Vinnarna i annandagens första match skrivs till Liverpool, Everton, Chelsea och Tottenham med mera. Manchester United lyckades ta ledningen två gånger om mot Leicester, men två gånger om lyckades man också stå för ett uselt försvarsspel som gav hemmalaget dubbla kvitteringar, och båda lagen fick nöja sig med varsin poäng.
Första halvlek
Det vore en lögn att påstå att United var påkopplade från start. Det slarvades en hel del, och Leicester bjöds på ett antal potentiella chanser som dock inte ledde till någonting.
Istället åt sig United in i matchen, och gjorde för första gången den här säsongen det första målet i en bortamatch i ligan. Detta efter att Bruno Fernandes skarvat vidare Daniel James passning, och Marcus Rashford på så sätt ställts helt fri mot Kasper Schmeichel, och där rullade han stensäkert i bollen till 1-0. Målet var lite av en revansch för Rashford, som redan efter en minut missat ett helt fritt nickläge där han borde gjort mål.
Glädjen skulle dock bli kortvarig, då Leicester tilläts kvittera blott åtta minuter senare genom Harvey Barnes. En kvittering som fyra Unitedspelare skall ha kritik för. Bruno Fernandes försökte sig på en tunnel på egen planhalva, vilket inte lyckades och istället kunde Leicester ta bollen. Dock var det inte så att de övriga Unitedspelarna hunnit långt upp i vår omställning, utan laget var fortfarande tämligen samlat. Bollen tog sig till Barnes, som tog sig framåt mot Scott McTominay och Eric Bailly – som inte verkar veta var de befinner sig och inte sätter press. Istället fick han vandra framåt och sköt ett vänsterskott mot David de Geas högra stolpe, dock ett skott som inte direkt satt klistrad vid stolpen utan en bra bit in i målet. De Gea reagerade dock med sengångarreflex, och var inte i närheten av att rädda, och vi hade därför 1-1.
Dålig start även på andra
1-1 stod sig första halvlek ut, och i början på den andra kändes det som att United inte var påkopplade, eller att alla var väldigt trötta. Solskjaer noterade även han detta, och bytte snabbt in Paul Pogba för Daniel James. Pogba inledde helt okej, och United började så sakteliga ta över utan att vara jätteimponerande.
Två byten till skulle göras, ett påtvingat då Victor Lindelöf (för dagen ytterback) skadad tvingades lämna plats för Axel Tuanzebe, och med kvarten kvar kom så till slut Edinson Cavani in för Anthony Martial. Och Cavani trodde nog många av oss var den direkt orsaken till att United skulle vinna matchen, då han med en oerhört fin prestation spelade fram Bruno Fernandes som satte 2-1 med lite drygt tio minuter kvar. Då kändes det oerhört bra, men det skulle lite för snabbt förändras.
För bara några minuter efter kvitteringen tog Leicester över rejält, och United såg ut att vilja stå lägre än vad som är hälsosamt. Och mycket riktigt, med fem minuter kvar slog Ayoze Perez ett inspel till Jamie Vardy, som totalt misslyckades med avslutet, men bollen träffade Tuanzebe som oturligt summerade sitt dåliga inhopp med att göra självmål till 2-2. Tuanzebe är dock inte den enda som skall hängas för kvitteringen, inspelet från kanten får komma för enkelt, Eric Bailly hade inte en aning om var han hade Vardy, och Scott McTominay hade kunnat ligga bättre i position för att stoppa inspelet.
Allt som allt är en poäng borta mot Leicester inte dåligt på förhand, men när det sker på ett sätt som detta känns det oerhört tungt. United behöver bryta ihop och komma igen till matchen mot Wolves den 29 december.
Bruno Fernandes och lite spelarkritik
Vi har läst det ovan, Bruno Fernandes var mer eller mindre involverad i allt idag, även det första baklängesmålet. Och att han var inblandad i det med sitt bolltapp, det tänker jag faktiskt strunta i. En spelare som han måste ha tillåtelse att göra de lite svårare grejerna och ibland misslyckas, den här gången borde dessutom vår defensiv kunnat rädda upp det.
Men för Uniteds offensiv går det inte att förminska Brunos betydelse. Han har nu spelat 28 Premier League-matcher för United, och på dessa matcher gjort 31 poäng. Även om hälften av dessa poäng hade varit straffmål (vilket det inte är, kritiken mot honom till trots) hade det varit fantastiska siffror för en nummer 10-spelare. Kan han spela på den här nivån nästa år också kan inte en topp tre-placering till Ballon d’Or vara långt borta.
Det finns dock spelare idag som förtjänar negativ kritik. För mig är Eric Bailly en sådan. Killen är nu 26, och spelar fortfarande lika vårdslöst och orutinerat som om han vore 19. Han inger ingen trygghet, inget förtroende utan känns alltid som en ren säkerhetsrisk. För mig är han tyvärr inte en mittback av Unitedklass, hur mycket jag än hoppas att han skulle kunna nå dit.
Tyvärr har ju Axel Tuanzebe inte direkt visat sig kapabel att gå före Bailly i kön om mittbacksplatserna. Bortsett från bortamatchen mot PSG har hans få insatser varit direkt svaga. Inhoppet idag inget undantag, och då är självmålet mest ändå otur.
Måtte Victor Lindelöf och Aaron Wan-Bissaka tillfriskna snabbt.