Snabbt möte på CPH med bland annat UnitedSyd och Lennart Lindelöfs Gang of 13 – såg ut som minst 17! Sen verkade många ta en tupplur på flyget. Taxi, tåg, metro, buss … alla tog sig in till Northern Quarter, där våra boenden ligger på olika sätt. Fick sms från någon som redan var på Hilton, att de inte fick komma in i rummet förrän jag signerat! Men det löste sig snabbt när de visade upp mitt svars-sms…

Ett snabbt snack som sjutton med norrbaggarna efter att vi lämnat LLGo13 på STORA puben (Whetherspoons) – de kallar visst alla pubar vid olika smeknamn … fyndigt men inte lätt för utomstående att begripa! Här börjar de visst alltid sina resor med en Beer and Burger för £4 – traditionens makt är stor.

Jag träffade Åsa, det var flera år sen sist – så kramen blev lång, men hann ändå till samlingen för resten av gänget på Crowne Plaza. Inräkning och vi var 13 – ett olyckstal, sjutton också! Men det löste sig för halvsvenske Pål dök upp som avtalat utanför norra halvklotets bästa kantonesiska restaurang – Little Yang Sing. Runt bordet satt bl.a. också Markus & Carl (lång som en tall), Björk x2, student-Robin x2 samt Per och så Annelie med sambo – vi kallar honom cyklisten för han gillar inte fotboll, utan föredrar pedaler och skulle besöka någon velodrom istället för OT!?

Märkliga annorlunda människor det finnes, men tur är ju det. Riset beställdes in, några Boddies att skölja ner riset på tvären behövdes, för chilin var stark o CARL svettades ymnigt i pannan … kanske också ett skäl till att de flesta ville vidare på en ale-runda. Vi hittade en egen nisch på puben. Alla ale-sorterna smakades av och det tippades och snacket kretsade kring först målgöraren och ledde in på hetsiga diskussioner om Zlatan v Messi v Ronaldo. Delade meningar som 17!

Vilket ledde in på Liverpoolminnen och andra historier innan vi hittade till Circus Tavern. Trångt var det så vi fick stå i korridoren – närma till pissoaren dock! Här dök även ”Mackan” upp, men ingen var hungrig utan nöjde sig med en svart eller 2 innan zzzzzzzzzzzömnen tog över … Några av oss orkade dock med ett kort besök på stamstället Castle Hotel.

Lördag morgon och LLGo13 åkte hela 17 miles till Liverpööl för att se Everton–Swansea i en skitmatch, men de tröstade sig med en tour på Beatlesmuseumet … men det går ju inte upp mot Stone Roses. Det var också dags för Stadium Tour för bl.a. bröderna Ninos – deras första MCR-besök så de var uppspelta. Lämnade dem vid museumet för att hinna möta upp alla som skulle med ut till Bury & Gigg Lane för att se på lillebror United, nämligen FC United of Manchester. Vi hann med en burgare och några pints på The Bank innan det var dags för metron till Bury.

Vi hade bestämt träff med Rick Simpson klockan 2, slank in på en lokal pub och klockan blev 17 över innan vi hittade honom. Carl, Markus, Björkarna och Robins samt Per och Sven-Ove investerade i fina halsdukar m.m. – kommersen har hittat hit också! Rick hade det stressigt för 20 norrbagggar hade kommit oanmälda! Men vi fick reducerad entré och han tog oss ner på planen där vi fick provsitta i avbytarbåset och hörde lite på när de intervjuade managern för FC innan det var dags för ett besök i Loungen … billig öl och tips stod på menyn.

Kick off och Rick tog oss till The Singing Section – här höll de verkligen igång hela matchen. T.o.m. Kristianstad va’ me’! Back to the roooots – typisk gammal engelsk fotboll, men det tog sig efterhand. Vi trodde Giggs bror va med från start för en spelare rörde sig likadant, men vi hade fel. För efter ett 17 minuter långt halvtidsbesök i Loungen och toan så annonserade det byte och då kom nummer 17 Rhodri Giggs in och Stafford hade inte en chans, 3-0 eller va det 4-0? till slut. Kallt och blåsigt utanför så Rick samlade ihop oss och 5 galna tyskar – tappade/bytte bort Sven-Ove men han återuppstod på metron!

Och vi hamnade på Sam’s Chop House – en typisk engelsk krog/pub där Rick ordnat 2-rätters för £15+2. Det bjöds på antingen fish & chips eller steak & kidney pudding eller corned beef hash och avslutades med Eccles cake – en Mcr-efterätt. Verkligen gott! Och ölen och samtalen flödade också. Rick berättade historier om både FCUM & MUFC, bl.a. att FC planerar att bygga en egen arena nästgårds till Etihad Stadium – lite lätt provocerande kan tyckas, men det gillar vi.

Mätta så fortsatte vi kvällen med en pubrunda à la Mr Simpson. Det började på The Vine som fick besök av 17 törstiga, om man räknar den tvåbente skuggan. Rick verkade orka prata hur mycket som helst, verkligen social kille och alla lyssnade … utom Pål som fick besöka the Loo, och aldrig kom tillbaks, var det puddingen som gjorde sig påmind?

