Loading
Ryan Giggs har gjort flest matcher någonsin för Manchester United. Det känner nog de flesta till. Likaså att det var Sir Bobby Charlton som passerades när Giggs tog över rekordet. Men hur såg det ut före Charlton? Ja, det ska vi reda ut i den här artikeln.
I begynnelsen är det enkelt. De elva spelarna som ställde upp för spel i klubbens första officiella match delade då på matchrekordet med en spelad match var. Det var den 30 oktober 1886 som vi spelade 2-2 mot Fleetwood Rangers på bortaplan. Domaren tyckte att det hela skulle avgöras i förlängning. Orättvist tyckte Newton Heath, som United hette på den tiden, och ville ha omspel på hemmaplan. Så laget vägrade ställa upp för spel i förlängningen och blev sedermera diskade.
Startelvan i matchen var: Robert Beckett; Jack Powell, John Mitchell; Tom Burke, Joe Davies, Edwards Howells; John Earp, A Longton, Jack Doughty, James Gotheridge, Eber Davies
Newton Heath och FA var inte bästa vänner, så klubben skulle inte ställa upp i FA-cupen igen förrän säsongen 1889/90. Klubbens andra officiella match (Newton Heath spelade givetvis matcher vi inte räknar som officiella under tiden) spelades därmed först i januari 1890. Av förklarliga skäl blev det till stora delar en ny startelva i den andra matchen.
Men Davies, Doughty och Powell kom till spel igen och blev därmed de tre första spelarna till två matcher. Det blev storförlust mot Preston North End. Till nästa match, mot Higher Walton, var bara Jack Powell kvar. Han blev därmed första spelare att ensam ha matchrekordet för Manchester United.
Powell spelade även i match fyra, som blev hans sista för klubben.
Jack Owen skulle sedan bli först till fem och sex matcher.
Sedan skulle Alf Farman och Willie Stewart ta över. Birminghamsonen Farman spelade i anfallet, vanligen som högerinner eller högerytter, medan skotten Stewart spelade halvback (ungefär mittfältare).
De skulle turas om att ha rekordet. Först Farman men Stewart gick förbi och blev först till 10 matcher. Sedan tog Farman över igen och han blev först till 20, 30 och 40 matcher, innan han för gott passerades av Stewart.
Nästa milstolpar tillhör Stewart, som blev först till 50 och 60 matcher.
Under den här perioden var Bob Donaldson och Andrew Mitchell uppe och nosade på rekordet, utan att någon gång lyckas knipa det.
Efter Farman och Stewart skulle det igen bli en Birminghamson och en skotte som konkurrerade om rekordet. Den 6 oktober 1894 blev George Perrins, halvback från Birmingham, första spelare att göra 65 matcher för Newton Heath. Milstolpen 70 matcher tillhör Perrins.
De flesta rekorden under Newton Heath-eran tillhör ändå Fred Erentz. Född i Broughty Ferry, en förort till Dundee, skulle han vara en vettig kugge i Newton Heaths försvar under ånga år. Den 5 januari 1895 gjorde han sin 78:e match för klubben, vilket såg honom passera Perrins.
Erentz skulle sedan sno åt sig de kommande milstolparna. Perrins skulle förvisso gå förbi Erentz igen vid ett par tillfällen men Erentz blev först till 80 matcher och först till 90 matcher.
När Fred Erentz så, den 14 december 1895, gjorde sin 100:e match för klubben var Perrins, en bra bit bakom. Under Newton Heath-eran skulle sedan ingen komma i närheten av Erentz. Han blev först till 150 matcher (april 1897), 200 matcher (januari 1899) och 300 matcher (mars 1902).
Den 23 april 1902 gjorde Fred Erentz sin 310:e och sista match för klubben. Tre dagar senare bytte Newton Heath namn till Manchester United.
Walter Cartwright var nu tvåa, på 216 matcher. Cartwright – som spelade på samtliga positioner, även som målvakt vid ett tillfälle – skulle göra ytterligare 41 matcher efter namnbytet men kom alltså aldrig i närheten av Erentz.
Charlie Roberts var lagkapten för Manchester Uniteds första mästarlag. Han skulle komma nära Erentz rekord men när Unitedkarriären summerades stannade Roberts på 302 matcher.
Ännu närmare kom Alex Bell, som spelade i halvbackslinjen tillsammans med Roberts och Dick Duckworth. Den skotska spelaren Bell, faktiskt född i Kapstaden, hade gjort 309 matcher för United när han sommaren 1913 såldes till Blackburn för 1000 pund.
