Loading
Försäsongens andra träningsmatch är avverkad och Manchester United tog en ny seger, den här gången i Edinburgh mot Olympique Lyonnais. I mångt och mycket var det en repris från förra veckans match, då det var svårt att göra mål i första halvlek men där det lossnade i andra. Om än att det endast blev ett mål idag. Matchvinnare? Donny van de Beek.
När United sparkade igång försäsongen förra veckan mot Leeds United bjöds vi till slut på en 2-0-seger för United, men då ska det sägas att resultatet ändå var i underkant. Det var ungdomarna som såg till att avgöra – i synnerhet Noam Emeran med mål och assist i andra halvlek. I den första saknades inte målchanser, men däremot förmågan att sätta dit lägena.
En gång är ingen gång?
Två gånger, då?
United hade nämligen bekymmer med effektiviteten i första halvlek även idag. Antony borde ha gjort mål efter bara ett par minuters spel. Amad kort därpå. Bud på mer fanns i form av lite utspridda halvchanser, men ingen utdelning.
Nog för att United såg bra ut inledningsvis och satte klorna i fransmännen gång på gång, så är ju själva tanken bakom det att det ska resultera i mål. Jag kan tänka mig att Amad känner en viss frustration, då hans framtid nog ligger och skvalpar ganska mycket mellan ny utlåning eller en plats i truppen till nästa säsong.
Att vi även idag fick vänta till andra halvlek innan målet föll var lite anmärkningsvärt. Kanske än mer att det var Donny van de Beek. På volley.
Är det kanske mer av ett orosmoln? Möjligt. För just nu står United utan någon riktig toppforward. Nej, Anthony Martial, du räknas inte, av den enkla anledningen att du är tillgänglig en halv match var fjortonde vecka.
Låtsasexperimentet med Jadon Sancho centralt där framme är så klart inte heller något att luta sig mot. Visst, Marcus Rashford och Bruno Fernandes ansluter snart, men klart är att det behövs ytterligare spets.
Kobbie Mainoo gjorde ett par framträdanden förra säsongen i herrlaget och för den som inte hade stiftat bekantskap med honom tidigare i ungdomslagen var det nog många som fick upp ögonen för mittfältaren.
Under säsongen som stundar är jag övertygad om att folk kommer beundras av honom. Att han dessutom i bägge matcherna under försäsongen har spelat i förstaelvan vittnar om Ten Hags tro på honom. Det är så klart inte orimligt att han lånas ut, men känslan är att ett råämne som Mainoo kommer utvecklas bäst genom att spela och träna tillsammans med de bästa spelarna, under en av de bästa tränarna.
Givet att Mainoo inte drar någonstans kommer vi kanske inte få se ett genombrott likt Alejandro Garnacho nästa säsong, då det är något annat att spela som central mittfältare kontra ytterforward. Det finns dock alla möjligheter för engelsmannen att skina nästa säsong.
Att ha i åtanke är dessutom att han endast är 18 år gammal, när han spelar som om han vore 25.
If you’re good enough, you’re old enough.
För att tydliggöra vad som avses med den här rubriken så kan vi likställa det med att du får ett smakprov på en produkt i en butik. Du gillar produkten och bestämmer dig för att köpa den.
Smakprovet är Matej Kovar och den färdigpaketerade produkten är, låt säga, André Onana.
Idag såg vi vad en målvakt som har förmågan och självförtroendet att spela bollen med fötterna faktiskt kan bidra med. När spelarna framför dessutom litar på sin målvakt klickar också helheten och du kan hyfsat enkelt spela bort motståndarens press och etablera ett anfallsspel.
Naturligtvis blir det en annan grej när det är träningsmatch och man inte spelar med samma press som i en tävlingsmatch. Och nej, slutsatsen jag vill komma fram till här är inte att framhålla Matej Kovar som en bättre målvakt än David De Gea, som nu har lämnat United. Poängen är snarare att påpeka betydelsen av att ha en spelskicklig målvakt som kan bidra i spelet. De Gea förmådde aldrig göra det. Kovar kommer aldrig göra det i United, men har sannolikt förmågan. André Onana däremot – ja, allt tyder på att han är ett bra exempel att använda sig av – kommer ge Erik ten Hag en helt ny dimension i spelet.
Några avslutande, och välkomnande, ord om Jonny Evans måste givetvis med.
Den före detta Unitedbacken har skrivit på ett korttidsavtal med klubben (en gissning är att det är på tre månader) efter att nyligen ha lämnat nedgraderade Leicester City, men vad det verkar finns det inget som säger att vistelsen kan bli längre.
Med Evans tillbaka i United innebär det att Fergusoneran återupplivas igen. Eller om det är någon form av konstgjord andning.
35-åringen spelade andra halvlek och gjorde tillsammans med Will Fish en stabil insats i mittförsvaret. Nordirländaren bjöd bland annat på en vältajmad glidtackling som fick publiken att jubla. Att han har förmågan att spela på högsta nivån ytterligare något eller några år tvivlar jag inte på, frågan är bara om det blir i United eller inte.
En cirkelslutning på Old Trafford vore hursomhelst ganska vackert.
