Loading
”Vi kommer flyga högt igen!”
Så sa 22-åriga Benjamin Sesko i sin första intervju som Manchester United-spelare. Den som har finstämd humor kan skrocka åt att Sesko, som är 195 cm lång, faktiskt kommer flyga högt. Högst av alla i United iallafall, och med sin längd är han faktiskt den näst längsta anfallaren i Premier League. Bara Wolves Sasa Kalajdzic är längre.
Om vi väljer att inte tolka vår nya anfallares ord bokstavligt så förstår ju vem som helst att det han menar är att United snart kommer utmana om de fina titlarna och höga tabellplaceringar. Sesko vet att han är en väldigt viktig pusselbit för att drömmen om att flyga ska bli verklighet. Sesko är åtminstone en (kanske inte båda) utav Wright-bröderna. För om det är något som United behöver för att få luft under vingarna är det en ”killer” i fram. En typ som stångar in bollar för skojs skull.
Det är en spelartyp som United har haft svårt att ringa in det senaste decenniet. Visst, vi hade Ronaldo, men att värva honom som målskytt är ungefär lika riskfyllt som att köra mot grönt ljus; och då funkade det ändå inte. Mer då?
Rashford gjorde massa mål, men bara ibland. Sen blev det en kil mellan honom och klubben. Och är han verkligen en nia överhuvudtaget, om vi ska vara ärliga?
Cavanis stortid varade i ungefär 2,55 mikrosekunder och hans sista säsong var han mer sugen på semester än att spela. Ändå bibehåller han någon oförståelig kultstatus hos vissa supportrar.
Lukaku gjorde mål ibland, men var för begränsad.
Greenwood är ett monster.
Vi hade Zlatan! Men bara i en säsong.
Sen har vi flera blindgångare som inte ens förtjänar en rad från mig. Ighalo, Weghorst, Falcao. Det räcker så.
Sedan Ronaldos blockbuster till avsked har United blandat korten och bytt strategi. Sedan Rasmus Højlund värvades verkar United gå längre och längre ifrån tanken att lägga stålar på stora, beprövade namn som Ronaldo, Lukaku eller Cavani. Istället verkar United ha satt in siktet på unga, formbara och lovande anfallare. Benjamin Sesko är just en sådan. Det är ett spel med hög risk, men med potentiellt hög avkastning.
Fördelarna med unga och lovande anfallare är att de i bästa fall är ivriga att lära sig och är motiverade, de har sina bästa år framför sig, och har optimala fysiska förutsättningar.
Nackdelen är att man i många fall köper grisen i säcken. Kommer Sesko palla trycket? Har han tillräckligt med erfarenhet? Har han bara ridit en formvåg hittills?
United har de senaste åren kopplats ihop med rutinerade nior som Harry Kane och Ollie Watkins, Watkins så sent som i sommar. Ändå har United satsat långsiktigt genom att värva spelare som Højlund, Joshua Zirkzee, och nu Benjamin Sesko.
Vad är det då United ser i den unge slovenen? Jo, Sesko är mycket mer än bara sin längd, även om det är en stor del av det som gör honom så spännande. Hans stora idol heter Zlatan, och det går att förstå varför Sesko har försökt att modellera sitt spel efter honom. Precis som Zlatan har Sesko en otrolig fysisk närvaro, inte bara genom sin längd utan även med sitt tillslag som är bland det hårdaste i Europa. Kombinera det med en naturlig styrka, men också snabbhet, så har du en kille som kammat hem toppvinsten i genlotteriet. Det finns inga svagheter att hitta i honom rent fysiskt.
Nu låter det som att jag underskattar Seskos förmåga som spelare. Det gör jag inte. För Sesko har sedan han var tonåring alltid varit den där killen som är nivåer bättre än alla andra och som ingen kan markera. Som 15-åring gjorde han 59 mål på 23 matcher i sitt slovenska pojklag. Som 16-åring flyttade han till Red Bull Salzburg. Hans genomslag kom som 19-åring, när han gjorde 18 mål i alla tävlingar för Salzburg.
Den säsongen belönades med en flytt till RB Leipzig (absolut ingen relation till Red Bull Salzburg, givetvis), och där började Seskos framfart noteras på riktigt av andra europeiska storklubbar. Hans prestationer i Champions League, där han bland annat gjorde dubbla mål mot Juventus, höjde aktierna ytterligare.
Det var i Leipzig som Sesko började utveckla sitt spel bortom att endast vara en ”straffområdes”-anfallare, om man så vill. I Leipzig droppade han ner oftare, hjälpte till i uppbyggnadsspelet och vann boll längre ner på plan. Det är kanske därför som häpnadsväckande siffror har uteblivit för hans del. För 13 ligamål på 33 matcher i Bundesliga förra säsongen är inget som väcker särskilt mycket uppseende. Det kan också ses som ett kvitto på hur mycket United värderar honom inte bara utifrån hur mycket mål han gör, utan hans spelskicklighet och potential.
För Sesko har inte bara sin fysik att skryta med. Han är teknisk med boll, bra på att utmana en-mot-en och stark i luftdueller. Han är en spelare som United räknar med inte bara ska slå läger i straffområdet (som en viss norrman), utan vara delaktig i spelet precis som en tia eller en släpande anfallare. I det avseendet har han likheter med Joshua Zirkzee.
Huruvida det funkar för vår sloven beror till stor del på faktorer som är svåra att sia i. Om vi ska utgå ifrån det vi sett med andra unga anfallare så kommer det vara viktigt att Sesko kommer igång med målskyttet i god tid, och att han slipper långa måltorkor som de som drabbat Højlund och Zirkzee tidigare. Det kan lamslå hans självförtroende helt och hållet. I värsta fall har United scoutat helt fel, och i det fallet passar inte Sesko alls in i laget. Men jag vill påstå att Sesko är en så pass stor talang att han ska och bör passa in i nästan vilket lag som helst.
Frågan är om United har tid att stå och stampa och vänta på att deras anfallare ”kommer igång”? Med två andra anfallsstjärnor bakom Sesko i form av Bryan Mbeumo och Matheus Cunha släpper trycket lite, men utgår vi ifrån matcherna som spelats hittills den här säsongen behöver United spets i fram för att rada upp mål. United och Ruben Amorim räknar med att Sesko är den spetsen.
Om han är det är upp till honom. Och om United har tålamod.
