Loading
Rosornas krig har kommit till Sverige.
Klockan 10:32, E4:an, Södertälje:
Högsommarvärmen har belägrat Svea rike — från norr till söder.
Inte en långtröja, inte ett ansikte som pryds av solglasögon, har synts till i de andra bilarna som liksom vår rullat norrut.
Jag inbillar mig att vi snart kommer få se en huvudstad täckt i en dimma av solskyddsfaktor.
Kanske är det därför vi möter tre gånger så många bilar i motsatt riktning på E4:an.
Vem vill vistas mellan asfalt och betong i 30-gradig värme?
Klockan 11:21, Mall of Scandinavia, Stockholm:
Efter att ha kryssat fram genom ett nästan helrött folkvimmel i köpcentret har vi till slut lyckats säkra ett bord i skuggan på O’Learys Top Floor.
Här är det som att komma hem.
Välkomnande och vänlig stämning. God mat och dricka.
Och människor i alla livets åldrar som delar grundläggande värderingar.
Här finns de som följt klubben i bara några år; som har idoler som Marcus Rashford, Alejandro Garnacho och Amad.
De som tydligt minns ångesten när John Terry stegade fram mot bollen på det regntunga gräset i Moskva.
Eller euforin när titeltorkan bröts på 90-talet.
Och här finns de som aldrig kommer kunna älska Manchester United lika mycket som då Norman Whiteside skar genom planen.
Eller då Sir Bobby Charlton lade skorna på hyllan.
Här finns till och med en av de som bärgade en av historiens största idrottsbedrifter: trippeln -99.
Jesper Blomqvist.
Efter att ha låtit sig intervjuas av de eminenta herrarna från UTD Podden under två träffar ställer Blomqvist sig redo att samtala och fotograferas med en lång kö av Unitedsupportrar.
En och annan autograf skrivs också.
Klockan 14:30, Strawberry Arena, Stockholm:
Att Leeds Uniteds målvakter äntrar planen för att värma upp märks inte på publiken.
Men när Altay Bayindir, Tom Heaton och Dermot Mee springer in jublas det från de som redan hunnit inta sina platser.
Det säger väl något om något.
Buropen när resten av Leeds-truppen lämnar spelartunneln är marginellt högre än applåderna då Bruno Fernandes hälsar på publiken.
Högst jubel för dagen får emellertid Harry Maguire när han springer från långsida till långsida och vinkar till åskådarna.
Matchen blåses igång 15:10 – tio minuter efter annonserad tid, då ett av lagen fastnade i trafiken utanför nationalarenan.
För många i publiken är detta den första och enda gång de har möjlighet att se sitt lag och sina förebilder live.
Därför är det kanske taskigt att dra undan mattan, men det vore oärligt att inte påtala det:
Stämningen, spelet och atmosfären i en försäsongsmatch som riktar sig till turister går inte att jämföra med en Premier League-drabbning på Old Trafford.
Från minut två är det tydligt att Unitedspelarna får klara sig utan ramsor. Ibland erbjuds några sporadiska applåder.
Efter den gångna säsongen förtjänar de kanske inte mer än så.
Det bär emot att erkänna, men Leeds-supportrarna på sin kortsida tar hem en promenadseger i både sånger och volym.
Klockan 18:43, Alvik, Stockholm:
Att dra några stora växlar från sommarens första försäsongsmatch vore slöseri med tid och ork.
Däremot kan konstateras att det vilsna Manchester United från säsongen 2024/2025 i allra högsta grad kändes igen på Strawberry Arenas gräs.
Dagens drabbning, som slutade med det antiklimaktiska 0-0, stod mellan två försiktiga och saktfärdiga lag.
De få gånger det hände något var antingen då Amad fick bollen eller då den befann sig i Manchester Uniteds straffområde.
Med ovanstående konstaterat hade undertecknad nästan blivit provocerad om det varit ett pånyttfött lag som klev ut på planen idag, jämfört med det som klev av den i slutet av maj mot Aston Villa.
Det har varit sommaruppehåll. Träningarna har pågått i ett par veckor.
Och Manchester United har värvat en (eller två, om man räknar ynglingen León) spelare sedan dess.
Ingen som inte haft ett utgående kontrakt har lämnat på annat sätt än genom att bli utfryst.
Men som vi kunde läsa oss till både igår, fredag, och idag, lördag, verkar det äntligen ha blivit lite islossning.
Brentfords Bryan Mbuemo blev mer eller mindre klar i samma stund som hans nya lagkamrater landade på svensk mark.
24 timmar senare, under pågående match, fick Marcus Rashford av allt att döma sitt lån till drömdestinationen – Barcelona.
Den nya tiden, ett avslut på den föregående säsongen, är kanske äntligen här.
Kanske började Amorim-eran, på riktigt, i Stockholm.