När fotbollen avbröts för första världskriget skulle Erentz emellertid ha blivit av med sitt rekord. Anfallaren George Wall, engelsk landslagsman och senare soldat under kriget, skulle den 21 november 1914 göra sin 310:e match för Manchester United. Mycket mer än att än så blev det inte, han stannade till slut på 319 matcher.
Wall hade där och då inte mycket att oroa sig för. Hans rekord skulle rimligen stå sig i många år. Visst, Billy Meredith hade spelat upp sig till 300 matcher men sommaren 1915 fyllde han 41 år. Att han skulle fortsätta sin professionella karriär efter kriget var givetvis inte alls rimligt.
Herr Meredith, en walesisk ytterforward, hade emellertid andra planer. En karaktär var han alltid. Att han ofta spelade med en tandpetare gjorde honom lätt att känna igen och han anses vara en av fotbollens första stora stjärnor.
Först på Boxing Day 1919 skulle Meredith göra sitt nästa framträdande för United. Sedan samlade han på sig matcher och på säsongens näst sista dag gjorde han sin 320:e match för United.
Meredith skulle stanna på 335 matcher. Den 7 maj 1921 gjorde han sin sista match för United, då Derby besegrades med 3-0. Meredith var 46 år och 281 dagar gammal. Med det är han, i överlägsen stil, Uniteds äldsta spelare någonsin. Fotbollskarriären skulle han ändå fortsätta, med tre säsonger i Manchester city.
Mellankrigstiden var inte vidare bra för Manchester United. Utan legender var vi emellertid inte. Jack Silcock skulle göra 449 matcher för klubben. Det räckte till noll titlar och bara 3 landskamper för England. Matchrekordet i Manchester United var han faktiskt aldrig i närheten av.
Det rekordet tillhörde nämligen anfallaren Joe Spence från Throckley i nordöstra England. I en mestadels usel tid för klubben – degraderad till andradivisionen 1922 och igen 1931, som bäst en niondeplats i förstadivisionen och inga framgångar alls i cupen, vann inte ens andradivisionen när vi gick upp – var Spence det stora glädjeämnet i klubben. Give it to Joe, var ofta budskapet från läktarna på Old Trafford.
Spence, då 20 år gammal, debuterade i den första matchen efter kriget. Han spelade sedan de flesta matcherna under 14 säsonger. I början av säsongen 1928/29 slog han Merediths rekord. I februari 1930 blev han första spelare att göra 400 matcher för United. I oktober 1932 passerade han 500 matcher.
Totalt skulle Joe Spence göra 510 matcher för United. Han vann noll titlar.
Kriget stal sju säsonger för Jack Rowley. Så han skulle aldrig komma riktigt nära Spence. Anfallaren stannade på 424 matcher.
Istället blev det Bill Foulkes som skulle kommat att krossa Spences rekord. Münchenöverlevaren debuterade i en 2-1-seger mot Liverpool på Lucia 1952. Säsongen 1953/54 etablerade han sig på allvar i laget. En pålitlig målskytt var han också. Redan den 2 januari 1954 gjorde han sitt första mål och bara dryga tio år senare, i mars 1964, skulle han dubbla sin målskörd.
Ytterligare fyra år senare skulle han göra ett av de allra viktigaste målen i Uniteds historia, då han sköt målet som skickade United till Europacupfinalen 1968.
Två veckor senare, dryga tio år efter München, vann Foulkes Europacupen. Han gjorde då sin 665:e match för United. Spences rekord, som stod sig i 36 år och 76 dagar, hade han suddat ut i november 1964. I augusti 1966 blev han första spelare att göra 600 matcher för United.
Bill Foulkes spelade sin sista match i augusti 1969 (formellt la han av sommaren 1970). Totalt gjorde han 688 matcher för klubben. Med superba 0,013 mål per match stannade han på 9 mål och 9 titlar.
(Målversionen av den här artikeln kommer nästa vecka. Vi kommer inte prata om Bill Foulkes då. Men hans nio mål räcker ändå till en sjundeplats bland de elva spelare – varav bara en är målvakt – som har gjort flest matcher för klubben.)
Större delen av Unitedkarriären var Foulkes lagkamrat med Sir Bobby Charlton. När Foulkes spelade sin sista match gjorde Charlton sin 560:e match. Charlton jagade inte bara rekordet i United utan även rekordet i det engelska landslaget.
I sin allra sista landskamp, mot Tyskland i VM 1970, gick Charlton slutligen förbi Billy Wright. Då hade Charlton fortfarande 74 matcher upp till Foulkes i United.
Men Charlton skulle, som vi vet, fortsätta karriären i United. I november 1971 skulle så Charlton passera Foulkes. I februari 1972 blev Sir Bobby Charlton första Unitedspelare till 700 matcher. Totalt skulle han göra 758 matcher för United.
