Annandag jul bjöd inte på någon sprakande fotbollsupplevelse från Molineux. Bottenlaget Wolves tog tre viktiga poäng och för United är det fortsatt trampa vatten som gäller.

Vi kan mer eller mindre snabbspola hela första halvlek och från den konstatera att det var händelsefattigt men ett gästande United som ändå hade hyfsad kontroll på spelet. Det utan att några farligheter skapades framåt. Uppbyggnadsspelet är bitvis bra men i den så kallade sista tredjedelen är hoten mer eller mindre obefintliga.

Amad kom ingenstans på högerkanten och Kobbie Mainoo slarvade en hel del. Längst fram var Rasmus Højlund mest bara frustrerad. Å ena sidan förståeligt, å den andra lite märkligt eftersom han sällan uträttar så mycket konstruktivt i stort. Mest frustration hittade vi emellertid hos lagkaptenen Bruno Fernandes. Två gula kort och säsongens tredje (!) utvisning så här långt. På sina tidigare fyra och en halv säsonger var den kolumnen nollad. Det är ett tydligt tecken på att portugisen inte är i balans. Det allra största problemet är givetvis kaptensbindeln, vilken han inte klarar av att bära och ansvaret som kommer med den.

United tappade matchen i samband med den decimeringen och släppte kort efter in ett baklängesmål. Visserligen ett mål som inte ska få ske oavsett fulltaligt manskap eller ej. Vad är det med det här lagets oförmåga att försvara hörnor? En handfull mål har trillat in på hörnor bara under december månad. Rimligtvis är problemet adresserat, men hur arbetar man egentligen för att åtgärda det?

Defensiva fasta situationer är sjävklart inte det enda som behöver ses över för Rúben Amorim och hans stab för tillfället. Det kanske mest oroväckande är punkten som jag redan har skrapat lite på, nämligen de avgörande momenten i det offensiva spelet. Det finns liksom ingen tyngd eller något i spelarna som sätter lite skräck i motståndarnas backlinje.

Trots gula och röda kort igår är United på många sätt ett för snällt lag. Kombinera det med ett gäng tekniskt och intellektuellt för begränsade fotbollsspelare, så är det kanske inte undra på att förluster mot bottenlag trillar in. Dagen innan nyårsafton kommer femteplacerade Newcastle, med 16 gjorda mål den här månaden, till Old Trafford. Finns det ens något som talar för United då? Ärligt talat, nej.

Höjdpunkter

Amorims presskonferens

• I första halvlek tycker Amorim att det var hyfsat kontrollerat men att det saknades aggressivitet i sista tredjedelen. Pratade om att förändra vissa saker till andra halvlek men de planerna raserades snabbt i och med den tidiga utvisningen.
• Det sista målet spelar inte så stor roll, anser Amorim, som också tyckte att United gjorde vad man kunde för att skaka liv i matchen vid ställningen 1-0. Hans poäng var nog att det var närmare 1-1 än 2-0.
• Det här är en prövande period men idén finns. Det gäller att jobba vidare, även om det är tufft när resultaten går emot. Det handlar om överlevnad också. Man börjar från noll och det är en lång resa mot målen.
• Tänker inte på Europaplatser i ligan för nu. I det här läget handlar det om nästa match och att utvecklas efter varje träning och match.
• Ingen aning om hur lång tid det kommer att ta att implementera saker och ting.
• Det röda kortet är frustrerande men det är sådant som händer. Olyckligt att det träffar illa på motståndaren.
• ”Spelade Wolves med ett nytt system?” De spelade samma system som Vítor Pereira gjorde i Saudiarabien, samma som Gary O’Neil tidigare,” rättar Amorim en reporter som menade att den nye Wolves-tränaren prickat rätt direkt.

Andra reaktioner

Mer från matchen