En 20-årig dansk ska stå för Uniteds målskytte den här säsongen. Lägg där till att han kostade över 60 miljoner pund. Lägg där till att en anfallare är positionen vi skrek efter allra mest inför den här säsongen.

Man kan ju tro att pressen väger tung på unge Rasmus Højlunds axlar. Men enligt Alfred Johansson från Enköping, som tränade honom i FC Köpenhamns U19-lag, så har Højlund en omistlig tro på sig själv.

Det kokar primärt ner till en sak och det är hans mentalitet och drivet han har, han är ett otroligt proffs. Han har också stort självförtroende, man kunde se det när han gick ut på planen när han annonserades [för United]. Man kan se självförtroendet i hans ögon, han jobbar extremt hårt, bryr sig om detaljerna, och kräver mycket från människor omkring honom.

Højlund kanske inte får succé med en gång, han är trots allt 20 år gammal utan ett långt målregister att skryta om. Men enligt Johansson är frågan om Højlund kommer leverera i klubben en fråga om när, inte om.

”Men det här är fotboll och inte schack; det här är en fysisk sport, inte en mental sport!”, hittar jag på att ni tänker just nu. Det är såklart helt korrekt, och Højlund behöver inte bara förlita sig på sin vilja att bli bättre samt sitt självförtroende, den unge dansken har nämligen fysiska attribut som sticker ut. Det är ingen slump att han har jämförts med sin skandinaviska kusin Erling Haaland. Båda besitter både snabbhet och styrka, är exakt lika långa och har bra bolltillslag, men det är ungefär där jämförelserna tar slut. Medan Haaland sätter upp läger, gör eld och kirrar s’mores i straffområdet i 90 minuter föredrar Højlund att skapa sina egna chanser.

En av danskens stora tillgångar är att han är en begåvad dribblare. Med sin snabbhet (han var snabbast i Serie A förra säsongen) är det inte många som kommer ikapp honom när han går på sina räder, och med sin styrka är det inte många som knuffar bort honom heller. Højlund befinner sig i den yppersta toppen när det gäller bollmottagningar i straffområdet, lyckade dribblingar, och andel av skott som är på mål. Det man kan tolka från hans avancerade statistik är att Højlund behöver möjligheten att utmana och löpa i djupled, och vinner laget bollen högt upp på plan är Højlund livsfarlig för motståndarlaget. Med sitt kraftfulla tillslag och snabbhet gäller det för motståndarbackarna att vara på tårna. Men det finns områden att förbättra. Trots sin längd och styrka är han inte jättevass i luftdueller, och precis som många dribblingsglada anfallare kan det hända att bolltappen blir för många. Højlund är inte heller känd för sitt defensiva slit, något som också behöver slipas bort.

Hur landade Rasmus i Manchester då? Jo, utvecklingen har gått rekordsnabbt. För inte ens två år sedan var Højlund vikarie i Köpenhamn. Karriären stod still och chanserna han fick i A-laget var mest korta inbyten. 19 ligamatcher utan ett enda mål blev det i FCK-tröjan. Men potential hade den unge danska spetsen. En klubb som förstod det var österrikiska Sturm Graz, som snappade upp dansken för endast 1,8 miljoner euro. Det visade sig vara ett rejält kap. Det blev bara drygt ett halvår i Österrike, men 9 mål på 18 matcher räckte för att blickar från Bergamo 60 mil bort resulterade i en flytt till Atalanta för 17 miljoner euro.

Tränare Gasperini slussade in Højlund efter en skada på ordinarie striker Duván Zapata. Och dansken återbetalade förtroendet. Bland annat var Højlund glödhet efter VM-uppehållet, med 4 mål i 4 raka matcher. Hans imponerande insatser i Atalanta resulterade i en kallelse från fosterlandet och spel för Danmark.

De Rød-Hvideeeeee (obligatoriskt bröl i slutet) ringde Højlund och frågade om inte han kan spela EM-kval för sitt land. Visst, svarade Højlund. Han snörade på sig skorna och klev ut på Parken för att kicka boll mot Finland i mars. Det slutade med att han befann sig vid rätt plats vid rätt tillfälle tre gånger över 90 minuters spel i hans första landslagsstart. 3-1 mot Finland, med Rasmus Højlund som katalysator.

Vår dansk tog en liten paus i 2 dagar och vad vet jag; lite kryoterapi, åt grönkål, körde rondo; sånt som fotbollsspelare gör när de inte är ute på plan. Sen nalkades match mot Kazakhstan. Då gjorde Højlund två mål till i en 2-3 förlust. När hemlandet ringde i juni fyllde han på med ett mål mot Slovenien också. Utav Danmarks 7 mål i EM-kvalet har Højlund gjort 6 utav dem. Om våra grannar tar sig till EM har de honom att tacka.

När United kallade var Gasperini en av dem som värderade Højlund allra högst. ”Han måste jobba mot förbättring för han har dragen för att bli en av de bästa anfallarna i världen. Bland de unga spelarna i hans roll, om inte den bästa, så är han en av de bästa i Europa”, sade Gasperini om sin danska juvel. Efter mycket snack och supporternervositet blev Rasmus Højlund till slut en Unitedspelare i slutet av juli.

Och Højlund är på många sätt den perfekta Ten Hag-spelaren. Med danskens hot i kontringsspelet passar han in i Ten Hags presspel. Med över 190 cm finns det kanske äntligen en mottagare för Uniteds inlägg in i boxen, och med sin snabbhet kan han vara ett stort hot i djupled. Lägg därtill Højlunds dribblingsräder som kan vara en tillgång genom att dra isär motståndarna och ta laget framåt i banan. Men han måste få tid att frodas och utvecklas. Och enligt gamla tränare är Højlund den typen som suktar efter vägledning och suger åt sig råd för att bli en bättre spelare. Allt tyder på att det här är en karaktär som knappast låter faktumet att han spelar för Manchester United bli någon sorts bekvämlighet, tvärtom. Snarare så tror jag att det här är någon som förstår vad som krävs i den här klubben, och någon som vill göra allt för att visa att han förtjänar att bära det här lagets offensiv på sina axlar.

Idag spelar förmodligen Rasmus Højlund fotboll för Manchester United för första gången. Och fotbollsgudarna vet att varje gång en Unitedspelare kliver ut på Old Traffords gräs för första gången så skruvas förväntningarna upp ungefär tusen snäpp. Från att befinna sig i ett limbo i FC Köpenhamn för att sedan bli avlastad till Österrike har Højlund tagit sjumilakliv på bara ett och ett halvt år. För varje dag som har gått sedan flytten från Köpenhamn har Rasmus Højlund blivit en bättre fotbollsspelare. Det mesta talar för att den kurvan bara kommer fortsätta peka åt rätt håll i Manchester.