Loading
Imorgon smäller det. En av säsongens höjdpunkter, Liverpool på Anfield! Som lite uppvärmning bjuder vi på en liten lista över minnesvärda segrar på Liverpools mark.
Vad är höjden av skadeglädje?
Det är en fråga som är svår att hitta svaret på, kan man tycka. Men den känslan när Steven Gerrard fick ett rött kort efter knappt 45 sekunder på plan är svårslagen.
Liverpool ligger under. Man slänger in sin kapten i halvtid, deras tydligaste förgrundsfigur i över ett decennium, i vad som kom att bli hans sista match mot de värsta rivalerna.
Och bokstavligen det första Stevie G gör är att stämpla Ander Herrera hänsynslöst. På ett sådant sätt att domaren inte har något annat val än att skicka ut honom, efter mindre än en minut.
Något som gör det här ännu roligare är att det här var mindre än ett år efter att Gerrard tappade fotfästet mot Chelsea, och i och med det tappade greppet om ligatiteln. Han bjöd på mycket komik i slutet av karriären, den gode Steven!
Brendan Rodgers panikbyte efter 45 minuter berodde på att United sopade banan med scousrarna. Efter mindre än en kvart hade Juan Mata chippat in 1-0, efter en urläcker boll från Ander Herrera. Det går att hävda att båda två gör sina bästa matcher i en Unitedtröja den här kvällen.
Utöver att göra sin bästa match i United gör Mata också sitt snyggaste mål i karriären. Hans 2-0 mål är, utan tvekan, ett av de snyggaste Unitedmålen någonsin på Anfield. Förlåt, Juanfield, som arenan sedermera fick heta.
Höjdpunkter från matchen går att se på Youtube.
Varje gång United mötte Liverpool förr, i synnerhet mellan 1996 och 2013, kunde man lita på att en spelare alltid klev fram när det väl gällde. Någon som verkligen levererar i stora matcher.
Jamie Carragher.
Den 11 september 1999 gjorde Carragher sin absolut bästa match för United. Han nickade in två mål i en 3-2 seger på Anfield. Gåshud! Jag blir alltid lika förvånad när han inte nämns bland Uniteds bästa försvarare genom tiderna. Nu när jag tänker efter har jag aldrig sett honom på en sådan lista, vilket jag tycker är orättvist med tanke på hur mycket han har gjort för oss.
Skämt åsido, det här var den första matchen mellan lagen efter att United säkrade trippeln och det märktes tydligt att United inte hade någon avsikt att sakta ner efter att ha erövrat Europa. Andy Cole var i sitt esse denna afton och gjorde det enda utav Uniteds tre mål som inte gjordes av en Liverpool-spelare. Men bäst i United var David Beckham. Kikar man på höjdpunkterna i den här matchen blir man påmind om hans otroliga passningsfot. En långpass från egen planhalva gör Ryan Giggs helt ren, och han assisterar till Andy Cole med en helt fantastisk frispark.
Liverpool lyckas göra två mål ändå. Tyvärr hade United Massimo Taibi i mål den här gången, så såklart står han för ett helt obegripligt ingripande som gör så att Sami Hyypiä kan nicka in bollen i öppen bur. I mitten av andra reducerar Liverpool till 3-2, men United håller ut till slutsignal.
Det var en ovanligt kaotisk match på Anfield. Nicky Butt kommer undan med en hands, Cole brottar ner Rigobert Song och blir utvisad, Giggs blir dragen i tröjan i straffområdet, och det fanns ingen tid att fatta andan.
Om du frågar gemene Unitedsupporter vad denne minns av Diego Forlán, så dyker nog matchen på Anfield 2003 upp i huvudet illa kvickt.
Det är lätt att stirra sig blind på att Forlán gjorde två mål i den här matchen. Det som lätt glöms bort är att han gör en fantastisk match över 89 minuter. Han har nästan en assist när Solskjær springer offside med några centimeters marginal, och är delaktig i nästan allt som sker offensivt. Det är en gåta varför det inte gick bättre för Forlán i United, med tanke på den ganska fina karriär som han hade efter han skeppades iväg.
Forláns första mål lägger man såklart på Jerzy Dudek, även om det såklart är påpassligt av den unge uruguayanen. Men Forláns andra mål, som kommer nästan direkt efter, är en riktig pärla. Ett mål som med rätta har en plats bland Uniteds finaste ögonblick på Anfield.
Efter matchen blev Forlán en omåttligt populär figur, en riktig ”fan favorite”. Ramsan i hans ära handlar om Forláns finaste stund, nämligen den här matchen:
Diego – woo oh oh oh,
Diego – woo oh oh oh,
He came from Uruguay,
He made the Scousers cry
