Norman Whiteside
Loading
Norman Whiteside föddes i Belfast våren 1965. Redan i unga år visade han prov på stor fotbollstalang. Manchester United blev den första engelska klubben att erbjuda honom provspel. När Liverpool sedan erbjöd Whiteside provspel agerade United snabbt och erbjöd honom ett schoolboykontrakt, vilket han accepterade. Whiteside bodde kvar i Belfast men flög till Manchester på helgerna. I maj 1981 skrev han på som lärling i United.
Vid 15 års ålder behandlades Whiteside för ett problem med en ljumske. Behandlingen gick fel och han miste sin naturliga snabbhet. Ett år senare blev han knäskadad, vilket ledde till lång frånvaro. De dubbla skadorna tvingade honom att anpassa sin spelstil.
Skadorna till trots skulle Whiteside debutera i Uniteds a-lag redan som 16-åring. Han blev då Uniteds yngsta debutant sedan Duncan Edwards.
Whiteside signerade sitt första proffskontrakt när han fyllde 17 år. Åtta dagar senare blev han Uniteds yngsta målskytt någonsin [korrekt per maj 2025], då han nätade mot Stoke City.
Redan säsongen 1982/83 etablerade sig Whiteside, bara 17 år gammal, som en given startspelare i United. Under säsongen tog sig United till final i båda de engelska cuperna. Whiteside bidrog med mål när Arsenal besegrades i semifinalen både i Ligacupen och i FA-cupen. I Ligacupfinalen blev det förlust mot Liverpool men Whiteside utmärkte sig som målskytt. Han blev därmed den yngsta spelaren någonsin att göra mål i Ligacupfinalen (ett rekord som fortfarande står sig, per maj 2025).
I FA-cupfinalen gick det bättre. United besegrade Brighton efter omspel. Whiteside gjorde ett av målen i omspelet och blev därmed den yngsta målskytten någonsin i en FA-cupfinal (ett rekord som fortfarande står sig, per maj 2025). Ytterligare ett rekord adderades, då han blev första spelare att göra mål i FA-cupfinalen och Ligacupfinalen samma år.
Sommaren 1983 accepterade United ett bud från Milan på Whiteside. Spelare nobbade emellertid, dels för att han trivdes i United och dels för att han fick för kort tid att bestämma sig.
Whiteside vann FA-cupen för andra gången 1985. Han blev matchvinnare då han gjorde det enda målet i finalen mot Everton.
De efterföljande säsongerna var Whiteside fortsatt ordinarie i United, men skadorna hämmade honom i allt större utsträckning. Whiteside kom inte överens med Uniteds nya manager Alex Ferguson och begärde en transfer. United accepterade hans önskan men krävde en miljon pund för att sälja honom, vilket ingen klubb var villig att betala. Whiteside missade större delen av säsongen 1988/89 på grund av en hälseneskada.
Sommaren 1989 transferlistades Whiteside av United. Det slutade med att han såldes till Everton för 600.000 pund (transfersumman skulle stiga med 150.000 pund om han spelade 50 matcher för Everton). Whitesides lön i Everton, som Ferguson hjälpte till att förhandla fram, gav honom mer betalt på två år än han hade haft under hela karriären i United.
Whiteside gjorde en bra debutsäsong i Everton och bidrog med 13 mål på 35 matcher. I september 1990 blev han emellertid knäskadad, vilket effektivt innebar slutet på fotbollskarriären. Han kom förvisso tillbaka till reservlagsspel, men sommaren 1991 avslutade han karriären, bara 26 år gammal.
Norman Whiteside hade bara spelat två seniormatcher när han debuterade i det nordirländska landslaget. Debuten var av det mer notabla slaget, då den kom mot Jugoslavien i VM. Whiteside var bara 17 år och 41 dagar gammal. Det gör honom än idag [korrekt per maj 2025] till den yngsta spelaren någonsin i en VM-turnering. Nordirland tog sig överraskande vidare till det andra gruppspelet i VM, efter att ha besegrat värdlandet Spanien i den avslutande gruppspelsmatchen.
Whiteside hjälpte sedan Nordirland att vinna den sista upplagan av British Home Championship.
VM 1986 blev Whitesides andra och sista stora landslagsturnering. Nordirland blev utslagna i gruppspel. Whiteside gjorde ett mål i turneringen.
Totalt skulle Whiteside göra nio mål på 38 landskamper.
Efter fotbollskarriären utbildade sig Norman Whiteside till podiatriker (diagnostisering och behandling av fötter och ben) på University of Salford. Han utbildade sig även till tränare och var en kort stund verksam som assisterande manager och fysioterapeut för Northwich Victoria, men han trivdes inte med resorna jobbet innebar.
Utöver arbete som podiatriker har han även varit verksam som talare på middagar. Han har vidare jobbat för PFA, med hospitality för Manchester United och inom media.
Norman Whiteside inledde karriären som toppforward men flyttade sedan ner som central mittfältare. Han var stor och stark, vilket kombinerades med utmärkt teknik. En stor styrka var förmågan att hitta ytor åt sig själv och lagkamrater. När chansen dök upp var han en bra avslutare.
Whitesides stora svagheter var de många skadorna och hans bristande snabbhet.
Landslag: 38 landskamper/9 mål för Nordirland
Seniorkarriär: Klubblagsmatcher och mål räknas endast för den inhemska ligan. I förekommande fall noterar → att spelaren var i klubben på lån, ↳ att spelaren var i klubben på provspel och ⇋ att spelaren var i klubben på gästspel.
Titlar: Då titlar anges enligt x+y (endast tillämpligt för klubblagstitlar) betyder x att spelaren spelade minst tio ligamatcher under säsongen eller var med i matchtruppen i finalen, som tillämpligt, medan y betyder att spelaren inte uppfyllde dessa krav men fick speltid i den aktuella turneringen under säsongen. Titlar enligt y markeras med asterisk.
Titlar och utmärkelser: I förekommenade fall noterar MU att spelaren vann landslagstiteln som Unitedspelare (i händelse av att en spelare byter klubb under pågående turnering räknar vi spelaren Unitedspelare om den var kontrakterad av United någon gång under turneringen) eller att utmärkelsen delades ut helt eller delvis baserat på prestationer som Unitedspelare (noteras inte på klubbspecifika utmärkelser).
