Loading
Manchester Uniteds reserver har sällan, kanske aldrig, varit så dåliga som säsongen 2017/18. Laget slutade ohjälpligt sist i ligan och svek såväl offensivt som defensivt. Höjdpunkterna var inte icke-existerande men försvinnande få, såväl kollektivt som individuellt.
Med facit i hand kan vi emellertid konstatera att det fullbordade fiaskot – för när United slutar sist är det oundvikligen ett fiasko – var väntat. Det kan tyckas aningen märkligt men problemen som reservlaget nu dras med är egentligen redan åtgärdade. Dock tar det lite tid för verkligheten att komma ikapp.
Just en verklighet som kom ikapp var vad vi såg den här säsongen. Vi har sett det förr också. När akademiverksamheten på allvar startade i England efter andra världskriget låg Manchester United i framkant. Ja, klubben var faktiskt överlägset bäst på ungdomssidan.
En sådan verklighet är lätt att luta sig mot, vilket månne var vad United gjorde. För när Alex Ferguson tog över United var akademin eftersatt. Ferguson rättade till det, precis som han rättade till a-laget. Det tog några år och snart vann Ferguson med sina kids.
Allt var frid och fröjd, United var bäst. Det var bara att luta sig tillbaka och skörda framgången. Samtidigt tryckte Chelsea, framför allt, och Manchester city på gaspedalen. United satt tillbakalutad i fåtöljen och upptäckte inte vad som skedde.
Klubben var så här dags så stor att managern inte längre hade så värst mycket med akademin att göra. Akademichef Brian McClair gjorde av allt att döma ett undermåligt arbete. När han till slut lämnade United hette det att det var för att han hade accepterat en roll hos skotska fotbollsförbundet. Sant i sak men jag är rätt säker på att en fortsättning i United inte var ett alternativ som erbjöds honom.
United hade de här åren svårt att fylla juniorlaget med spelare och city plockade regelbundet de bästa talangerna i Manchesterområdet utan någon större konkurrens. Det nuvarande reservlaget består primärt av spelare från de här juniorlagen.
Nicky Butt har nu ersatt McClair som akademichef. Det mesta tyder på att Butt gör ett gott arbete, även om det egentligen är alldeles för tidigt att utvärdera. Fina juniorresultat är trevligt, men om det inte genererar a-lagsspelare är det tämligen meningslöst.
Säsongen som gick var det sällan roligt att se reservlaget spela fotboll. Resultaten var bedrövliga och spelarna såg alldeles för ofta ut att vara ointresserade. I ligan gjorde United 22 mål på 22 matcher. Uselt, förstås. Bakåt var det lika illa, med 40 insläppta. United vann bara fyra ligamatcher på hela säsongen, varav en enda på hemmaplan. Viss tröst fanns att hämta i gruppspelet i Premier League International Cup men i slutspelet blev det respass direkt. Ofta var reserverna positiva i matchinledningen för att sedan närmast kollapsa vid första lilla motstånd.
Sistaplatsen i ligan innebär att reservlaget nästa säsong kommer att spela i andradivisionen. Svårt att veta exakt vad det betyder (Arsenals spelade nyligen i andradivisionen, i år blev de reservlagsmästare). Matcher mot sämre lag, förstås. Men reservlaget är mindre viktigt än det har varit och känslan är att Butt primärt fokuserar på juniorlaget.
Nåväl, efter den här inledande sammanfattningen följer så en genomgång av reservlagets spelare samt utlånade a-lagsspelare, med fokus på de intressantare namnen. Dessutom en diskussion om tränaren Ricky Sbragia.
Det kändes som ett märkligt val när Ricky Sbragia för ett år sedan presenterades som ny reservlagstränare. För Sbragia innebar ju en återgång till det gamla. Annars tycks Butt vara fokuserad på ett modernare tänk, illustrerat av att han identifierade Kieran McKenna som ny juniorlagstränare för ett par år sedan. Samtidigt var det tydligt att United inte kämpade för att förre reservlagstränaren Warren Joyce skulle återvända när denne fick lämna Wigan.
