Manuel Ugarte ska ta Uniteds mittfält in i en ny epok. Det är tron bland stora skaror av Uniteds supportrar, och det är lätt att bli exalterad över en spelarprofil som Ugarte: ett hårt tacklande monster på innermittfältet som slåss för varenda boll. Men hans förflutna i topplagen bär med sig farhågor.

Manuel Ugarte varade bara en säsong i PSG. Efter en lyckad första halva av säsongen, där lovorden öste in från fransk press, hamnade han plötsligt i skymundan. Luis Enrique, evigt trogen tikitakan, tyckte att Ugartes spelstil inte passade hans sätt att se på fotboll. Trots att Ugarte visade stor dominans gällande brytningar, återerövningar och tacklingar var inte Enrique nöjd. En hårdför, aggressiv vakthund som kan slängas in i underläge? Absolut. Men ingen spelare man bygger kontinuitet med. Enriques fotbollsskola är mycket finare, tilltalar finsmakare; betydligt mer än det Ugarte representerar.

Uruguayaner och spanjorer må tala samma språk i tal, men på planen skiljer sig orden åt. Ugarte gillar att nämna ”garra charrúa”, ett begrepp som förkroppsligar den uruguayanska fotbollen. En slags fotbollskola. Manuel förklarar:

Det är att behandla varje boll som det vore din sista. Att ge allt i varje situation. Det är något som är helt naturligt i uruguayanska spelare och det beror på ett flertal saker: bakgrunden och kontexten vi har spelat i och för att det är så få utav oss.

Du är nog inte ensam om att tycka att det låter lite luddigt och grundligt. Du kanske till och med tänker att din knattetränare Bosse hade typ exakt samma inställning när du sprang mellan koner på din lokala IP när du gick i lågstadiet.

Men det är tydligt att Uruguays fotbollsskolor har gjort något rätt, och satt filosofin i praktiken på bästa sätt. För Uruguay, med sina sparsamma 3.5 miljoner invånare, har ständigt varit och knackat på dörren till fotbollens finsalonger. Stundtals har de hållit hov i dem. Med två VM-guld, tre VM-semifinaler och hela femton Copa América-titlar har Uruguay överträffat alla förväntningar sett till befolkning och förutsättning. Och ”garra charrúa” är enligt många att tacka, bland dem inte bara Manuel Ugarte utan även Edinson Cavani.

Ugarte växte upp i den skolan, och troligen förkroppsligar han den mer än någon annan i dagens fotboll. Hans fotboll handlar mycket om vilja och anda. Det är vilja och anda som tog in honom i den uruguayanska proffsfotbollen när han bara var 15 år gammal. Det är också vilja och anda som gjorde så att han blev utnämnd till kapten i Fénix, hans moderklubb i Uruguays högsta division, som 18–åring. Han hade då bara gjort två matcher i A-laget. Ugarte genomsyrar hårt slit och ledarskap, ända sedan tonårsåren hemma i Montevideo. Det belönades med en flytt till Europa när han fortfarande var tonåring, och hans insatser i framförallt Sporting Lissabon befäste hans status som en av Europas mest lovande mittfältstalanger.

Men utöver slit och vilja behöver du förmågan att spela fotboll också. Och det har Ugarte, givetvis. Tittar man på mallen över en traditionell sexa har han få övermän i den moderna fotbollen. Men hade Enrique rätt att sälja honom efter en säsong med förlust? Ligger det något i att hans begränsningar väger tyngre än hans begåvningar?

Det beror helt och hållet på hur Ten Hag väljer att drilla sitt lag. Förmodligen passar Ugarte bättre in i ett lag som spelar mindre som Enrique vill och mer som Ten Hag vill. En spelare som Ugarte, vars styrkor ligger i duellspelet, brytningar och återerövningar kan mycket väl vara precis det United behöver om man ska spela snabb omställningsfotboll. Det är trots allt mycket av de förmågorna som Casemiro bidrog med när han kom till klubben, men som tynar bort mer och mer för varje dag som går. Med Ugarte finns det en direkt ersättare.

Men Ugarte kommer inte utan sina begränsningar. Han själv anser att han är komplett som mittfältare, men att det alltid finns saker att förbättra. ”Det finns ingen bättre plats att göra det än här”, säger Ugarte. Statistiken kan hjälpa till och visa just vad Ugarte behöver förbättra. Till att börja med är Ugarte usel på att passa framåt. Därav kan vi inte förlita oss på att resten av hans passningsstatistik, som är mer än godkänd, betyder att han är bra med bollen vid fötterna. Att föra bollen framåt är trots allt en ganska viktig beståndsdel i passningsspelet. Från det kan vi också konstatera att Ugarte knappt bidrar överhuvudtaget i det offensiva spelet.

Men hans statistik som defensiv mittfältare är häpnadsväckande bra. Det är egentligen bara Joao Palhinha som är bättre på att tackla, bryta och återerövra bollen i hela Europa. Och när någon är bland de bästa i världen på någonting så vill man ha den personen på sin sida. Men ett möjligt frågetecken är fortfarande om resten av Uniteds mittfält klarar av att kompensera för Ugartes brister. Det gäller att hitta tydligare roller i mittfältet framöver och att ingen spelare får överlastat ansvar.

Eller så bevisar Ugarte motsatsen. Det finns trots allt saker som pekar på att han inte är en belastning i innehav. Det finns ingen fog för oro att han lätt blir av med bollen, där har han också visat sig otroligt stark. Ugarte är även bra på att ta sig förbi motståndare. Att ha en spelare med sådana defensiva förmågor som, jag upprepar, är bland de bästa i Europa, är något vi saknade inte minst förra säsongen. Det kommer underlätta när vi möter topplagen där vi behöver bryta ner motståndare som är bekväma med mycket boll. Att kunna säga ”buss på” och slänga in Ugarte är väldigt välbehövligt.

Vi får inte heller glömma att Ugarte bara är 23 år gammal. Att han är så otroligt skicklig som defensiv mittfältare i så ung ålder ska hyllas. Hans svagheter som jag har lyft i den här artikeln är sådant som kan slipas bort. Men med ett tunt defensivt mittfält är jag inte förvånad om Ugartes får ett tungt ansvar redan nästa säsong. Då gäller det för den hårdkokte uruguayanen att hålla huvudet kallt och axla den tunga rollen som Uniteds förstaval på det defensiva mittfältet. Men det gäller också för oss supportrar att ge honom vårt tålamod. För med tid och bearbetning är det en mittfältare som kan bli en bärande del av ett nytänkande och förhoppningsvis framgångsrikt United.