Idag gratulerar vi den spektakulära målvakten Fabien Barthez på 50-årsdagen!

Världsmästare, Europamästare, Champions League-vinnare, dubbel engelsk mästare och dubbel fransk mästare. Årets målvakt i världen, årets målvakt i Premier League, årets målvakt i franska ligan. Det är inte många målvakter som har en meritlista i paritet med Fabien Barthez.

På tre säsonger som Manchester United-spelare vann Barthez två Premier League-titlar. Bara Peter Schmeichel och Edwin van der Sar har fler ligatitlar som förstaval i Uniteds mål. Ändå är det nog ingen som skulle ranka Barthez som en av de tre bästa målvakterna i Uniteds historia. Hans tid i United var ingen okvalificerad succé.

Höjdpunkter fanns det förstås. Bäst minns jag hans sensationella och matchvinnande räddning på Dietmar Hamanns skott på Anfield. Ni vet i den där matchen när Diego Forlán blev tvåmålsskytt.

Född i Lavelanet i södra Frankrike sommaren 1971 skulle Fabien Barthez inleda fotbollskarriären i Toulouse, tio mil norrut. Efter debutsäsongen i franska ligan lockades han till Olympique Marseille. Succén var omedelbar, Barthez höll nollan i sju av tio matcher, däribland mot Milan i finalen, när Marseille vann Champions League 1993. De tog flest poäng i ligan också men de blev av med ligatiteln efter en matchfixningsskandal.

Det har inte så mycket med Barthez att göra, så vi ska inte grotta ner oss där. Resultatet blev emellertid att Marseille en säsong senare tvångsdegraderades. Barthez blev kvar och hjälpte Marseille att vinna franska andradivisionen på första försöket. Sedan flyttade han till Monaco, där han blev fransk mästare två gånger på fem säsonger.

Efter ett par cannabissvängar skulle Barthez etablera sig som landslagsmålvakt också. Först var det Barthez som blev avstängd två månader, varför han fick nöja sig med att vara backup till Bernard Lama i EM 1996. Därefter var det Lama som blev avstängd och Barthez fick chansen i mål till VM på hemmaplan. Det gick turneringens bästa målvakt-bra för Barthez och Frankrike blev världsmästare. Ett par år senare var Barthez EM:s bästa målvakt när Frankrike blev Europamästare. Inte bara det, IFFHS korade honom till världens bästa målvakt år 2000.

Så dags hade Barthez blivit Manchester United-spelare. Han skrev på i maj 2000, strax före EM.

Fabien Barthez var, som jag slog fast redan i ingressen, en spektakulär målvakt. Han hade säkerligen trivts ännu bättre i dagens fotboll, där målvakterna förväntas vara mer delaktiga i spelet. För Barthez var en målvakt som kunde få för sig att hans bästa alternativ var att dribbla bort en anfallare.

Bra med bollen vid fötterna var han. Utmärkt teknik och en precis passningsfot tillsammans med vassa utkast.

Egentligen var han alldeles för kort för att vara målvakt, bara 180 centimeter lång. Det kompenserade han med en enorm spänst och ett allmänt vågat spel. Modig var han, övermodig enligt kritikerna. Barthez visste alltid att han skulle kunna plocka ner ett inlägg. Ibland hade han fel.

Han briljerade med reflexräddningar och var, på gott och ont, sevärd. Koncentrationsförmågan var inte alltid den bästa och han gjorde för många misstag.

Första säsongen i United var på det stora hela en succé. Barthez släppte bara in 17 mål på 30 ligamatcher och United vann ligan i stor stil. För sina insatser belönades Barthez med målvaktsplatsen i säsongens Premier League-lag.

Andra säsongen i United var inte på långa vägar lika bra, vilket kan illustreras av 43 insläppta mål på 32 ligamatcher. Framför allt under höstsäsongen gjorde Barthez ett gäng kostsamma misstag. Sir Alex Ferguson behöll förvisso förtroendet för sin målvakt men tvivlen började nog sås.

Det blev en andra Premier League-titel för Barthez 2003. Han blandade bra med dåligt. Sämst var hans insats mot Real Madrid i Champions League-kvartsfinalen. Förmodligen var det de matcherna som slutligen fick Ferguson att ge upp den franska målvakten. Returen mot Real, den 23 april 2003, blev Barthez sista match som Unitedspelare.

Sommaren 2003 värvades Tim Howard till United och Ferguson valde att satsa på Howard som förstaval i mål. Tidigt under hösten stod det klart att det inte fanns någon väg tillbaka för Barthez och parterna kom överens om skilsmässa. I januari 2004 flyttade Barthez till Marseille på lån och i april blev det till en permanent övergång på fri transfer.

Aldrig långt ifrån en kontrovers skulle Barthez under 2005 bli avstängd i ett halvår. Detta sedan han i en träningsmatch i Marocko hade spottat på en domare.

Sommaren 2006 spelade han sin sista landskamp. Avslutet blev bittert, då Frankrike förlorade VM-finalen mot Italien på straffar.

Samtidigt hade hans kontrakt med Marseille löpt ut och han hittade ingen ny arbetsgivare. I oktober 2006 bekräftade han så att hans spelarkarriär var över. Bara ett par månader senare skrev han emellertid på för Nantes. En sista kontrovers som fotbollsspelare hade han i sig. I slutet av april 2007 lämnade han staden och klubben efter gräl med en supporter. Dagen efter meddelade Barthez att han inte tänkte återkomma och klubben svarade med att bryta hans kontrakt.

Barthez ville fortsätta karriären men hittade ingen arbetsgivare och han skulle aldrig mer spela professionell fotboll. Han ägnade sig sedan åt motorsport i ett gäng år.

Vi avslutar med några videoklipp. Först när han misslyckades totalt då han försökte psyka Paolo Di Canio.

Då gick det betydligt bättre när han pskykade Steed Malbranque.

På försäsongen övertalade han Sir Alex Ferguson att spela honom som utespelare, även om han inte fick spela i nummer 7.

Vi kan säga mycket om Fabien Barthez. Bra och dåligt. Han var åtminstone minnesvärd.

Grattis på 50-årsdagen Fabien Barthez!