Loading
I Manchester United Power Rankings rankar vi månadsvis Manchester Uniteds spelare från sist till först. Det här är den slutliga listan för hela säsongen 2020/21. Rankningen baseras på hela säsongen snarare än bara den senaste månadens prestationer.
Låt mig börja med ett klargörande: Det här är inte spelarbetyg. Spelarnas prestationer påverkar givetvis placeringarna men det tyngst vägande kriteriet är managerns förtroende för spelarna.
Unikt för denna säsongssammanfattande lista är att samtliga a-lagsspelare (som definierat av Uniteds hemsida) och samtliga spelare som fått speltid under säsongen inkluderas, medan listorna som publicerades under säsong exkluderar utlånade och sålda spelare.
Listan för säsongen 2020/21 blir vår sista power ranking, då kolumnen nu pensioneras.
Rankningen baseras på 1) managerns förtroende, 2) form, 3) kvalitet och 4) övrigt. Se första Power Rankings för en utförligare förklaring av kriterierna.
Senast: – / Bästa: 24 / Sämsta: 42 / Snittplacering: 33
För exakt en evighet sedan sparkade säsongen 2020/21 igång. Då var Chris Smalling fortfarande en Manchester United-spelare. Den 5 oktober 2020 var han inte längre det. Smalling verkar vara en hyvens kille men han var Unitedspelare under mindre än en månad av säsongen. I min relativa tidsuppfattning utgör det ungefär en promille av säsongen, varför det är givet att ge sistaplatsen till Mr Mike Smalling.
Senast: – / Bästa: 13 / Sämsta: 41 / Snittplacering: 28
Marcos Rojo var Unitedspelare sisådär halva säsongen. Han spelade noll minuter och var med i a-lagets matchtrupp vid noll tillfällen.
Senast: – / Bästa: 12 / Sämsta: 40 / Snittplacering: 26
En som faktiskt fick speltid – 107 minuter totalt – under säsongen var Tim Fosu-Mensah. I januari drog han till Tyskland på permanent basis. Där startade han sex ligamatcher i rad innan knät pajade. Vi hoppas att han repar sig.
Senast: – / Bästa: 10 / Sämsta: 39 / Snittplacering: 21
När jag noterade att Odion Ighalo faktiskt spelade för United den här säsongen tänkte jag: Nej, det kan inte stämma. Det var mycket längre sen som han lämnade. Säsongen var som sagt lång. Ju mindre vi säger om Ighalos insatser under säsongen desto bättre.
Senast: – / Bästa: 34 / Sämsta: 38 / Snittplacering: 36
Joel Pereira har gjort sitt i United. En gång var han en mycket lovande målvakt. Nu är känslan att han kommer att få jobba väldigt hårt för att ens få en karriär. En målvakt kan givetvis inte beskyllas för allt. Men fakta är att Pereira spelade 180 minuter seniorfotboll den gångna säsongen och hämtade bollen ur eget nät 11 gånger.
Senast: 27 / Bästa: 14 / Sämsta: 37 / Snittplacering: 23
Även Sergio Romero har gjort sitt i United. Vad han sysslade med under säsongen förblir en gåta. Oavsett bortkastat för alla inblandade. Till skillnad från Joel Pereira behöver Romero däremot inte oroa sig för framtiden, det finns klubbar som vill ha Romero.
Senast: 25 / Bästa: 23 / Sämsta: 36 / Snittplacering: 27
Vi landar på tredje raka målvakten som inte borde ha någon framtid i United. (Här måste vi förstås flika in att Manchester United är en klubb som kan göra sig av med tre målvakter och fortfarande ha för många målvakter under kontrakt.) Lee Grant spenderade säsongen som tredjemålvakt men framför allt var hans uppgift nog att underhålla De Gea och Henderson på träningarna. Mycket märkligt har det bekräftats att .
Senast: 26 / Bästa: 17 / Sämsta: 35 / Snittplacering: 26
Phil Jones borde förstås rankas lägre än åtminstone Grant och Romero. Men där United bestämmer över målvakterna är det Jones som bestämmer sin egen framtid. För han har ju kontrakt till sommaren 2023 (och ett optionsår på det).
Men vem vet, kanske gör Jones succécomeback i augusti och så står han där som kvadrupelvinnare och årets spelare i maj. Kom i så fall ihåg var ni läste det först.
