En fantastisk fotbollsmatch utspelade sig på Emirates i London. Hemmalaget Arsenal drog till slut det längsta strået i en match som kunde ha slutat precis hur som helst.
Innan match talades det mycket om Arsenal’s skadeproblem, efteråt kunde man lätt konstatera att det var United’s skador som spelade störst roll i sammanhanget. United var sett över hela matchen det bättre laget och hade många fler klara chanser än hemmalaget, det var dock Arsenal som förvaltade sina chanser bäst.
Arsenal kom till spel utan skadade Adebayor, Eboue, Rosicky och Eduardo, samt. avstängde Van Persie. Däremot kom de ”tveksamma” till spel, d.v.s Gallas, Walcott, Sagna och Silvestre. I United saknades Paul Scholes, Owen Hargreaves, Darren Fletcher och Wes Brown, nu sett i efterhand så var avsaknaden av Brown och en utav Fletcher / Hargreaves faktiskt helt matchavgörande.
Arsenal:
Almunia
Sagna, Gallas Toure, Clichy
Walcott, Diaby, Fabregas, Denilson, Nasri
Bendtner
United:
Van der Sar
Neville, Ferdinand, Vidic, Evra
Ronaldo, Carrick, Anderson, Park
Rooney, Berbatov
Första halvlek:
United började klart bäst den första kvarten och borde gjort mål under denna period. Ett klent hemåtspel från Silvestre plockades upp med händerna av Almunia med indirekt frispark som följd, men varför fick inte Almunia en varning för detta? Den indirekta frisparken slogs i röran framför mål rakt på Park, returen tog Carrick hand om och hans skott skarvnickades så när in av Park. Lite senare blåstes Berbatov av för offside när United mycket fint rullat upp Arsenal’s försvar. Ronaldo och Park låg bakom Rooney’s tama avslut, hans skott räddades av Almunia, returen slogs i mål av en offsidestående Berbatov. Reprisen visar att det var ett korrekt beslut även om ”dagsljus” mellan spelarna inte kunde hittas.
Arsenal stack mellan i ett farligt anfall där Clichy’s inlägg hamnade precis mellan Ferdinand och Vidic till Bendtner, dansken förmådde dock inte riktigt att rikta nicken mot mål. Samme Bendtner nådde inte bollen på ännu ett farligt vänsterinlägg, denna gång från Nasri, utan bollen gick till inspark.
Spelet böljade i ett enormt tempo fram och tillbaka, bara 2 lag i ligan kan bjuda på sådan här fotboll på offensiv planhalva, och de gjorde det väldigt bra. United borde återigen tagit ledningen efter dryga kvarten när magiskt spel på högerkanten av Ronaldo och Berbatov resulterade i att bulgaren serverade Rooney helt fri vid straffpunkten. Rooney’s avslut var återigen oerhört tamt och bollen flög långt över mål.
Ett ledningsmål för United var i detta läge full välförtjänt, istället var det hemmalaget som tog ledningen. En frispark från höger av Fabregas nickades undan av Berbatov, bollen hamnade hos Nasri som via Neville sköt 1-0 till Arsenal.
United fortsatte dock sitt fina offensiva spel och kvitterade sånär bara ett par minuter senare när en frispark nickades av hemmalagets Clichy millimetern utanför den egna stolpen.
Båda lagen presterade ett anfallsspel med fart och finess som var ljuvlig att skåda och lagen bytte målchanser på löpande band. Walcott hade ett volleyskott över, Park’s marksott räddades av Almunia och Anderson hade en bra chans från nära håll. Halvleken avslutades dock otroligt nog utan fler mål.
Andra halvlek:
Halvleken hade precis börjat när Arsenal gjorde 2-0. En för dagen helt misslyckad Neville gjordes enkelt bort av Fabregas som hittade Nasri helt ensam i ”slottet” och fransmannen fick på ett mycket bra skott, helt otagbart för Van der Sar fram till 2-0. Nu hade Nasri gjort mer på 47 minuter än vad han visat på hela säsongen för Arsenal dittills, känns det igen med United-ögon?