Sbragia kan inte hämta ut ett godkänt betyg. Till viss del ursäktas han av att han har haft ett dåligt spelarmaterial att arbeta med och dessutom en obalanserad trupp. Medan Louis van Gaal gärna skickade ner a-lagsspelare för att lira match med reserverna så jobbar José Mourinho inte så, varför Sbragia heller inte har kunnat få förstärkningar därifrån.
Samtidigt är det dock ont om uppåtpekande kurvor. Få spelare har blivit bättre under Sbragias ledning. Taktiskt har han heller inte imponerat, som regel är känslan att det är elva individer som springer runt på planen.
Får vi inte en uppryckning under hösten 2018 blir jag förvånad om Sbragia behåller jobbet.
Matcher: 26
V-O-F: 7-8-11
Målskillnad: 28-44
Premier League 2: 12:a (sist)
PL International Cup: Kvartsfinal
Vi vet att Uniteds målvaktssida är extremt stark. Det gäller inte bara i a-laget utan även längre ner i hierarkin.
Irlands Kieran O’Hara var given förstamålvakt i reservlaget och nominerades till priset som årets reservlagsspelare i klubben. Han gör som regel bra ifrån sig och han nosar faktiskt på en a-landslagsplats. O’Hara har vid flera tillfällen tränat med det irländska landslaget men hittills har han fått nöja sig med spel i U21-landslaget, där han är det givna förstavalet. Någon a-lagschans i United ska han väl rimligtvis inte ha, men han bör kunna få en god karriär ändå. Återstår att se vad hans roll är nästa säsong. En fortsättning i reservlaget är knappast bra för någon, så då är alternativen att han går på lån eller att han flyttar upp som tredjemålvakt i a-laget.
Dean Henderson gjorde succé på lån i Shrewsbury och utsågs till bästa målvakt i League One. Efter lång betänketid valde han att acceptera Uniteds kontraktsförslag för att sedan omedelbart signera för Sheffield United på lån.
Jag blir inte riktigt klok på vad Uniteds plan för Henderson är. Kanske är tanken att han ska göra succé på lån för att kunna säljas dyrt. Jag har också svårt att begripa att Henderson accepterade Uniteds kontraktsförslag. Månne är det helt enkelt så att han får bättre veckopeng av United än han hade fått om han hade signerat permanent för en klubb i Championship.
Någon verklig framtid i Manchester United är det svårt att se för Henderson. Det skulle i så fall vara om han om många år återvänder för att ersätta David de Gea. Men att Henderson om några år tillhör toppskiktet i Premier League känns inte som en överdrivet vågad gissning.
Sam Johnstone spelade säsongen 2017/18 för Aston Villa på lån. Hans tionde lånesejour. Igen imponerade han och det lär finnas gott om klubbar i Premier League och Championship som skulle kunna tänka sig Johnstone som förstamålvakt. United aktiverade hans optionsår, förmodligen för att få en slant vid en försäljning. För Sam Johnstone är för gammal och för bra för att inte spela a-lagsfotboll och det kan United inte erbjuda.
Joel Pereira hade en trist säsong som tredjemålvakt i Uniteds a-lag. Trist i avseendet att han aldrig spelade match. Ett inhopp i a-laget och två matcher för reservlaget var allt det blev. Samt matcher för Portugals U21-landslag, förstås. När han visade upp sig var ringrostigheten uppenbar. Pereira måste, för sin egen skull, gå på lån säsongen 2018/19.
Max Johnstone, Ilias Moutha-Sebtaoui och Theo Richardson fick alla lämna United efter avslutad säsong. Inga egentliga konstigheter, de har fått väldigt lite speltid.
Snitt är antal insläppta mål per 90 spelade minuter. I händelse av målvaktsbyte och hållen nolla går nollan till den målvakt med störst speltid i matchen eller, om speltiden är lika, till målvakten som startade matchen.
För några år sedan hade reservlaget ett ramstarkt försvar. Så är inte längre fallet och ingen reservlagsförsvarare kan få ett oreserverat positivt omdöme.
