avskedet därifrån – talar likaså sitt tydliga språk.

Han har, vad det verkar, alla förutsättningar för att bli en Manchester United-spelare av den gamla skolan.

Kanske kan han till och med bli en av de stora, om än i en kort uppenbarelse.