Loading
Trots sin blygsamma historia har United och Bournemouth mött varandra förvånansvärt många gånger i historien, oftast i cupsammanhang. Historien mellan de två lagen går tillbaka ända till 1949, och i avsaknad av nyheter har jag valt att plocka fram tre klassiska drabbningar mot sydkustlirarna som uppladdning inför morgondagens match.
2 mars 1957 är en särskild dag i AFC Bournemouths historia. Då slog man nämligen publikrekord på Vitality Stadium (eller Dean Court, som den alldeles säkert kallades då, eftersom företaget Vitality inte grundades förrän 1994). Idag tar Vitality Stadium bara drygt 11.000 åskådare, men på 50-talet var det andra bullar. Med ståplatser klämde man in 28.799 personer när Englands bästa lag Manchester United kom på besök för att spela kvartsfinal i FA-cupen.
Bournemouth, eller Bournemouth and Boscombe Athletic som man hette på den här tiden, höll till i tredjedivisionen men hade lyckats att ta sig hela vägen till kvarten. Och mot United såg det ut som att man skulle skrälla vidare till semin. Bournemouths Brian Bedford fick nämligen nätkänning efter 25 minuter, och 0-1 höll sig in till pausvilan.
Matt Busbys unga superlag var påväg att drabbas av en klassisk cupskräll. Men då klev Johnny Berry fram, en av Uniteds tydligaste profiler under 50-talet som ovetande gick in på sitt sista år i karriären. Efter en timmes spel satte han dit 1-1, och fem minuter senare vann United en straff som Berry konverterade. United höll ut till slutet och matchen slutade 2-1. I semifinalen gick det ännu bättre för United, då nollades Birmingham City och United vann med 2-0. I finalen blev United snubbade på dubbeln; Aston Villa blev ett nummer för stort.
Inte ens ett år senare tvingades tvåmålsskytten Berry avsluta karriären. Skadorna han fick i Münchenolyckan blev för oöverkomliga. Ännu värre gick det för sex utav spelarna i startelvan mot Bournemouth. Roger Byrne, Eddie Colman, Mark Jones, Duncan Edwards, Billy Wheelan och David Pegg dog alla i olyckan.
Nästan exakt sex år sedan fick José Mourinho sparken som tränare i Manchester United. Tog över gjorde en sympatisk norrman. Och den första tiden under Ole är bland den mest optimistiska och sprudlande sedan 2013, det minns jag väl. Från att enbart varit tänkt som en tillfällig tränare, en ställföreträdare tills ett mer inrutat namn plockades in som en Allegri eller något lika förutsägbart var det en fullkomlig självklarhet att Ole skulle ta över på heltid när våren nalkades.
Och matchen mot Bournemouth den 30 december 2018 var en tidig försmak på vad United kunde åstadkomma under Ole. Iögonfallande offensivt spel, en uppsjö av chanser och ett lag med framtidstro. Så var det när det var som bäst under Ole, och 4-1 matchen mot Bournemouth symboliserar det väl. United ledde med 3-1 efter 45 minuter, tack vare dubbla mål (en stolpträff ifrån tre!) av Paul Pogba och ett av Marcus Rashford. Rashford under Ole var också magnifik, i den här matchen bjuder han på otroligt förarbete för att öppna målskyttet. Men Paul Pogba var den självklara stjärnan; inte bara i den här matchen utan under hela vintern och våren. Jag vill nog slänga ur mig att han var en av världens bästa spelare under den här tiden.
Annat vi minns från United under Ole? Dumdristiga tacklingar från Eric Bailly. Vi fick en sådan i den här matchen också! Det blev rött kort för ivorianen i slutskedet av matchen. Verkligen ett perfekt hopkok.
Höjdpunkter från matchen finns på .
Uniteds FA-cup 1985 är en riktig klassiker. Den store ledaren Bryan Robson med sitt mål i semifinalen mot Liverpool, en ung Mark Hughes otroliga målsinne och en ännu yngre Norman Whitesides otroliga turnering ringar gott i öronen för de som var med och såg United lyfta bucklan. Men minns ni att Bournemouth faktiskt har en viktig del i sagan?
Det var faktiskt mot Bournemouth som United tog sina första kliv till cupära. I tredje omgången, där lag från förstadivisionen äntrar turneringen, lottades United mot tredjedivisionens Bournemouth. Tränare för Bournemouth var ingen annan än Harry Redknapp, som var inne på sin andra säsong i sitt första tränarjobb.
Men för Redknapp, som fyra år senare skulle möta United igen med Bournemouth, blev det en för stor utmaning. Uniteds FA Cup-äventyr inleddes med oväntade målskyttar. Två Gordons från Skottland, Strachan och McQueen, gjorde så att Bournemouth fick rejäl motvind in i halvtidsvilan. I andra blev det inte bättre; United var föga förvånande starkare än Bournemouth och Frank Stapleton fick ta det sista spadtaget genom att göra 3-0 efter en dryg timme. Snipp, snapp, slut.
Efter segern mot Bournemouth fick Coventry, Blackburn, West Ham och Liverpool också en smocka av Uniteds segertåg. I finalen mot Everton blev Norman Whiteside matchhjälte på förlängning i en legendarisk krigarinsats från United, som spelade hela förlängningen med en man mindre. Ännu mer legendarisk är omspelet mot Liverpool, där United vände 0-1 till 2-1 genom Robson och Hughes. Den första matchen, som slutade 2-2, är också mytomspunnen.
