Det började illa, riktigt illa. United försökte sig på det numera klassiska CL-spelet, något man inte behärskar, efter Benfica’s ledningsmål så vaknade United och därefter var det aldrig något snack.
Sir Alex hade inga skador alls att rapportera. När hände det senast, slutet på 90-talet? Detta innebar att Ole-Gunnar Solskjaer fick en plats på bänken, den enda offensiva kraften där. Ji-Sung Park har precis börjat träna och han lämnades utanför, liksom den på specialträning satte Alan Smith.
United startade matchen med Ronaldo och Rooney på kanterna, med Giggs centralt, i en variant av 4-5-1. Varför man envisas med denna uppställning i Champions League är frågan? United kan inte spela denna destruktiva fotboll, som tyvärr praktiseras av 75% av lagen i turneringen. En fotboll som går ut på att förstöra så mycket som möjligt för motståndarna, backa hem med mycket folk i försvaret och vänta på att motståndarna gör ett misstag. Denna fotboll har tyvärr gett resultat de senaste 5 åren i Champions League, där 4 av 5 vinnare praktiserat detta, fruktansvärt trist att se.
I försvaret så ersatte Patrice Evra Gabriel Heinze till vänster och på mitten ersattes Darren Fletcher av Michael Carrick från föregående match. I övrigt inga förändringar, mer än taktiken då.
De första 25-30 minuterna var tröstlösa att se, båda lagen spelade avvaktande och väntade på motståndarna. United skapade förvisso betydligt mer än Benfica och ville fram mer, trots att det var motståndarna som var tvingade att vinna. Ronaldo hade ett par bra skottlägen som missades. Ferdinand fick en chans efter en hörna, hans skott räddades dock ganska enkelt av Quim.
Benfica fick matchen dit de ville, de drog ned på tempot och rullade bollen enkelt mellan sig, något United tillät. Detta spel skulle dock ge utdelning. I den 28:e minuten så tog sig Benfica’s bäste spelare, Simao, in i United’s straffområde, Patrice Evra stod 4-5 meter ifrån honom och bara väntade. Simao spelade snett bakåt till en framstormande Nelson som sköt direkt, ett otagbart skott uppe vid Van der Sar’s högra kryss. Nelson’s första mål i Benfica-tröjan, ett mål han knappast gör om igen, blir man förvånad? Målet var frukten av ett pinsamt dåligt försvarsagerande från framför allt Evra, man FÅR inte stå så långt ifrån sin motståndare i straffområdet, det lär man sig på pojklagsnivå. Att sedan Nelson var Saha’s gubbe förändrar inte saken nämnvärt.
Efter målet så vaknade Sir Alex till. ”Kanske skall vi spela vårt eget spel” kanske han tänkte. Rooney flyttades omedelbart upp i anfallet och Giggs ut på vänsterkanten, något som naturligtvis skulle skett från början.
Det var dock Benfica som hade nästa chans då Nuno Gomes sånär kom helt fri med Van der Sar, Michael Carrick jobbade dock föredömligt och tacklade bort bollen suveränt framför fötterna på Gomes.
Resten av matchen var helt United’s. Man satte en oerhörd press mot Benfica’s mål, det var bara en tidsfråga innan kvitteringen skulle komma. Ronaldo hade en fin frispark som dock gick rakt på Quim i bortamålet. Nästa chans hade Saha då hans nick räddades på mållinjen och sedan tog på handen på en Benfica-spelare, ingen straff dock, vilket nog var korrekt. Scholes gjordes sedan ner utan åtgärd från domare Fandel, solklar frispark. Rooney blev med all rätt vansinnig och varnades, när domaren gör fel så är det lätt att försvara sig bakom sina kort. Då började man tänka att detta var en ”sådan dag”. Då klockan tickade in på övertid så fick United frispark. Giggs slog in bollen perfekt till en framrusande Vidic som nickade in kvittering. Kung Vidic hade gjort det igen. På reprisen ser man att en portugis försöker filma till sig en frispark genom att springa in i en egen spelare, pinsamt. Detta var det sista som hände i den första halvleken.
Den andra halvleken var det i stort sätt bara ett lag på planen. Benfica kom ingenstans mot det fantastiska mittlåset i United. Nemanja Vidic är just nu världens bäste mittback, helt felfri med en otrolig pondus, att folk försöker få han ur spel med fula armbågar hela tiden hjälper liksom inte. Rio Ferdinand är inte långt efter, även han helt felfri igår.
Drygt 12 minuter in i halvleken kom 2-1 till United. Ronaldo fick bollen på högerkanten, lekte lite med vänsterbacken Leo innan hans fenomenala inlägg hittade en ensam Ryan Giggs och 2-1 var ett faktum.
Paul Scholes och Michael Carrick styrde nu matchen helt på mitten, båda var mycket bra matchen igenom, Benfica hade inte en chans där.
Det skapades inte så många heta chanser från United, men man behövde ju inte heller förta sig. Helt matchavgörande 3-1 kom med kvarten kvar. Darren Fletcher, som byttes in för Giggs, slog en väl avvägd hörna som Louis Saha nickade in otagbart för Quim.
United visade upp en imponerande beslutsamhet efter att Benfica tagit ledningen. Problemet är att det skall till ett bortamål för det, vilket jag inte alls gillar.
I United gjorde de flesta en bra match. Redan nämnde Vidic var bäst på plan, världsklass. Ferdinand och Neville var mycket bra, Ronaldo, Giggs, Carrick och Scholes likaså. De enda som kanske kunde gjort det bättre var Evra, Saha och Rooney. Evra var svag defensivt men bra offensivt återigen, Saha har man sett betydligt bättre, och Rooney kom aldrig riktigt in i matchen.
United:
Van der Sar
Rooney, Carrick, Giggs, Scholes, Ronaldo
Saha
Bänk: Kuszczak, Brown, Silvestre, O’Shea, heinze (in för Evra i 67:e), Fletcher (in för Giggs i 73:e), Solskjaer (in för Scholes i 78:e)
Nästa match är den tidiga lördagsmatchen mot Manchester City, derbydags alltså. United bör vinna men det är ju City man möter, för dom räcker det att vinna 2 matcher om året…
Av: Johan Nilsson [Den här artikeln har importerats från en gammal version av Muss.se.]
Res med oss till Manchester!