Ro-Shaun Williams sågs länge som en supertalang, med alla ingredienser för att bli en mittback av högsta klass. Det såg vi inget av säsongen som gick. Williams – annars känd för sin snabbhet – såg långsam ut. Positionsspelet imponerade inte och han var svag i dueller. Inte visade han heller prov på ledaregenskaper. Ja, helt enkelt en stor besvikelse. Williams är tonåring i någon månad till, så han har fortfarande lite tid på sig men något måste hända tämligen omgående.
Under hösten var vänsterback Demetri Mitchell reservlagets bästa spelare. Sedan gick han till Hearts på lån och imponerade stort innan han blev skadad. Han prisades som årets reservlagsspelare i United. Min känsla är dock att Unitedtåget passerade där under hösten. Om José Mourinho inte gav Mitchell chansen på vänsterbacken hösten 2017 kommer han aldrig göra det. Dessutom tror jag inte att United hade skickat en spelare som klubben verkligen tror på till Skottland.
Det blev nära nog en bortkastad säsong för Axel Tuanzebe. José Mourinho gav honom en a-lagsplats, vilket innebar att han i stort sett inte fick någon speltid i reservlaget. Det var ju bara det att han inte fick någon speltid i a-laget heller. Sedan gick han till Aston Villa på lån. Där blev det succédebut men sedan någon sämre insats och därefter tog säsongen slut på grund av skada. Är om något längre ifrån a-laget nu än för ett år sedan. Behöver definitivt gå på lån och helst till en klubb där han får vara ordinarie som mittback.
Timothy Fosu-Mensah spenderade säsongen i Crystal Palace på lån. Inledningsvis hade han, under Frank de Boers ledning, en given plats i startelvan. Experimentet med De Boer blev dock kortvarigt och Roy Hodgson höll inte Fosu-Mensah lika högt.
Totalt gjorde han ändå 1818 a-lagsminuter (bara 14 Unitedspelare hade mer speltid under säsongen) för Palace, vilket får ses som godkänt. Troligen hade det blivit betydligt mer om inte Wan-Bissaka hade kommit in och gjort succé mot United.
Sina bästa matcher gjorde Fosu-Mensah som högerback. Det är synd, för hans chanser att slå sig in som högerback i United får anses vara små, framför allt sedan Diogo Dalot värvats. Dessutom tycker jag inte att hans offensiva kvaliteter räcker till för en ytterbacksroll i United.
Talangen är ändå uppenbar och holländaren var kanske bäst på planen när Palace tog poäng mot Manchester city.
Fosu-Mensah är givetvis en spelare som United ska hålla hårt i. Det gäller dock att maximera hans talang och lösningen på den ekvationen är inte självklar. Med tanke på mängden försvarare som United har i truppen är det nog rimligt att låta Fosu-Mensah gå på lån igen. Jag skulle personligen gärna se honom testas som mittfältare även på seniornivå.
När Cameron Borthwick-Jackson misslyckades på lån i Wolves (2016/17) kunde vi möjligen argumentera att Wolves var dumma i huvudet. När historien sedan upprepades i Leeds (2017/18) är det dock svårt att argumentera så. Mycket tyder på att han har attitydproblem, något som underströks av hans prestationer i reservlaget under våren. Känslan är att han håller på att kasta bort sin chans, inte bara i United utan även som professionell fotbollsspelare.
Regan Poole spenderade säsongen på lån i Northampton (League One). Mycket speltid inledningsvis men i slutet av säsongen var han utanför truppen.
Tyrell Warren är en spelare som ofta gör misstag som leder till mål eller målchans. Jag kan inte föreställa mig att han har en framtid som a-lagsspelare i United.
Matthew Olosunde fick nyligen göra a-landslagsdebut för USA. Det säger mer om USA:s landslag än om Olosunde, vill jag påstå. Lär ändå kunna få en framträdande roll i reservlaget nästa säsong.
Joe Riley har signerat för Bradford på fri transfer. Var säsongen som gick reservernas lagkapten. Gör sällan bort sig men har en tendens att hänga med huvudet när det går tungt.
Thomas Sang fick nytt kontrakt av United. Det hade jag inte räknat med.
