Man kan vakna upp till olika saker, man kan vakna upp med en dödsångest, os av gårdagens fatöl och en färsk 1-2 förlust mot Ukraina.. Eller så kan man vakna upp en dag senare, Messi står utan kontrakt och Jadon Sancho är klar för Manchester United. Efter regn kommer solsken sägs det, men solskenet proppar jag in i en syltburk i skafferiet och öppnar upp när det verkligen känns som att solen skiner över det laget som vi älskar.
Nu är vi där vi är, Janne Andersson, Emil Forsberg och Marcus Danielsson har gråtit sig igenom intervjuer och Jadon Sancho verkar ha, under tiden, lyckats krita på ett kontrakt med Manchester United från bänkplatsen i Englands landslag. Oerhört konstigt att att Herr Sancho inte fått plastsmak i bakändan efter timmarna han spenderat på stolarna vid sidlinjen, det är liksom inte fodrade stolar likt Old Trafford på Bakus olympiska arena. Men det finns så klart viss charm i det, jag själv har svårt för icke-plast-stolar, jag vill helst att det osar gammal nedsutten plast från Sven Magnusson som har lyckats bryta alla fotbollsspelares ben i Malå kommun, men verkligheten hinner ifatt en och jag får försöka inse att komfort år 2021 går före blod, svett och tårar. Nåväl, nu ska Jadon Sancho förmodligen inte sitta på våra läderklädda formel-1-stolar utan han ska faktiskt, förhoppningsvis, spendera mest av sin tid på gräsmattan.
”Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder.”
Men nu blir det ju så, Jadon Sancho kommer, hajpen är på riktigt där och jag har svårt att trycka ner mina egna förväntningar. Om det är något jag har lärt mig de senaste åtta åren är att det blir aldrig riktigt som man tänker sig när det kommer till Manchester United. Men visst pirrar det lite i magen när man tänker på Rashford, Bruno, Sancho, Cavani och Pogba i en offensiv, helt plötsligt andas vår startelva av ett världslag och sätter man spelare för spelare på ett vitt tomt a4-ark är de få lag som kan sätta ett bättre lag på planen. Fast det ska ju fungera också, det är där problematiken syrar igenom, det låter ju väldigt fint, ungefär som Kommunism, fint i teorin, sådär i praktiken och det blir Oles jobb att se till att det fungerar. Gör det inte det, då kommer jag peka det längstaste av längsta fingret mot Ole, nu finns det inget som heter ”dåligt spelarmaterial” bara ”dåligt ledarskap”, ungefär som när man var liten och tvingades ut i en orkanisk hagelstorm, minus 22 grader celsius med orden från mamma i ryggen ”det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder”. Det är väl där vi befinner oss för tillfället.
”En aura av Eden Hazard.”
Mina förhoppningar är skyskrapshöga inför säsongen, någon spelare ska väl troligtvis in till, förslagsvis kanske en mittback eller ett mittfältsankare. Men nu när vi har fått Jadon Sancho efter två långa år, blir det lite make it or break it för Ole Gunnar Solskjaer. Går vi ännu ett år utan någon titel har jag svårt att se att ens självaste Jesus Kristus kan rädda Ole från en utsträckt spark i ändan genom kontorets dörrar. Nu tror jag ju oerhört mycket om Sancho utan att ens ha sett så särskilt mycket utav hans spel, statistiken talar för själv, ”welcome to Manchester United Jadon Sancho”-klippen på youtube talar ett än tydligare språk men det finns också viss historia och en viss oro som talar för en utebliven succé.
Våra tidigare värvningar från Dortmund, typ Kagawa, typ Mikitharyan, har ju blivit sådär, även om dessa inte är Sancho så finns det ju fog för orolighet. Sen vet vi ju alla att det är en helt annan sak att spela för Manchester United än Dortmund, inget illa mot Dortmund, men pressen är astronomiskt mycket större hos oss. Vi har sett mer erfarna spelarna falla för påfrestningen, Memphis, Di Maria, Veron – listan kan göras lång. Sen finns det en till sak som jag direkt tänker på när jag ser Jadon Sancho, visst får man en aura av Eden Hazard? Typ samma kroppsbyggnad, typ men kanske ändå inte likadan spelstil och följer man deras Instagram-konton ser man att de båda gillar, dels en lukrativ livsstil men också solsemestrar. NU vet vi att Eden Hazards favoritmat är Hamburgare, och det är väl i och för sig inte särskilt märkvärdigt, det är ju de flestas favoritmat, men han verkar inte ha någon karaktär när det gäller sommarträning kombinerat med hamburgare, och det fanns en period när Sancho kom tillbaka efter sommaren och såg ut som typ.. Eden Hazard efter en sommar. Kanske var det hamburgare som spökat, kanske var det något annat men det stinker livsnjutare av Sancho – om ni vill bekräfta – gå in på hans Instagram.
Jag har säkert fel, men jag är oerhört positiv inför säsongen och det är inte ens augusti. Kanske för att värmen utomhus snart är uppe i tropiska nivåer (norrländska mått) och att jag får semester idag.
Det är liksom svårt att vara negativ just nu. Till och med för mig.