Loading
Tom Cleverley har något oförtjänt blivit en hackkyckling för många Unitedsupportrar de senaste åren. Efter en lysande start på sin United-karriär följt av stora skadeproblem har engelsmannen efter sin comeback varit ständigt kritiserad från många håll. Det underliga i kritiken är dock att han inte blir kritiserad för vad han är, utan nästan uteslutande för vad han inte är. Här tar jag en titt på vad Tom Cleverley bidrar med. Kommentarer välkomnas.
Tom Cleverley har tagit sig fram genom Manchester Uniteds respekterade akademi och har länge setts som en av de största talangerna klubben fått fram under den senaste tio-årsperioden. Efter att ha gjort mål under tre raka försäsonger, som följdes av tre raka, väldigt lyckade utlåningar på ständigt stigande nivå i Leicester (League 1), Watford (Championship) och Wigan (Premier League) så fick den Basingstoke-födde mittfältaren äntligen debutera i Community Shield-matchen mot Manchester city i augusti 2011. Cleverley kom in i halvtid vid underläge 0-2, men stod för ett lysande inhopp vilket inspirerade United till att vända och vinna med 3-2. Samma kväll belönades han med en uttagning till det engelska landslaget för matchen mot Holland, en match som senare ställdes in på grund av kravallerna i London. Till premiären mot West Bromwich fanns Cleverley kvar i startelvan och svarade för en ny fin insats i 2-1 segern, och i den efterföljande omgången mot Tottenham kom den officiella hemmadebuten. En storartad insats i ett välfungerande Unitedlag kröntes med en utmärkt assist till Danny Welbecks 1-0 mål. Helgen efter krossades Arsenal med 8-2 och ett ungt, energifyllt United bjöd på den kanske bästa fotbollen laget spelat på senare år. Tom Cleverley var central för det spelet då hans snabba passningsspel och fina rörelse personifierade hela lagets spelstil. Engelsmännen var lyriska i TV-studierna och då Jack Wilshere samtidigt slog sig fram i Arsenal var framtidens engelska innermittfält extremt lovande. Men tyvärr avbröts Cleverleys fantastiska säsongsstart i nästa omgång då han efter en sen tackling från Boltons Kevin Davies drabbades av en fotskada som skulle stoppa honom från att kunna ha någon mer påverkan på Uniteds säsong, han kom visserligen tillbaka i spel redan efter en och en halv månad med en ny, fin insats borta mot Everton men skadades efter en timme efter en ny smäll mot samma fot.
Cleverley var tillbaka till säsongstarten 2012/13, men hans spelstil hade förändrats. Från att ha varit en box-to-box mittfältare som bubblade över av entusiasm och var inblandad över hela planen kunde vi nu se en mer kontollerad passningsorienterad spelare som snarare höll sin position istället för att hela tiden fylla på i straffområdet. Givetvis är det förmodligen en förändring som ledarteamet har ordinerat, snarare än ett eget beslut från spelaren att förändra sin spelstil. Cleverley var ordinarie under hösten och vintern ifjol men försvann från startelvan långa stunder under våren, något som kan bero på att han helt enkelt blev tömd på all den energi som är en så viktig ingrediens i hans spel. Tom startade den här säsongen som ordinarie bredvid Michael Carrick, men har efter värvningen av Marouane Fellaini fått allt mindre speltid.
Men vad är det då Tom Cleverley bidrar med och även kritiseras för att han inte bidrar med?
Den egenskap som är absolut viktigast i Tom Cleverleys spel är hans passningsspel. I varje match ligger han på en passningsprocent över 90 % (95 mot Sunderland i helgen till exempel). Hans stora styrka är hans snabba kortpassningsspel, han är snabb i tanken och kvick i benen och det kombinerat med hans goda passningsteknik gör att han kan spela sig ur trängda situationer. Det är väldigt sällan man ser honom rensa bollen, han söker alltid det enklaste alternativet för att ta sig ur en pressad situation. Cleverley spelar också nästan uteslutande med maximalt två tillslag, något som medför att tempot i passningsspelet är högt och det är svårt för motståndarna att komma nära och in i press. Just det är en underskattad attribut. Föreställ dig att du är yttermittfältare och befinner dig i en position där du har möjlighet att utmana din ytterback. Ju snabbare du får bollen, desto mer tid får du på dig att få upp farten och kunna ta dig förbi. Försvararen hinner aldrig riktigt komma in i ett bra pressavstånd om det går snabbt med bolleveransen. Nani har en tendens att väldigt ofta prestera bra när han spelar med Cleverley och detta är en av anledningarna. Jämför med när Fellaini eller Anderson spelar, det går mycket långsammare och försvararen har större chans att komma nära och sno bollen.
