Lisandro Martínez är en krigare. En slaktare.

Varje gång Erik ten Hag har blivit ombedd att beskriva Lisandro Martínez har han svarat på samma sätt: ”Han är en krigare.”

”Jag kallas Carnicero, the Butcher of Amsterdam,” säger Martínez själv.

Krigare. Slaktare.

Det ger oss omedelbart en väldigt tydlig bild av vad för sorts spelare Lisandro Martínez är. I händelse av att du fortfarande är osäker låter vi Martínez utveckla lite mer:

”Argentinare dödar för att vinna. Om jag måste kliva över döda kroppar gör jag det.”

Frågar ni undertecknad är det egenskaper som har varit desperat saknade i detta Manchester United. Laget har varit för snällt.

Visst, en Scott McTominay spelar fult ibland. Men det känns inte utstuderat. Det förefaller mer vara en effekt av att han inte riktigt hänger med eller att han är lite klumpig.

Vi behöver nån som går in… inte för att skada, men definitivt med en tanke om att det ska göra ont på motståndaren.

Det förefaller vara så att Lisandro Martínez kan vara just den spelaren, även om han själv säger att han inte är någon spelare som tacklar fult, ”men jag går efter varje boll som om det vore min sista”.

En spelare vi kommer att älska, en spelare alla andra kommer att hata.

Martínez kommer från en fattig bakgrund. Han menar att det är vad som har gjort honom till den spelare han är.

”Som ett barn led jag av hunger. När jag kliver ut på planen tänker jag tillbaka på tiden då jag inte ens kunde köpa skor. Jag vill vinna varenda 50-50-duell, för jag vet att jag slåss för mat till alla i min familj och till mina vänner.”

Fotbollen har han i blodet. Men inte från pappa.

”Jag fick min talang från min mamma. Vid sidan av hennes arbete, som var ett väldigt hårt jobb, är hon också en bra fotbollsspelare. Hon spelar fortfarande! Hon är en fantastisk mittfältare, ärligt talat. Hon är äldre nu, men hon spelar fortfarande.”

Martínez var bara ett barn, 14 år gammal, när han flyttade hemifrån. Vi kan inte direkt kalla honom för underbarn. Först vid 19 års ålder började han spela regelbundet i den argentinska ligan. Då för Defensa y Justicia, som han flyttade till från Newell’s Old Boys, där han aldrig fick någon riktig chans.

Efter två säsonger i Defensa y Justicia (den första på lån) bar det av till Europa. Det var Ajax som lockade.

Insatserna för Defensa y Justicia hade gett honom chansen i landslaget. Några månader före flytten till Europa debuterade han mot Venezuela i Madrid. Bara ett par år tidigare hade han varit reserv i U20-landslaget. Någon ordinarie plats i landslaget har han ännu inte fått. När Argentina vann Copa América förra året fick han nöja sig med spel i den avslutande gruppspelsmatchen.

I Ajax tog Martínez omedelbart en ordinarie plats. När den nederländska säsongen avbröts i mars 2020 hade han startat 41 av 42 matcher för Erik ten Hags lag.

Då blev andra säsongen i Europa tuffare. Han startade bara 4 av de 21 första ligamatcherna säsongen 2020/21.

Men så hände något. Från den 18 februari spelade han varenda minut fram till säsongens slut. Och det var viktiga minuter. Ajax vann ligan med två poäng till godo på PSV Eindhoven och sviten inkluderade också Europa League-slutspelet (där Ajax föll i kvartsfinal) samt den framgångsrika avslutningen i nederländska cupen.

Vad som hände? Ja, kanske var det att Ten Hag bestämde sig för att Martínez är mittback. Under debutsäsongen i Ajax spelade Martínez oftare mittfältare än mittback. Och första halvan av säsongen 2020/21 fick han ofta vikariera som vänsterback.

Från den 31 januari 2021 spelade Martínez 60 matcher för Ajax, varav 59 som mittback. Den perioden såg honom hjälpa Ajax till två ligatitlar och en triumf i nederländska cupen.

”Min favoritposition är definitivt mittback,” har han sagt. ”Jag började som en mittfältare men jag lärde mig alla kvaliteter för en mittback som spelar i ett anfallande lag under Ten Hag.”

Han kan spela på mittfältet, men det är tydligt att han är värvad för att spela mittback.

Att Martínez missade säsongsavslutningen 2022 på grund av skada skrämmer kanske, för vi vet ju hur bräckliga Manchester United-mittbackar brukar vara. Men en skada gör ingen glasspelare. Och utöver skadan i våras har han bara missat två matcher på grund av skada.

Vi kan kanske slå fast att Martínez spelar tufft. Så värst fult spelar han emellertid inte. Han har blivit utvisad en gång i karriären och 30 varningar på fem säsonger som senior är på intet sätt anmärkningsvärt. Å andra sidan blev Juan Mata utvisad fler gånger som Unitedspelare än Marcos Rojo, så vi ska kanske akta oss för att använda gula och röda kort som måttstock.

Tuffheten får ändå ursäkta. Det är passningsspelet som är Lisandro Martínez paradgren.

Gör vi en statistisk jämförelse visar det sig att Martínez är bättre än i stort sett alla andra mittbackar. Fbrefs * talar för sig själv:

* Vi ska givetvis ta den med en viss nypa salt, då den för Martínez enbart inkluderar spelet i Europa.

(För allas trevnad låter vi bli att kolla på hur Victor Lindelöf, Harry Maguire och Raphaël Varane klarar sig. )

Förutom att passa så är Martínez, föga överraskande, bra på att tackla. Han tacklar oftare än nästan alla andra mittbackar och han tacklar mycket framgångsrikt. Vi kommer att få se honom kliva framåt för att vinna boll.

Så är det där med huvudspelet. Han mäter 175 centimeter. Det är ingen höjd för en mittback. I nederländska ligan var han ändå mycket framgångsrik i huvudspelet.

United värvade Martínez för 48,8 miljoner pund. Jag har svårt att se något annat än att tanken är att han ska vara ordinarie. Ten Hag vill ha en vänsterfot till vänster i mittförsvaret. Det är precis vad vi får i Martínez. Kanske får han börja på bänken men snart, snart, är han inne i startelvan.

Lisandro Martínez har alla förutsättningar för att bli en publikfavorit på Old Trafford.