Spence hade nu tappat pallplaceringen på listan, då Tony Dunne kom upp i 535 matcher.
Det skulle sedan dröja väldigt länge innan det hände något med rekordet. Alex Stepney och Denis Irwin tog sig förvisso in i i 500-klubben men utan att hota Charlton och Foulkes. Värt att poängtera är att Stepney är meste målvakt i klubbens historia. Bästa målskytt bland klubbens målvakter är Stepney också, hans två fullträffar hösten 1973 såg honom faktiskt dela ledningen i den interna skytteligan vid jul. Om David de Gea får fortsatt förtroende som förstamålvakt skulle han kunna passera Stepney under säsongen 2022/23 (i matchantal alltså, några mål lär nog De Gea inte göra).
I oktober 2002 blev Ryan Giggs från Wales sjunde spelare att nå milstolpen 500 matcher. Fortfarande var han bara 28 år gammal. Imponerande, förstås. Men som vindsnabb ytter fanns det anledning att misstänka att Giggs dagar snart skulle vara räknade. Charlton behövde nog inte oroa sig.
I september 2004 skrev Giggs in sig i 600-klubben.
Nästa spelare att nå en milstolpe var Gary Neville som i mars 2006 nådde 500 matcher. Det hade annars sett ut som att Paul Scholes skulle nå dit före Neville, men på grund av en ögonskada spelade Scholes bara en match under vårsäsongen 2006. Så Scholes nådde, som nionde spelare, 500 matcher först i oktober 2006.
Ett par månader senare gick Giggs ikapp Foulkes. Plötsligt såg Charltons rekord inte längre ouppnåeligt ut, även om Giggs – nu ofta central mittfältare – var så pass gammal att inget var självklart.
I mars 2007 blev Giggs andra spelare till 700 matcher.
Säsongen 2007/08 började vi räkna. Giggs behövde göra 43 matcher för att passera Charlton. Efter 1-0-segern mot Derby den 15 mars 2008 kunde vi konstatera att Giggs var 11 matcher från att tangera och 12 matcher från att ta över rekordet. Potentiellt återstod 14 matcher av Uniteds säsong.
Sir Alex Ferguson svarade med att placera Giggs på läktaren mot Bolton. Sedan blev Giggs kvar på bänken i den första Champions League-kvartsfinalen mot Roma. Snällare var Ferguson när han bytte in Giggs i slutminuten i 2-1-segern mot Arsenal i april.
Matcherna tickade på. Alla var viktiga. Giggs fick speltid i samtliga. Så åkte United till Wigan i sista omgången. United behövde vinna för att säkra titeln. När Ryan Giggs blir inbytt mitt i andra halvlek tangerar han Sir Bobby Charltons rekord. Några minuter senare skjuter han målet som definitivt säkrar ligatiteln.
I Moskva kliver Giggs in på planen efter 81 minuter. På läktaren ser en stolt Sir Bobby Charlton sitt rekord försvinna. En förlängning senare skjuter Giggs bollen i mål på straff. Edwin van der Sar följer upp med en räddning och United vinner Champions League. Charlton leder laget till prisutdelningen.
På festen efter matchen fick Giggs ta emot en minnesmedalj som förkunnade honom rekordinnehavare (bilden längst upp).
Totalt stod sig Charltons rekord i 36 år och 176 dagar, alltså 100 dagar längre än Spences rekord stod sig. Så rimligen kan vi räkna med att någon slår Giggs rekord år 2045.
I april 2009 blir Scholes fjärde medlem i 600-klubben. Några dagar senare blir Giggs första Unitedspelare till 800 matcher.
Neville når milstolpen 600 matcher i oktober 2010 och gör sedan bara två matcher till. Giggs och Scholes fortsätter. Ja, Scholes slutade men kom tillbaka. Då passade han, i mars 2012, på att passera Foulkes. Den 15 september 2012 blir han tredje spelare till 700 matcher. Han stannar till slut på 718 matcher.
I december 2015 blir Wayne Rooney tionde spelare till 500 matcher.
Ryan Giggs gjorde sin 900:e match i februari 2012. Han skulle till slut stanna på 963 matcher. Under karriären vann han 13 ligatitlar. Och lite till.
För den här artikeln har vi endast räknat matcher från följande turneringar: Football League Division 1, Football League Division 2, Premier League, Test Matches, FA Challenge Cup, Football League Cup, EFL Cup, Charity Shield, Community Shield, European Champion Clubs’ Cup, Uefa Champions League, European Cup Winners’ Cup, Inter-Cities Fairs Cup, Uefa Cup, Uefa Europa League, Uefa Super Cup, European/South American Cup (Intercontinental Cup), Fifa Club World Cup och Fifa Club World Championship.
