Loading
I ungdomskollen har vi den här gången en svensk debutant att diskutera. Detta då Johan Guadagno vaktade målet i juniorlagets seger mot Burnley. Mer svenskt blir det i form av Anthony Elanga, numer ett nästan obligatoriskt i den här kolumnen.
Även Hannibal är förstås på tapeten igen.
Vidare blir det snack om anfallaren Noam Emeran och riktningsändringen i akademin. Störst fokus får ändå vänsterbacken Álvaro Fernández, nyförvärvet från Real Madrid.
I lördags vann juniorerna med 5-1 mot Burnley. På vänsterbacken startade Álvaro Fernández, vårt nyförvärv från Real Madrid. Fernández är faktiskt andraårsjunior. Det är tämligen ovanligt att United plockar in andraårsjuniorer utifrån.
Det kan tänkas att vi inte får se så värst mycket av Fernández i juniorlaget. I debuten såg han nämligen ut att vara överlägsen. Jag ska brasklappa här med att jag bara har sett höjdpunkter på 20 minuter från matchen. Det kan förstås tänkas att mindre positiva ingripanden inte kom med i höjdpunktspaketet.
Men det jag såg var väldigt bra. Han är storväxt men teknisk. Gång på gång var han involverad när United skapade chanser och med bättre avslut från anfallarna hade han fått ett par assists i debuten. Nu var han inte poänglös ändå, då han stänkte in ett högerskott för 2-0. Vidare var han inblandad i förarbetet till ytterligare två mål.
Så mycket defensivt arbete rymdes inte i höjdpunkterna men det han gjorde var klanderfritt. En ytterback idag är förstås en offensiv spelare men det var tydligt att Fernández kan försvara också. Han stod för några fina brytningar där han läste spelet bra.
I U23 är vänsterbacken Reece Devine skadad, oklart hur länge. Hittills har mittfältaren Martin Šviderský vikarierat. Det skulle förvåna mig om inte Fernández tar steget upp tämligen omgående. Han ser redan ut att vara på nivån där spel i juniorlaget inte ger så värst mycket. Tvivelsutan en mycket intressant spelare!
Målvakt mot Burnley var Johan Guadagno. Hans debut i juniorlaget. Guadagno värvades från Brommapojkarna inför förra säsongen men har fått bida sin tid (inte alls ovanligt för målvakter).
Debuten var… okej. Han gjorde ett par räddningar och var stark i boxen på inspel. Däremot är min känsla att han kunde ha gjort det bättre på Burnleys reduceringsmål. Han kändes seg i reaktionen där.
I matchen mot Blackburn var det Radek Vítek som vaktade målet. Ett oväntat drag med en förstaårsjunior i mål i säsongens första match. Vítek gjorde emellertid en bra match. Urvalet är litet men min spontana känsla är att Vítek är en bättre målvakt än Guadagno.
Annars hade jag gissat att Dermot Mee skulle vara förstaval i juniorernas mål den här säsongen. Till skillnad från Guadagno fick han lite speltid förra säsongen. Intressant att se hur lagledningen hanterar målvakterna. Förra säsongen spelade Ondřej Mastný (nu i U23) nästan alla matcher men nu ser det ut att bli rotation.
Vi har även Daniel Polakowski i truppen, men får vi nog inte se så mycket av honom den här säsongen.
U23 förlorade tungt mot Liverpool (3-5). Även så utmärkte sig Hannibal positivt vid flera tillfällen. Han slog frisparken som föranledde Uniteds första mål, han gjorde vårt andra och assisterade till det tredje. Offensivt ständigt involverad med fina passningar.
Inte enbart positivt emellertid. Han gav bort bollen före ett av Liverpools mål.
Dessutom blev han, förstås, varnad. Det var hans tionde varning på 23 matcher som Unitedspelare. Då ska vi ha med oss att domarna är väldigt snåla med korten i den engelska ungdomsfotbollen. Många av varningarna har kommit då han blivit frustrerad, antingen för snack eller en eftersläng. Det är nåt han måste arbeta på.
