Efter tre raka segrar och hela 12-3 i målskillnad på sina första matcher som manager för Manchester United var det återigen dags för Ole Gunnar Solskjaer att ställa sig vid sidlinjen. Den här gången var det Rafa Benitez och hans Newcastle United som väntade på St James’ Park. Facit? Solskjaer är nu blott den andra United-managern att vinna sina fyra första matcher.
Matchen i sig kantades av hårt – ibland även fult – spel och en hel del kamp, men det var ett United som fortsatt ville vara spelförande och försöka luckra upp motståndet på egen hand. Spelet stämde inte till 100%, men att då lyckas plocka med sig de tre poängen är oerhört starkt och viktigt. Nu är vi endast sex poäng bakom Chelsea på fjärdeplatsen.
Finlir, kamp & individuella prestationer
Matchen inleddes med ett par tuffa tacklingar från Newcastle-kaptenen Jamaal Lascelles, främst riktade mot Marcus Rashford. Att detta störde den unga engelsmannen var sedermera påtagligt. Efter att United sedan haft mycket boll och Rashford skjutit en frispark som blev halvfarlig var det istället Newcastle som fick den första heta målchansen.
Phil Jones sjabblade – på Phil Jones-manér – och gav Salomon Rondon ett friläge. United-backen lyckades dock ta sig ikapp en alldeles för trög Newcastle-anfallare och bröt i sista stund. De röda spelade sedermera upp sig och skapade ett par farliga chanser genom bra kombinationsspel i och utanför ”The Magpies” straffområde.
Den andra halvleken tog vid där den första avslutades. Det fortsatte att vara jämnt, där United var något mer offensivt sinnade. När det väl skapades lägen var antingen sista passen för snäv eller avslutet för oskarpt. Med ca 30 minuter kvar gjorde dock Ole Gunnar Solskjaer ett dubbelbyte som skulle visa sig bli direkt avgörande.
Romelu Lukaku ersatte Anthony Martial och Alexis Sanchez ersatte Juan Mata. Bara sekunder senare, på sin absolut första bolltouch, kunde Uniteds belgiska anfallare raka in 1-0 efter att Martin Dubravka i Newcastle-kassen tappat Rashfords hårda frispark. Målet, som i ärlighetens namn kom helt till skänks, gav United välbehövlig arbetsro.
När Rashford senare placerade in 2-0 efter en kontring som gått som på ett snöre var biffen klar. Lukaku och Alexis med förarbetet, där chilenaren kyligt spelade fram 21-åringen mitt framför mål.
Ska vi vara helt ärliga hade United sedan full koll på Newcastle som egentligen inte lyckades skapa en enda målchans av värde. En efterlängtad hållen nolla var ett faktum. Tre poäng – gott så, räcker så.
Laget, rotation & spelarprestationer
Solskjaer har öppet lovat att alla spelare börjar på ett tomt blad, och därmed kommer alla också att ges chansen att visa och övertyga om att just dem har en framtid i klubben. Antonio Valencia är ett praktexempel. Ecuadorianen som endast startat tre Premier League-matcher den här säsongen har varit ifrågasatt av merparten ur supporterskaran, idag fick han – efter en hel del skadeproblem – möjligheten att visa vad han går för.
United-kaptenen gjorde inte bort sig, men det är samtidigt uppenbart att 33-åringen inte håller för den här typen av spelidé. På tok för mycket alibispel från Valencia vilket allt för ofta resulterade i att han satte egna spelare i onödigt trånga situationer.
Ashley Young är, utan tvekan, vår bästa högerback i dagsläget – vilket säger en hel del bara det. Diogo Dalot har potential att bli otroligt bra men måste samtidigt slipa på sitt defensiva spel. Att vi behöver en ny spelare på den positionen senast till sommaren är uppenbart.
I övrigt var startelvan rätt väntad. Juan Mata, som imponerade mot Huddersfield för drygt en vecka sedan, startade istället för Jesse Lingard och Phil Jones klev återigen in bredvid Victor Lindelöf, istället för avstängda Eric Bailly. Det stora utropstecknet här var att Alexis Sanchez åter var tillbaka i matchtruppen efter nio matchers frånvaro på grund av skadeproblem.
Chilenaren blandade och gav i sitt inhopp. Men att den här typen av spel passar honom tycker jag var uppenbart att se. En del slarviga bolltapp och missriktade mottagningar, men också en kylig och väl avvägd assist till 2-0-målet.
Marcus Rashford hade inledningsvis en betydligt tyngre match än senast – då han var fullkomligt briljant – men bidrog samtidigt med ett par fina kombinationer som förtjänade bättre öden. Avslutade dock matchen starkt och satte sedermera punkt på matchen med sitt mål.
Juan Mata är nyttig på många vis, men det är samtidigt glasklart att vi behöver få fram en renodlad högerytter till det här laget. Anthony Martial var Uniteds bästa spelare av de tre där framme första 45′. Han utmanade ständigt och kändes farlig gång på gång när han närmade sig Newcastles straffområde rättvänd.
I övrigt vill jag nämna Ander Herrera, som jag tycker har hittat en perfekt roll idet här lagbygget. Spanjoren var bortsett från ett par missriktade passningar snudd på felfri mot Newcastle. Grymt nyttig såväl med boll som utan den – jag vet inte hur många gånger 29-åringen pressade bollen till United-ägo i den här matchen.
Rom byggdes inte på en dag
Nog för att United har spelat en fantastiskt underhållande fotboll kombinerat med mycket glädje och fina resultat – men det var samtidigt inte oväntat att det förr eller senare skulle komma en mindre dipp i prestationerna. Till skillnad från övriga topplag så har det här laget inte haft tid att spela ihop sin (nya) spelmodell för fem öre.
Hur gör vi när grundidén inte ger utdelning? Eller när motståndet läst av hur de ska täcka upp våra främsta spelytor? Det är frågor som ett lag, och framförallt tränarstab, arbetar upp metoder till att ta besvara under en längre tid. Att det redan ser såpass bra ut som det ändå gör efter bara några veckor är imponerande bara det, men att det inte kommer gå helt smärtfritt framöver är samtidigt uppenbart – och helt förståeligt.
Mot Newcastle var det absolut ingen katastrofal insats, allt som allt var det ju bättre än något vi sett under Mourinho den här säsongen (inte helt sant, jag vet), men det var en insats där allt inte stämde 100%-igt och kommunikationen inte klickade på samma uppenbara vis som innan. Det är ingen fara på något tak, men i nästa PL-match – mot Tottenham på bortaplan – kan vi förvänta oss vårt första rejäla prov under Solskjaer och Co.
Jag är sanslöst spänd och nyfiken på att se vad den matchen har att erbjuda ur röd synvinkel. Come on United!