Senast: – / Bästa: 8 / Sämsta: 34 / Snittplacering: 17
Precis som Jones har Andreas Pereira kontrakt till 2023 (med optionsår). Utlånad till Lazio var han närmast ständig inhoppare (801 minuter fördelat på 33 matcher, för 24 minuter per match). Det är inte fy skam att vara det. Men det räcker inte till förnyat förtroende i United. Ett permanent klubbyte för Pereira torde gynna alla inblandade.
Senast: – / Bästa: 33 / Sämsta: 33 / Snittplacering: 33
Will Fish fick en i mitt tycke oförtjänt a-lagsdebut. För hans vårform i U23 var, snällt sagt, dålig. Fish kommer förstås vara Unitedspelare i något eller några år till men han måste utvecklas enormt om det ska någon relevant speltid i a-laget.
Senast: – / Bästa: 19 / Sämsta: 32 / Snittplacering: 24
Vi fortsätter med spelare utan någon förmodad framtid i United. Tahith Chong blev belgisk mästare. I det belgiska slutspelet fick han emellertid nöja sig med tre inhopp på sex matcher, varav det enda som var längre än fem minuter kom när Club Brugge redan hade vunnit ligan. Att knappt vara påtänkt inhoppare i belgiska ligan räcker inte om du ska spela för Manchester United.
Senast: – / Bästa: 18 / Sämsta: 31 / Snittplacering: 24
Diogo Dalots tid i Milan var inte helt hopplös, även om han var långt ifrån en ordinarie plats. Skulle kanske fylla en roll som backup till Wan-Bissaka men det är uppenbart att Ole Gunnar Solskjaer inte litar på Dalot. Så mitt utgångstips är att Dalot före deadline day har signerat för en ny klubb, permanent eller på lån.
Senast: – / Bästa: 11 / Sämsta: 30 / Snittplacering: 19
Även Jesse Lingard ser ut att ha gjort sitt i Manchester United. Tyvärr, kan jag tycka. För nog skulle han göra mer nytta i truppen än Donny van de Beek och Daniel James. Under tiden i West Ham stärkte Lingard hur som helst sina aktier rejält. Gissningsvis signerar han för en klubb som utmanar om en Champions League-plats i någon av de största ligorna.
Senast: – / Bästa: 27 / Sämsta: 29 / Snittplacering: 28
Facundo Pellistris tid på lån i Spanien blev inte mycket att hurra för. Men han är ung och ny i Europa, så han har fortfarande en chans att göra sig ett namn i United. Baserat på det han uträttade i Uniteds U23 före lånet tror jag inte att han har vad som krävs men jag har väldigt gärna fel i det här fallet.
Senast: – / Bästa: 28 / Sämsta: 28 / Snittplacering: 28
En som definitivt har en framtid i Manchester United är Hannibal. Fick jag bestämma skulle han matchas in i a-laget på riktigt redan nästa säsong. Skippa lån, skippa ta det försiktigt.
Senast: 24 / Bästa: 23 / Sämsta: 27 / Snittplacering: 25
Shola Shoretire fick mer speltid än Hannibal och måste därför rankas högre. Men där jag tror att Hannibal är redo för a-laget redan nästa säsong så tror jag inte att Shoretire är det. Det är nog för tidigt för ett lån, så det blir förmodligen en säsong med spel i U23 och ständig a-lagsträning.
Senast: – / Bästa: 26 / Sämsta: 26 / Snittplacering: 26
Det var förmodligen tänkt att Anthony Elanga skulle debutera i a-laget före Shoretire. En skada satte stopp för det. Men han fick sin chans till slut. Efter en nervös insats mot Leicester fick svensken göra mål mot Wolves. Det blir väldigt intressant att se vad United gör med Elanga nu. För han är definitivt för bra för U23.
Senast: – / Bästa: 25 / Sämsta: 27 / Snittplacering: 26
Efter en tuff höst i U23 gjorde Teden Mengi det mycket bra på lån i Derby. Mest troligt blir det ett nytt lån nästa säsong och tillbaka till Derby känns som en bra lösning. Fortsatt en mycket spännande försvarare på sikt men i United är det fortfarande för tidigt för Mengi.
Senast: – / Bästa: 18 / Sämsta: 28 / Snittplacering: 24
En som faktiskt skulle kunna vara redo för regelbundet spel i United är James Garner. Troligare är väl ändå att det blir ett nytt lån. Nottingham vill förstås ha honom på nytt men nog känns det som att Garner ska högre upp i hierarkin. Det gäller bara att hitta rätt klubb. För spel på lite lägre nivå är bättre än bänken på högre nivå.
