En intensiv derbyfinal där tröttheten till slut blev oöverkomlig

Manchester United föll mot Manchester city i FA Youth Cup-finalen med 1-2. I en match där det pendlade mycket emellanåt tog grannarna till sist över initiativet, och ett slutkört United kunde inte stå emot forceringen.

Det blev en ovärdig start på kvällen. Då pratar jag inte om något som hände i matchen, utan inramningen. Auran av en cupfinal uteblir när den största matchen i engelsk ungdomsfotboll spelas på en ”arena” som tar in ungefär lika många som gamla Rambergsvallen.

Alternativet kunde ha varit Old Trafford. Men det sa både city och FA nej till. Det kan bara beskrivas som en skandal, och både Uniteds och citys ungdomar är värda mer. När man ser flera tomma säten är det salt i såren. Det säger allt: en hemmafördel för city är inte värd någonting.

Darren Fletcher krånglade inte till det med startelvan. Cameron Byrne-Hughes i mål förstås, och en backlinje med Yuel Helafu, Albert Mills, Daniel Armer och Godwill Kukonki. Framför den givna mittfältduon Rafe McCormack och Jim Thwaites, JJ Gabriel som tia, och Amir Ibragimov, Noah Ajayi och Chido Obi som offensiv trio.

Matchen börjar med dunder och brak. Båda lagen försöker hitta fram på kanterna och det blir lite hawaiifotboll. Något andrum är svårhittat. Efter några minuter får United den första chansen när Obi nickar en boll utanför. Båda lagen pressar högt, i synnerhet grannarna som tvingar United till slarv. Men försvaren i båda lagen är på tårna och ingen släpper till särskilt mycket.

United hittar till sist öppningar och ställer city rejält flera gånger, men den avgörande passingen saknas. Man växer dock in i matchen allt mer och tar initiativet. Men de ljusblåa har de bästa chanserna. På en fast situation hittar man fram till halvlekens bästa läge dittills. En frispark når Teddie Lamb, U18-ligans främsta målskytt den här säsongen, som är själv med Cameron Byrne-Hughes två meter framför sig. Men den här gången blir det inte mål. Byrne-Hughes bjuder istället på en fantastisk fotparad.

Hjärtat hamnar i halsgropen efter en dryg halvtimme när citys Dante Headley ramlar i straffområdet och domaren blåser. Hjärtat återställs till sin vanliga position igen när domaren pekar mot Uniteds planhalva. Domaren dömer lite hårt och delar ut ett gult kort till Headley, trots kontakt. Han gör bara några minuter samma sak mot JJ Gabriel, trots att det även där finns kontakt.

Genom hela första halvleken är det på fasta som de vassaste lägena uppstår. Det gäller framförallt city. Det är också på en fast situation som man öppnar målskyttet, några minuter innan paus. Från drygt 25 meter sätter Floyd Samba bollen i krysset med en frispark. En drömträff dessvärre, och otagbar för målvakten.

Men de få hemmasupportrarna som är på plats hinner knappt slutföra sina glädjevrål innan United svarar. Nästan exakt en minut efter att spelet sätts igång ligger bollen i det andra målet. Thwaites slår en fullständigt magisk boll in i straffområdet, och Kukonki är som ett ångvält när han möter den och stångar in 1-1 med skallen framför en explosiv bortaklack.

Det blir några intensiva slutminuter där city kämpar till sig flera fasta situationer, men det blir lika i paus. Överlag en halvlek som ger fler frågor än svar. Båda lagen har offensiv kraft att visa upp och känslan inför andra är att det kan gå precis hur som helst.

I halvtid väljer Fletcher att göra ett byte. Rafe McCormack kliver av för Nathaniel Junior Brown. Ett offensivt byte får man säga, och den första känslan är att det är märkligt. McCormack gör en bra första halvlek med flera viktiga brytningar och ett säkert passningsspel.

Men McCormack drar på sig ett gult i första och spelar mycket nära gränsen. Att byta in en offensiv spelare i Brown kan också vara ett försök att kapitalisera på momentumet man skapade med kvitteringsmålet.

Bara någon minut in på halvleken vädjar cityspelarna på straff när Byrne-Hughes fäller Floyd Samba i ett friläge. Men Samba petar ut bollen över kortlinjen precis innan fällningen och situationen är då över. Gnället biter inte på domaren och det blir med rätta ingenting.

United börjar mycket starkt. Noah Ajayi i synnerhet, som fattar eld på vänsterkanten och vinner två hörnor inom halvlekens första fem minuter. city hittar fram till sina lägen, men United kliver ut i andra med självförtroende och hanterar den höga pressen betydligt bättre, och börjar få med sig andrabollar.

Chanserna uteblir dock. Till sist är det city som under en bra period bosätter sig på Uniteds planhalva. Intensiteten i matchen går att ta på och tröttheten börjar sprida sig i laget. Kukonki lägger sig i straffområdet med kramp och när Ryan McAidoo, som terroriserat Uniteds vänsterkant matchen igenom, prickar ribban med en dryg kvart kvar så ser det dystert ut.

Dysterheten kvarstår. Ett avgörande hänger i luften, men åt helt fel håll. United ser slutkörda ut och misstag börjar uppenbara sig i försvaret. Till sist blir det för kostsamt. Reigan Heskey får till en kanonträff vid kanten på straffområdet som sätter sig i bortre krysset, med bara några minuter kvar av ordinarie tid.

United kastar in det sista man har. Sam Lusale och Dante Plunkett plockas in, Ajayi och Helafu ut. United försöker tvinga till en forcering, och det pirrar till lite när Amir Ibragimov får till en bra träff från distans, men som räddas. Obi har ett skott i straffområdet som blockas. Men det är allt. United är för trötta. Domaren blåser av.

Uniteds U18 har gjort en fantastisk säsong. Så bra den kan vara utan att vinna någonting. Man slutade tvåa i ligan, tvåa i Premier League Cup, och nu tvåa i cupfinalen. Trots den sura förlusten har den här säsongen visat att det finns en framtid som ser ljus ut.

Manchester City – Manchester United 2-1 (1-1)

FA Youth Cup, final , 14 maj

1-0 (41) Floyd Samba

1-1 (43) Godwill Kukonki (Jim Thwaites)

2-1 (86) Reigan Heskey

Uniteds lag: Byrne-Hughes; Helafu (Plunkett 90′), Mills, Armer, Kukonki (Overy 79′); Thwaites, McCormack (Brown 45′); Gabriel, Ibragimov, Ajayi (Lusale 90′); Obi

SPELSCHEMA | TRUPPEN | SPELARSTATISTIK