Rörelse och energi och är också underskattade egenskaper i en central mittfältare. Cleverley är alltid spelbar, och orkar springa i 90 minuter för att skapa ytor åt både sig själv och andra. Michael Carrick är kanske den spelare som tjänar allra mest på att ha Cleverley bredvid sig, då Carrick oftast spelar bättre med en rörlig spelare bredvid sig (tidigare Fletcher/Hargreaves t:ex).
Spelet på små ytor har jag redan nämnt, men Toms kombinationsspel med Danny Welbeck (som han spelat med i över tio år) är också ett inslag i Uniteds offensiv som ska utnyttjas mycket.
Det har funnits en hel del frågetecken kring Cleverleys defensiva färdigheter men även där går det att förklara hans möjliga problem. Ofta under Ferguson har United spelat med en låg inledande press och sjunkit med laget, vilket medfört att Cleverley har fått finna sig i att försvara lågt i en mer defensiv roll. Det är inte en position han kommer till sin rätta i, då Toms bästa egenskap ur en defensiv synpunkt är hans presspel. Cleverley passar absolut bäst i ett lag som pressar högt, något som vi sett tendenser till i United under David Moyes. Här återkommer vi till hans energifyllda spel då han orkar sätta den höga pressen och kan stå för korta, högintensiva löpningar under hela matchen. Det fanns en situation i matchen i lördags då Sunderland tryckte på för en kvittering där Tom var högst upp och satte press på John O’Shea då han skulle stå för ett uppspel, det var i den 90:e minuten och Cleverley satte press på mittbackarna, en uppgift som bör tillfalla forwards i vanliga fall. En egenskap som utvecklats enormt hos Cleverley under Moyes är hans bollvinnande, han vinner mycket mer boll än tidigare. Det är en följd av att han nu pressar högre upp och ger ännu mer argument till att Cleverley bör spela bredvid Carrick, trots värvningen av Fellaini.
Det som mest kritiseras hos Cleverley är att han alltid väljer det ”säkra-alternativet”. Han kritiseras för att spela bollen mycket i sidled och bakåt, en kritik jag personligen inte riktigt kan förstå. Som fotbollen ser ut nu läggs en väldigt stor vikt vid att behålla bollen inom laget, enkelt förklarat med att det inte går att släppa in mål om man har bollen. De flesta storklubbarna i Europa försöker spela en possessioninriktad fotboll och så även United. Cleverley är väldigt bra på att behålla bollen inom laget, något som bevisas genom statistiken, och han gör det genom att spela enkelt. För att kunna bemästra possessionfotbollen måste bollen även spelas i sidled, framförallt i ett United som anfaller främst på kanterna. Spelar man bollen från mitten ut till kantspelare så är det oftast en passning i sidled. Tom Cleverley är en possession-mittfältare, han slår inte instick som Iniesta, Xavi, Özil eller Januzaj, så han bör inte kritiseras för att han spelar ett spel efter sina kvalitéer. Med det sagt, så förstår jag debatten om att han inte tar särskilt stora risker. Givetvis spelar Cleverley bollen framåt ofta, men framförallt är hans mål att behålla bollen inom laget. Han har dock det som krävs för att spela genombrottspassningar också, exempelvis slog han en strålande passning till Robin van Persie förra veckan mot Shakhtar till ett läge där holländaren dock tyvärr sköt över.
I somras kopplades United intensivt ihop med kreativa mittfältare som Fabregas och Thiago, två spelare som tar större risker i sitt passningsspel än vad Cleverley gör. Behovet av en mer kreativ central mittfältare finns fortfarande, men det är också väldigt beroende av vilka spelare United har på kanterna. Spelar Valencia och Young så behövs den där spelaren som kan bryta upp låga försvar med instick och genombrottspassningar då kreativiteten på de spelarna är nästintill obefintlig. Men spelar två av Nani, Januzaj, Zaha eller Kagawa så finns det kreativitet i överflöd och då är Cleverley ett bra alternativ bredvid Carrick då det skapar en trygghet och en garanti i att laget kommer behålla bollen.
Den delen av Cleverleys spel som mest behöver förbättras är att han måste ta sig in i straffområdet oftare. Han stod för fyra mål under fjolårssäsongen och det är en statistik han bör kunna bättra på i framtiden då hans teknik är så pass bra för att kunna komma upp runt 10 mål per säsong.
Tom Cleverley har många kvalitéer, både offensivt och defensivt, och får oförtjänt mycket kritik. Istället för att kritisera vad han inte tillför laget, så borde man ta en titt på det som han istället tillför då det är en hel del viktiga ingredienser i ett possessioninriktat, högt pressande Manchester United. Han har också en tendens att spela bra i de stora matcherna. Under fjolåret startade han, och gjorde bra ifrån sig, i matcher borta mot Chelsea och city, och hemma mot Real Madrid, Liverpool och Arsenal. En kille som gått den långa vägen genom akademin bör få den stöttning och det stödet han förtjänar och för mig personligen är det solklart att han ska återfinnas i startelvan på en regelbunden basis.