Senast: 20 / Bästa: 19 / Sämsta: 24 / Snittplacering: 22
Av spelarna som ännu inte är etablerade i a-laget var det Amad som utmärkte sig mest och bäst. För mig är det självklart att ivorianen är i a-laget för att stanna. Om något tycker jag att han fick alldeles för lite förtroende av Solskjaer.
Senast: 21 / Bästa: 8 / Sämsta: 24 / Snittplacering: 17
En av säsongens stora besvikelser i United var Brandon Williams. Den unga ytterbacken var inte i närheten av formen han visade under den fina debutsäsongen. Han slet positionellt och offensivt var hans självförtroende bortblåst. Att han inte blev utlånad i januari är mycket märkligt. Nästa säsong är det nästan nödvändigt att han skickas på lån.
Senast: 19 / Bästa: 11 / Sämsta: 24 / Snittplacering: 18
Juan Mata har kanske gjort sitt i United. Han fick i så fall göra segermålet i sin sista Premier League-match för klubben. Annars var det en säsong att glömma för Mata och frågar ni mig skulle det vara bäst för både klubb och spelare om det blir skilsmässa i sommar. Men United vill uppenbarligen att han ska stanna, så bollen är i Matas händer.
Senast: 18 / Bästa: 10 / Sämsta: 27 / Snittplacering: 21
Det såg ut som att Axel Tuanzebe skulle få en chans att slåss om en ordinarie plats i mittförsvaret. Så blev det inte. Efter en superb insats mot PSG i Paris gjorde han åtskilliga misstag. Mittbacken är fortfarande ung och det är för tidigt att avskriva honom. Samtidigt har jag svårt att se honom ens få chansen. Du kan inte visa att du är bra nog om du inte får spela och väldigt mycket måste ske för att Tuanzebe ska få spela.
Senast: 15 / Bästa: 14 / Sämsta: 20 / Snittplacering: 17
På tal om att inte få spela så blev debutsäsongen i United ett fiasko för Donny van de Beek. Han kom till United som säsongens stora nyförvärv och speltiden blev väldigt sporadisk. Det är väldigt svårt att analysera det hela.
Att United värvade Van de Beek ter sig obegripligt. För Solskjaer var inte alls villig att använda den nederländska mittfältaren. Samtidigt var det på intet sätt så att Van de Beek tog vara på chanserna han fick.
Jag har svårt att se var Van de Beek ska passa in i United. Fel spelare på fel plats.
Senast: 17 / Bästa: 12 / Sämsta: 19 / Snittplacering: 16
Det är inte bara Van de Beek som ger bryderier för den som vill påstå att Solskjaer gör ett fantastiskt jobb med sitt lagbygge. Värvningen av Alex Telles ter sig nästan lika märklig. När vi var redaktionen enig om att Telles skulle in i startelvan. Så blev det inte.
På en bra dag var Telles medioker, en dålig dag var han usel. Oavsett innebar Telles istället för Shaw i startelvan en kraftig försämring.
Det är alltid vanskligt att skriva av ett nyförvärv efter en säsong. Men jag kan ju inte se att han någonsin ska vara bra nog för Uniteds startelva. Som han spelade den här säsongen är jag inte ens säker på att han duger som backup.
Senast: 13 / Bästa: 1 / Sämsta: 23 / Snittplacering: 14
Få spelare frustrerar så mycket som Daniel James. Den walesiska löparen (för nog är han löpare och inte fotbollsspelare egentligen?) kämpar alltid hårt. Det går inte att ifrågasätta. Däremot får han väldigt lite uträttat. När James dyker upp i startelvan i en viktig match är det nästan undantagslöst för att förstärka defensiven men med det offrar vi alldeles för mycket offensiv kraft. Nej, ge James speltid till Amad, Elanga och Hannibal.
Senast: 22 / Bästa: 11 / Sämsta: 28 / Snittplacering: 20
Vissa dagar är Eric Bailly fantastisk. Andra dagar är han usel. Underhållande är han alltid. Ja, förutom när han är skadad, förstås. Jag tror fortsatt att han över tid skulle göra det bättre bredvid Maguire än Lindelöf gör det. Men ska du spela kontinuerligt måste du alltid vara tillgänglig, det är inte Bailly.
