Loading
Manchester United slutade trea i ligan och nådde final i FA-cupen. Det ger Europaspel nästa säsong och med det får huvudmålet sägas vara uppfyllt. Men säsongen summeras ändå med en känsla av att det finns mer att hämta från det här laget.
En tredjeplats i ligan är Uniteds näst bästa resultat någonsin. Samtidigt kan det argumenteras att United har presterat bättre men ändå slutat sämre. Det blir ofta dumt när poäng jämförs från säsong till säsong, men tittar vi bakåt brukar inte 44 poäng räcka till en tredjeplats.
FA-cupen gav oss viss glädje, framför allt semifinalsegern mot Manchester City. Att United nu prenumererar på finalplatser i cupen är positivt. Men vi tvingas konstatera att United i finalen blev utspelat av ett mycket bättre lag.
Vi presenterar våra säsongsbetyg i två delar, där detta är den avslutande delen med våra mittfältare och anfallare.
Gränsen för att få betyg sattes mellan Rachel Williams (584 spelade minuter) och Lisa Naalsund (420).
Betygsskala: 1-10, där 4 är usel, 5 är dålig, 6 är godkänd, 7 är bra, 8 är mycket bra, 9 är fantastisk och 10 är utomjordiskt bra.
Debutsäsongen i United var varierande för Clinton. Stundtals var hon briljant men hon hade även perioder av sämre form. Mestadels given i startelvan stod hon för näst flest mål i laget. Nollan i assistkolumnen är emellertid något som måste förbättras. Framtiden torde vara ljus för Clinton men hon måste bli jämnare i prestationerna.
Jag har svårt att förstå att Galton får så mycket speltid som hon faktiskt får. Visst, hon arbetar alltid hårt och du vet vad du får när du spelar Galton. Men det händer lite för lite, även om poängproduktionen var acceptabel. Framför allt skapar hon alldeles för få chanser.
Att Miyazawa skulle vara Uniteds mittfältsankare var det nog inte många som förutspådde. Hon må vara liten till växten men hon klarar ändå de fysiska duellerna bra. Laget fungerade mycket bättre när Miyazawa spelade men i de svåraste matcherna vägde hon trots allt lite lätt.
Hygglig poängproduktion till trots var detta en säsong som Toone gärna glömmer. Säsongen började med dålig form och hennes pappas bortgång. Därefter var hon skadad. I början av 2025 var hon tillbaka i spel. Under en period var hon då lagets bästa spelare, med hattrick mot Manchester City som höjdpunkt. Det är på den nivån vi förväntar oss att Toone ska spela. Tyvärr följde en ny formsvacka på våren och det är talande att hon började på bänken i FA-cupfinalen.
Awujo är ett framtidsnamn men debutsäsongen i United blev ingen höjdare. Det kan mycket väl tänkas bero på att hon fick alldeles för lite speltid. Men vi måste bedöma på det vi fick se, inte på det vi kunde ha fått se. Oaktat ett spännande namn inför framtiden.
Var given i startelvan under säsongsinledningen. Sedan blev hon skadad och när hon var rehabiliterad på våren blev det bara ströminuter.
Ladd fick ytterst begränsad speltid och lämnade i januari för Everton. Det var svårt att förstå, för min bestämda känsla är att United kunde ha haft stor nytta av Ladds egenskaper på mittfältet.
Tillbaka efter långtidsskada matchades Watson alldeles för försiktigt. I ligan blev det bara ett kort inhopp men på två starter i Ligacupen visade hon prov på att hon besitter en stor talang. I januari följde ett misslyckat lån till Everton.
Ingen spelare gjorde fler poäng än Terland i Women’s Super League den gångna säsongen. Det som överraskar mest är att hon noterades för så många som sex assists (cuperna inkluderade). För i spelet utanför offensivt straffområde finns fortsatt mycket mer att önska. I straffområdet är hon emellertid sylvass.
Inledde säsongen som inhoppare men spelade snabbt till sig en ordinarie plats. Bidrog regelbundet med poäng under säsongen men avslutade med fem poänglösa matcher. Utöver det offensiva bidraget gör hon också ett stort arbete i defensiven. Detta så till den grad att hon i någon match användes som ytterback. I alla avseenden en positiv debutsäsong.
I ligaspelet var Malard Uniteds effektivaste spelare, med 104 spelade minuter per mål eller assist. Därför måste det sägas vara märkligt att hon fick så pass lite speltid. Lite för ofta gör hon enkla misstag. Kanske hänger andelen misstag samman med att hon inte känner tränarens förtroende. För där vissa är bosatta i startelvan oavsett, fick Malard bara vid ett enda tillfälle starta två matcher i rad.
Inledde säsongen som ordinarie. Bidrog ständigt med lyckade dribblingar. Tyvärr följdes det för ofta av ett bolltapp. Geyse är sevärd men alldeles för ineffektiv. Försvann i princip efter nyår. Först av personliga skäl, då hennes bror dog. Sedan var hon bänkad och därefter utanför truppen. Mycket tyder på att United hanterade situationen extremt dåligt, med trovärdiga rykten om att United försökte utnyttja hennes sorg för att göra sig av med brasilianskan. Det lämnar en bitter eftersmak. Geyse blev sedermera utlånad till USA och det skulle vara mycket förvånande ifall vi får se henne i Unitedtröja igen.
Att United förlängde med Williams är svårbegripligt. Tiden tycks ha kommit ikapp veterananfallaren. Gjorde förvisso några mål i cupspelet men i ligan bidrog hon bara med en enda assist. Det spelar ingen roll om du är ett halvt steg före i tanken när du är ett helt steg efter i praktiken.
Griffiths debuterade mot Wolves och stänkte in två mål under ett kort inhopp. Det var allt vi fick se av anfallaren. Märkligt. Visst, Wolves – hemmahörande två divisioner under United – är ingen värdemätare. Men nog ska två mål i debuten generera mer speltid.