Vidare till whiskypuben nr 1 och här kom vi i samspråk med några rugbyvänner från Sale. Vi enades till slut om att båda lägren gillade öl. Tyskarna berättade att de åkte runt i Europa och såg olika intressanta derbyn och bjöd in oss till ett Dortmund-derby. Gänget började tunnas ut och Rick var tvungen att ta sista bussen hem, eller om det var frugan som hört av sig! Några som Robins, Per, Björks och Sven-Ove undrade hur cyklisten och Annelie haft det på heldagsshoppingen. Och innan någon svarat hade de alla lullat hemåt. Tyckte vi såg några från LLGo13 – men icke, vete sjutton om det inte var dubbelgångare! För de var ju och hittade på ett nytt smeknamn i Liverpool.

The Germans och student-Robin d.y. samt Bamses och jag fortsatte provsmakningen längs Deansgate. Först på Unitedpuben White Lion, där det finnes United-memorablia på nästan alla väggar. Vi satte oss passande nog framför en tavla med Eric the King. Tur att inte Marcus såg den för då hade han tagit upp iphonen och visat en bild på honom och Cantona från BB … för 17:e gången! Carl hade hört historien 117 ggr – de var ju som ett gammalt par. Robin somnade nästan så vi skickade hem honom och endast 5 kvar så vi drog in på ”the Deansgate” och provade en blåbärsöl tror jag! Marcus började prata med en tjej om ölen, men hon tröttnade när han tog upp telefonen. Carl var redan i en ny fotbollsdiskussion med kreutzen. Vi dök in men snart så stängde de och då fick det bli en nattburgare innan John Smiths (Blundzzzzzzz), snark, snark, fan vilka stockar Sven-Ove drog hela natten – rena skogsarbetaren!

Matchdag och biljettutdelning, tippning för de som missat och lite souvenirkrängning innan vi drog ut mot OT, denna gången var vi ute tidigt trots sinkade av att två sydkoreaner poserade med Gerrard/RvP på ryggen, m.a.o. kanske den ene var nordkorean? Man lär sig – ingen kö till Bishop och full fart klockan 10, Boylie redan på pidestalen. Rasmus & Ole ölade med Ninos brothers och fann varandras sällskap. Vi hamnade på vanliga platsen vid baren och någon undrade om det var basketmatch på G, och döpte om Carl till 8’2″. Vi fullvuxna får ta smällarna – precis som De Gea! Men vi ser istället allt, t.o.m. ölglasen som höjdes mot taket när Eric the King-sången ekade.

Annelie och cyklisten va glada – ja han gillar öl – kanske blir något av honom trots ale. Robins myser och Per tjoar, Pål ”smiler”, ja alla är cool(a)lugna inför kick off. Patrik & UnitedSyd-gänget är där med sin flagga och alla biljetterna i tryggt förvar! Boylie delade ut lappar med text till RVP:s nya sång och promotade sina CDs i pauserna.

På väg ut träffade vi Martin som försökte kränga Barca-United-halsdukar från Gbg!!! En curry senare var vi inne i Mecka. Lugnet spred sig som sirap i vatten när RVP gjorde 1-0 i 17:e+1, oj va bleka scousers va. Vi borde gjort 2-0 mycket tidigare än på Evras nick – på inlägg från RVP såklart. Helt ofattbart att vi kunde tappa spelet sista 17 minuterna, nervöst så in i sjutton blev det, speciellt kanske för Ulf Davidsson som till slut vann tipset och blev ca £60 – men Lennart sa snabbt att de gör vi av med på nästa pub! Han verkar ha koll på sina medresenärer – en blivande guide månne?

Regnet strilade så vi ilade snabbt 1,7 milesen till Chiquito-mexen. 25 man slöt upp och det smaskades på Ribs (Revisorns bord), Burgare & Moijitos (Påls bord), Fajitas (Lennarts bord) och San Miguels (allas bord). Revisorn tog fram miniräknaren och vi kunde skrapa ihop notan smidigt, till Lennarts lättnad! Pengar över så vi drog till The Bank, halva gänget … övriga sparade eller förräntade pengarna annorstädes. NU när vi fått upp ångan igen, och diskussionen nästan spårade ur när Mark & Jonas, menar Carl & Marcus började prata om Canalen m.m. så fortsatte vi till ett irländskt hak med allsång och svart guld resten av kvällen.

Björk dä ordnade sittplaster, och fick 2 damer på köpet (i knät). Per fick inte plats utan blev dörrvakt! Några steppdanser senare försökte vi komma in på Mojos men misslyckades, trots att vi letade upp kvinnligt sällskap. Pål gick hem (norrmän blir tidigt trötta!) och vi avslutade helgen på The Castle, med en OLD TOM … som Lennarts gäng förstås kallar stället också. De var förresten hela kvällen på microbryggeripuben Marble Arch och spenderade Ulfs vinst. Undrar vad de döpte den puben till…

Manchester Laget Runt kanske…

Cheers alla och tack för en trevlig helg, ses kanske på nästa delresa mot 20.

1/12