Men det var knappast sista gången som Hannibal noterades för mål, assist och varning i samma match. Han har stor potential att bli en spelare som alla motståndare hatar. Givet frisyren och att han valt Hannibal som fotbollsnamn gissar jag att han är bekväm med det.
Bästa Unitedspelare mot Liverpool var ändå Anthony Elanga. Igen. Vår svenska ytterforward lämnar varenda ytterback på efterkälken den här säsongen. Fortfarande behöver han förbättra kvaliteten på avsluten men givet hur alternativen i a-laget ser ut dröjer det nog inte länge innan han utmanar på allvar.
Elangas framfart visar hur snabbt det kan gå på den här nivån och i den här åldern (18 år). Förra säsongen var han ofta försiktig i reservlaget, nu är han snarare för bra för nivån. Lite av samma explosionsartade utveckling såg vi från hans första till hans andra år i juniorlaget.
Nu handlar det om att ta nästa steg. Om han har talang nog för att bli en startspelare i ett vinnande Manchester United ska jag låta vara osagt. Men att han har mycket större potential än en Daniel James vågar jag slå fast.
U23 har inlett ligaspelet med två förluster. En förklaring till det är att vi har spelat med ett väldigt ungt reservlag. Mot Liverpool hade vi följande födelseår på spelarna i startelvan (då blev dessutom Joe Hugill, född 2003, inbytt för Mark Helm, född 2001, mitt i första halvlek):
Det kan låta som en ursäkt, men det ett eller två år gör förstås stor skillnad på den här nivån. Mot Leicester var motståndarna ännu äldre.
En förklaring är att flera äldre spelare saknats på grund av skador. Hannibal har en enorm potential men han är ännu inte redo att bära ett mittfält på den här nivån. Skulle han få spela med Arnau Puigmal eller Ethan Galbraith skulle mittfältet säkerligen växa.
Defensivt har Reece Devine, Teden Mengi och Ethan Laird saknats. I anfallet är D’Mani Mellor skadad och truppen är medvetet tunn från början.
Vad vi ser är en tydlig riktningsändring från akademin. Nicky Butt (nu chef för a-lagsutveckling, tidigare akademichef) har alltid varit kritisk mot U23-fotbollen. Att vinna U23-matcher är inte bara inte det absolut viktigaste för United. Det är uttalat icke-prioriterat. Vi föredrar givetvis att vinna, men akademins fokus är att utbilda a-lagsspelare.
Nu får juniorerna tidigt chansen i U23. Mot Liverpool hade vi fem juniorer i startelvan. Backar vi bandet bara några år så gjorde Tahith Chong och Angel Gomes – de största talangerna i åldersgruppen – runt ett dussin U23-matcher tillsammans som juniorer.
Mot Liverpool spelade Shola Shoretire från start. Han är en ung förstaårsjunior. Hans match tog för övrigt slut efter en timme, då han blev utvisad. Detta efter en eftersläng mot Liverpools Clarkson som brutalt hade kapat Di’Shon Bernard. Vi ska inte uppmana till våld och reaktionen var förstås korkad. Jag kan ändå någonstans se det som positivt att planens yngsta och minsta spelare står upp för sin lagkamrat. Förhoppningsvis lär han sig av läxan och gör det smartare nästa gång.
Noam Emeran är nu igång på riktigt. Mot Burnley gjorde han sitt första mål i juniorlaget, då han nätade på frispark. Den franska anfallaren fick fjolårssäsongen spolierad av skador.
Han har hittills spelat vänsterforward, trots att han primärt är vänsterfotad. Han förefaller dock vara bekväm även med högerfoten, så han kan gå på utsidan för inlägg eller på insidan för eget avslut. Emeran gillar att utmana sin försvarare och verkar även vara förtjust i distansskott.
Lite försiktig i debuten mot Blackburn, sedan bättre och bättre mot Burnley.
