Sämst någonsin? Någonsin? På nästan 150 år??

Det kanske var att ta i.

Men att Rúben Amorim känner sig nödgad att ens säga något sånt efter 1-3 mot Brighton säger en del om var Manchester United befinner sig 2025.

I fullkomligt kaos.

Bra:

• Att United gjorde mål! Jippi!

Okej:

• En kort sekvens, runt tio minuter, i första halvlek spelade United faktiskt helt okej. Det var det. Varken mer eller mindre.

Illa:

• Att Onana inte kan sluta ha sådana där moments, där hans koncentration svävar iväg. Sådana där misstag är som att anfallare missar öppet mål från en meter (ja, Antony, jag tittar på dig). och det är tack och lov inga av våra anfallare som gör det (det är ingen som kommer till sådana lägen…). Men Onana, hur skicklig han än är på snabba reflexräddningar, kommer alltid att fortsätta göra den där typen av misstag. Och mot Brighton blev det avgörande. Även vid 1-2 stod han passiv.
• Ett skott på mål. På hemmaplan. Och det var från straffpunkten. Visst, 100 procent av skotten på mål gick i mål, men jösses.

Helt fruktansvärt:

• 4 förluster på de 5 senaste matcherna på Old Trafford. Nästan 40 år sedan sist det hände.
• Men 130 ÅR sedan United inledde med 6 av 12 torsk på Old Trafford. Fakta som får det att svindla.
• Försvarsspelet mot Brighton. Katastrofalt på så många plan. Spelare som struntar i offsidelinjen, spelare som inte följer sin spelare i löpningarna osv, osv… Rúben pratar om “oro” och “rädsla”, men det här är spelare som gjort x antal landskamper, spelat mästerskap och är professionella fotbollsspelare. Hur kan så många påverkas så mycket samtidigt? Och under så lång tid?
• United är enligt sin manager kanske “det värsta United i historien”. Historien är snart 150 år lång och att höra managern säga det måste ju vara horribelt för spelare, personal – och ägare. Det här citatet kommer för alltid leva kvar i Uniteds historia och samtliga inblandade får helt enkelt leva med det.
• Det är fyra månader kvar av detta. Som jag skrivit så ofta: Nuförtiden är det bästa med Uniteds säsonger tiden innan säsongen börjar. För då kan man fortfarande hoppas.

… and finally:

• Det var fascinerande att se hur länge domare Bankes tvekade innan han nog kände sig tvungen att blåsa straff efter överfallet på Zirkzee. Lika fascinerande när Joao Pedros mål blev bortdömt efter en solklar frispark för Dalot.
• Denis Law hyllades rättmätigt inför avspark. Vilken spelare, vilken person. Kung.
• Och kramen mellan Sir Alex och Welbeck värmde. Två figurer kvar från det gamla, framgångsrika, United.
• Rangers på torsdag. 50-50-läge där, men jag skulle ge skottarna favoritskapet inför matchen.