Under påskhelgen var Manchester United och hämtade en poäng i London mot Brentford. Igår var man ute på en ny resa till huvudstaden för möte med Chelsea och om det var slutdramatik senast så var det ingenting mot vad vi fick uppleva igår.

Herregud. Var ska man ens börja?

Vi kan börja med att konstatera det faktum att Manchester United är ett lag du kan få allt och ingenting av. Precis vad vi fick igår. En hel jävla king size plusmeny med allt vad fotboll har att erbjuda. Men när slutvisslan ljöd fick vi inte med oss ett skvatt.

Det finns lag därute som ser ut som väloljade maskinerier, det finns en del som hackar sig fram, det finns mindre bra lag, det finns usla lag, och så finns det Manchester United. Det går, hur man än vrider och vänder, varken att bli klok eller förstå sig på det här laget. Komiskt nog mötte man ett Chelsea, som är ungefär av samma stuk. Så, var det konstigt att det inte gick att få något grepp om matchen igår kväll? Inte direkt.

United bjöd på två mål i första halvlek, varav det ena får tillskrivas Antony helt och hållet när han drar på sig straffen. Chelsea visar senare varför man ligger i mitten av tabellen när man först ger Alejandro Garnacho en gratisbiljett att nyttja och minuter senare glöms Bruno Fernandes bort vid bortre stolpen.

Det var verkligen en match där lagen gav varandra chansen i att vara sämre än den andra. En match där två lag tävlade om vem som kunde vara mest usel. Rent spelmässigt var det långa stunder ett haveri till fotbollsmatch, men det ordnade i alla fall upp sig en aning i andra halvlek och United hade på något märkligt vis lyckats vända matchen.

Men vad lärde vi oss av det här, då? Absolut ingenting. Vad hade segern, som vi var några minuter från att lösa, lärt oss? Absolut ingenting.

Matchen tog som bekant en kovändning och Chelsea bytte 2-3 till 4-3 på ett sätt som inte ska kunna vara möjligt, och då har jag inte ens nämnt VAR, som åtminstone borde ha plockat bort en av de två straffarna som hemmalaget tilldelades. Men strunt samma, förseelserna blåstes för i bägge situationerna och hade inte förändrat något utan VAR-konsultering.

Vi fick igår istället lära oss det vi redan visste. Repetition, om man så vill. Repetition av det värre slaget. Det här var något annat än Galatasaray och FC Köpenhamn i Champions League tidigare i höstas. Det var något som liknade Liverpool för två helger sedan, men då med skillnaden att marginalerna var på Uniteds sida.

Det går inte att hålla på så här. Det är inte seriöst.

Det här laget lär sig uppenbarligen inte, det hittar bara nya sätt att överträffa sig själv i dumhet på. Det är ett lag som saknar allt från ledning och riktning till självkännedom och sjukdomsinsikt.

Den som bara visste var det här kommer att sluta…

Höjdpunkter

Ten Hags presskonferens

• Vi började matchen dåligt och gjorde individuella misstag. Vi kämpade oss tillbaka och satte oss själva i en bra position med väldigt bra fotboll, ibland briljant, med fina mål. Till slut klarade vi inte att ta oss över mållinjen.
• Varje spelare måste göra jobbet och med det kommer att fatta rätt beslut och undvika situationer likt de på slutet.
• Positivt att ta med sig? Vi dominerade matchen, särskilt våra yttrar i Garnacho och Antony. Det märks på träning och i de senaste matcherna att Antony utvecklas och kommer mer till sin rätt.
• Finns en frustration i att vi kan fatta mindre bra beslut men åt det andra hållet att vi kan göra många mål och hota. Med vårt höga tempo kan vi straffa motståndaren. Men i ledning, behåll bollen, var i rörelse, byt spelyta etc. Istället ger vi bort bollen, tvingas in i försvarsposition och gör inte det tillräckligt bra.
• Raphaël Varane, Jonny Evans och Casemiro tvingades kliva av, men någon vidare information om deras status ges inte.

Andra reaktioner

Mer från matchen