Senast: 16 / Bästa: 4 / Sämsta: 23 / Snittplacering: 13
Den bästa versionen av Nemanja Matic är precis vad Manchester Uniteds mittfält behöver. Tyvärr har vi inte sett den versionen av Matic sedan sommaren 2020. Att Matic plötsligt skulle studsa tillbaka ser jag som osannolikt. Men någonstans fyller han ändå en funktion i truppen.
Senast: 23 / Bästa: 1 / Sämsta: 23 / Snittplacering: 9
Om Williams, Van de Beek och Telles inte levde upp till förväntningarna så är det för mig ändå givet att kalla Anthony Martial för säsongens största besvikelse i United. Han kom liksom aldrig igång. Spelaren som jag var övertygad om skulle vinna den interna skytteligan slutade på sju mål. Det är lika många som Scott McTominay. Eller en fjärdedel av Bruno Fernandes mål.
Senast: 8 / Bästa: 5 / Sämsta: 20 / Snittplacering: 14
Vem som är förstaval i Manchester Uniteds mål är just nu väldigt oklart. Min personliga gissning är att vi går in i nästa säsong med både Dean Henderson och David de Gea kvar i klubben och att Tom Heaton ansluter som tredjeval. Det är ingen optimal situation. För kontinuitet på målvaktsplatsen tenderar att resultera i ett tryggare försvarsspel.
Just ett tryggare försvarsspel är det som framför allt talar till Hendersons fördel. Det och åldern. Jag tycker att Henderson var snäppet bättre än De Gea under säsongen. Ska Henderson ha en långsiktig framtid i United måste han emellertid höja sig markant.
Att Henderson var bättre än De Gea understryks av Fbrefs avancerade målvaktsstatistik. Där noteras att Henderson, baserat på skotten han fick emot sig, räddade 0,02 fler mål per 90 minuter än en teoretiskt genomsnittlig målvakt förväntas göra (PSxG+/- per 90). De Gea däremot landade på -0,01, det vill säga sämre än en genomsnittlig målvakt. Men det kan noteras att även Hendersons siffror på Premier Leauge-nivån (den genomsnittliga Premier League-målvakten är bättre än den genomsnittliga målvakten) är dåliga.
Senast: 14 / Bästa: 5 / Sämsta: 14 / Snittplacering: 9
David de Gea måste ändå rankas högre än Henderson. Detta då De Gea spelade 900 minuter mer och dessutom var den som fick förtroendet i Europa League-finalen.
Den spanska målvakten har sina styrkor och sina svagheter. Fortfarande kan han göra sensationella räddningar. De är emellertid inte lika frekventa som de var för några år sedan. Då blir misstagen tydligare och svagheterna – spelet i luftrummet och den bristfälliga kommunikationen med försvaret – svårare att försvara.
Senast: 2 / Bästa: 2 / Sämsta: 25 / Snittplacering: 12
Manchester Uniteds bästa matcher tenderar att också vara Paul Pogbas bästa matcher. Vi kan dra den om hönan och ägget här.
Problematiskt är också att Pogba var som bäst när han spelade vänsterytter. Kanske inte problematiskt för Pogba men väl för laget.
Fortfarande är min bestämda uppfattning att det bästa för United skulle vara ett tremannamittfält med Pogba och Bruno Fernandes framför en sittande mittfältare. Kruxet är att vi inte har någon mittfältare för balansrollen. Då tvingas vi antingen begränsa Pogba genom att ge honom större defensivt ansvar eller flytta fram honom och då minska den offensiva kraften på planen.
Senast: 1 / Bästa: 1 / Sämsta: 16 / Snittplacering: 10
Andrasäsongen är enligt klyschan svår. För Mason Greenwood var den definitivt det. Men våren var bra och slipper han skador kommer Greenwood ösa in mål i många, många år.
Senast: 12 / Bästa: 6 / Sämsta: 18 / Snittplacering: 13
Edinson Cavani var stundtals fantastisk. Ibland var han sämre. Tyvärr var han också otillgänglig i alldeles för många matcher.
Senast: 5 / Bästa: 2 / Sämsta: 17 / Snittplacering: 8
Mittfältsduon McFred gjorde över hela säsongen ett gott arbete. Problemet är att vi tvingas använda två spelare för att göra en spelares jobb. Det och att både Fred och Scott McTominay är alldeles för dåliga passningsspelare.
För Fred är som regel dålig när McTominay inte spelar och McTominay är som regel dålig när inte Fred spelar.
Det hela skulle vara ett mindre problem om det inte resulterade i att vår offensiv blev lidande när McFred spelar tillsammans.