Jake Kenyon och Charlie Scott hade utgående kontrakt och fick inget nytt erbjudande.
Om det generella omdömet var negativt på försvarssidan så är läget faktiskt ännu värre på mittfältssidan.
Ethan Hamilton var given på reservlagets mittfält och belönades, nästan per automatik, med en nominering till årets reservlagsspelare. Dessutom fick han sitta på bänken i en a-lagsmatch, även om det uppenbarligen enbart var för att bänken skulle fyllas (han hade spelat reservlagsmatch dagen innan). Hamilton jobbar på bra och har ett hyggligt skott, men det är alldeles för sällsynt att han tar tag i matcher. Känns som en spelare som gör ett några säsonger i reservlaget för att sedan flytta till Preston.
Callum Gribbin hade vi stora förhoppningar på. Skador har dock hindrat utvecklingen. Gör det okej när han väl kan spela men höjdpunkterna är för få. Gribbins största styrka är vänsterfoten och han påminner lite om en vänsterfotad David Beckham, men med sämre arbetsmoral. Med en VM-reducerad trupp på försäsongsturnén är det inte otänkbart att Gribbin får chansen, men det ska väldigt mycket till om han ska ha en framtid i United.
Andreas Pereira gick för andra säsongen i rad till Spanien på lån. I Valencia gick det inte lika bra som i Granada, även om han gränsade till en ordinarie plats. I Valencia spelade Pereira primärt som yttermittfältare. Knappast positivt, då United av allt att döma ser honom som central mittfältare. Om Pereira hade stannat i United är det rimligt att han hade tagit speltiden som Scott McTominay fick. Nu har McTominay med största säkerhet passerat i hierarkin och Pereiras chanser att slå sig in i United har aldrig varit sämre. Lär ändå följa med på sommarturnén men ska det ske i United så ska det nog ske per omgående.
Indy Boonen fick erbjudande om fortsättning i United. Han valde att tacka nej och kommer att fortsätta karriären i Oostende i hemlandet Belgien. Vi önskar honom lycka till men det skulle förvåna stort om Boonen är en blivande världsspelare.
DJ Buffonge – eller Darren Raekwon McIntosh-Buffonge, som är hans fullständiga namn – har ett namn som lovar väldigt mycket. Under första säsongen i reservlaget har han dock mestadels fått nöja sig med att agera inhoppare.
Tosin Kehinde tränar regelbundet med a-laget och får rikligt med speltid hos reserverna. Han lyckas dock sällan sätta något avtryck hos mig.
Callum Whelan gick från att vara förstaval på juniorernas mittfält 2016/17 till att nästan inte spela alls hos reserverna 2017/18.
Matthew Willock gick på lån i två omgångar, först till Utrecht under hösten och sedan till St Johnstone under våren. Hans framtid är näppeligen i Manchester United.
Devonte Redmond har gjort sitt i Manchester United. På lån hos Scunthorpe fick han nästan ingen speltid alls. Det indikerar att han kan få svårt att hitta en ny klubb. Vi önskar honom lycka till!
Ju längre fram i planen vi kommer desto sämre blir det. Anfallsgenomgången är mestadels dyster läsning.
James Wilson blev reservernas bästa målskytt, trots att han spenderade halva säsongen i Sheffield United på lån. Skador, och möjligen även dålig attityd, har satt käppar i hjulen för en anfallare vi trodde så mycket på. På reservlagsnivån har inte längre något att hämta medan han har funnit livet i Championship tufft under sina sejourer där. Bör söka sig vidare, och kanske titta på lite sämre klubbar än han tidigare har varit associerad med, för att få fart på karriären.
Joshua Bohui fick 19 matcher (varav 9 från start) för reserverna. Det blev noll mål. I Uefa Youth League gick det bättre, med fyra mål på åtta matcher.
Zachary Dearnley fick mer speltid än Bohui (16 matcher från start) och lyckades åtminstone peta in ett mål i reservlaget, vilket givetvis är för dåligt.
Ett antal juniorer fick speltid i reservlaget. De kommenteras i juniorlagsgenomgången, som kommer om några dagar. Där utlovas betydligt positivare ord!