Senast: 6 / Bästa: 3 / Sämsta: 12 / Snittplacering: 7
Victor Lindelöf gör dåliga matcher ibland. Ändå är han den givna spelaren bredvid Maguire i mittförsvaret. Detta beror framför allt på att Lindelöfs dåliga matcher är få. Vi vet vad vi får av Lindelöf och det är generellt en bra egenskap för en mittback.
Däremot blir jag aldrig av med känslan att Lindelöf och Maguire inte kompletterar varandra. Och för mig är det självklart att det är Maguires partner som behöver uppgraderas.
Senast: 11 / Bästa: 2 / Sämsta: 22 / Snittplacering: 10
Egentligen skulle jag bara kunna kopiera det jag skrev om Fred. Det som i slutändan placerar Scott McTominay högre än sin brasilianska kollega är det offensiva bidraget.
Vi fick också i Europa League-finalen se vad McTominay kan uträtta på en bra dag. Tyvärr är det så att McTominays bästa egenskaper kommer fram när han har en box till box-roll. Därmed behöver han paras ihop med en mittfältare som tar defensivt ansvar.
Senast: 4 / Bästa: 2 / Sämsta: 10 / Snittplacering: 6
I slutändan spelade Aaron Wan-Bissaka mest av alla i laget, 54 minuter mer än Maguire. Det är otroligt starkt av en ytterback i den moderna fotbollen och något som jag tycker att Wan-Bissaka får för lite uppskattning för. Samtidigt är jag övertygad om att den enorma speltiden hämmade honom betänkligt.
Wan-Bissaka förbättrade sitt offensiva bidrag under säsongen, även om han näppeligen kommer att bli världens bästa offensiva ytterback.
Att Solskjaer var så ovillig att vila Wan-Bissaka är dubbelt talande. Dels berättar det vad managern tycker om Wan-Bissaka och dels vad Solskjaer tycker om alternativen.
Senast: 9 / Bästa: 1 / Sämsta: 25 / Snittplacering: 7
Om Wan-Bissaka var överspelad så kan detsamma definitivt sägas om Marcus Rashford. Engelsmannen haltade omkring med trasig kropp under stora delar av säsongen. När kroppen var hel var Rashford fantastisk. När kroppen inte var hel så var han… på planen.
Rashford landade på 4144 minuter. Det är ingen problematisk siffra. Eller, det hade inte varit problematiskt om han hade varit hel.
Senast: 7 / Bästa: 1 / Sämsta: 10 / Snittplacering: 5
Wan-Bissaka och Rashford spelar mycket. Lagkapten Harry Maguire spelar alltid. Förutom i slutet av säsongen då han blev skadad. Det föreföll vara en ren otursskada. För där andra spelare lider av att spela för mycket tycks detsamma inte gälla Maguire.
Tillgänglighet är en viktig egenskap för en fotbollsspelare.
Det faktum att Maguire alltid spelar gör att hans betydelse för laget underskattas. Att vi är sämre utan lagkaptenen blev ändå uppenbart i slutet av säsongen.
Senast: 3 / Bästa: 1 / Sämsta: 22 / Snittplacering: 9
Det är lätt glömt men Luke Shaw var faktiskt riktigt bra hela 2020. När säsongens bästa spelare i United ska utses är han det enda rimliga alternativet till Bruno. Att Bruno fick supportrarnas pris och Shaw spelarnas är någonstans passande.
Luke Shaw stormade fram längs vänsterkanten och han var ofta vår bästa spelare.
Han värvades in för att ta över efter Patrice Evra. Det tog alldeles för länge men nu känns Shaw som en värdig ersättare till fransmannen. Fortfarande skulle han kunna spela på elitnivå i tio år till.
Senast: 10 / Bästa: 1 / Sämsta: 10 / Snittplacering: 3
Att Bruno Fernandes skulle toppa den här listan var självklart. Som den offensiva mittfältare han är var han vår överlägset mest produktiva spelare och det var givet att han skulle ta kaptensbindeln i Maguires frånvaro.
Tyvärr mattades Bruno i slutet av säsongen. Utifrån sett förefaller det vara självklart att han blev överspelad. För vila på Bruno fanns inte i Solskjaers taktikpärm. Hur Brunos kropp faktiskt mådde vet vi emellertid inte.
Men vi kan inte vara överdrivet kritiska. Bruno har totalt sett varit fantastisk sedan han anslöt till klubben. Nu fattas bara att han också leder oss till titlar (notera plural).