Bara minuten efteråt hade United återigen en chans som borde resulterat i mål. Park, bäst på plan för dagen, jobbade till sig bollen och slog ett svepande inlägg till Ronaldo som halvfri med Almunia sköt svagt decimetern utanför den högra stolpen.
Efter hemmalagets andra mål så parkerade man i mångt och mycket ”spelarbussen” framför eget straffområde och United pressade på stort mot hemmamålet. Detta öppnade förstås för kontringar som blev farliga, Bendter hade bl.a ett par avslut.
United skapade flera chanser i den andra halvleken, men ingen var av den digniteten som man tidigare missat. Sir Alex satte inte Rafael, Giggs och Tevez för Neville, Anderson och Rooney. Det var Rafael som satte lite nerv i matchen när han gjorde 2-1 i 90:e minuten. Han tog ner bollen på bröstet och pricksköt på volley in bollen i inbytte Fabianski’s ena hörn.
Domare Howard Webb hade lagt till hela 6 minuter, helt korrekt dock då 6 byten gjordes och Almunia låg nere för behandling under minst 3 minuter. United var dock aldrig riktigt nära på övertiden att göra mål utan Arsenal höll undan och vann en mycket bra och underhållande match på Emirates.
Sammanfattning:
United var värda minst en poäng i matchen men som vanligt så fällde ineffiktiveten laget. Att missa 4-5 solklara målchanser håller inte mot ett lag som Arsenal på deras hemmaplan. Något måste göras åt avsluten, det går inte att missa mängder med chanser match efter match om man vill vinna en liga.
En förlust mot Arsenal är ingen katastrof, och tabelläget är det knappast heller. United har haft det klart svåraste bortaschemat med samtliga 3 andra topplag redan i höst, alla 3 kommer alltså till Old Trafford i vår. Arsenal har inte mött något av lagen på bortaplan, inte heller Chelsea, Liverpool har mött 1, så den som avskriver United redan är för dum för sitt eget bästa. Jag har skrivit det förr, ligger United 8-10 poäng efter vid nyår så har man stora möjligheter att vinna ligan
Spelarkritik:
I United var backlinjen bra förutom Gary Neville. Samtliga farliga chanser kom från hans chans och han var direkt kass i offensiven. Hans miss vid andra målet blev för kostsam. Evra hade bra koll på Walcott på högerkanten och gjorde en rätt bra match, offensivt var han mycket bra. Ferdinand och Vidic var båda bra förutom kanske någon miss i kommunikationen på Bendtner’s första nickchans. Det skall dock sägas att målvakten Van der Sar inte inger ett stabilt intryck för tillfället, vilket påverkar försvaret mycket. Van der Sar är långt ifrån samma målvakt som ifjol då han var strålande.
På mitten förlorades matchen, och då är det centralt jag pratar om. Anderson var mycket bra i man-man-spelet och har en imponerande styrka i kroppen, där överglänste han Fabregas. Däremot i offensiven slarvade han alldeles för mycket, han slog bort enkla pass och avslutade dåligt när han fick tillfälle. Jämför man honom där med Fabregas var han underlägsen, spanjoren slog nog inte bort en pass, men fick å andra sidan stora ytor. Michael Carrick gör en medelmåttig, på gränsen till dålig match. Hans normalt fantastiska passningsspel fans inte, han slarvade en del och såg ”kantig” ut igår. Vi har sett honom förr med Anderson och det har inte heller då fungerat särskilt väl. Båda spelarna vill vara med i offensiven och defensiven, vilket ofta resulterade i stora hål framför backlinjen. Särskilt tydligt var det på 2-0-målet, ingen spelare fanns i ytan som Nasri fick och att passa honom där som Fabregas gjorde kunde vilken korpspelare som helst gjort, ytan var enorm. En Fletcher eller Hargreaves i den positionen igår hade varit guld värt. På kanterna var det däremot bra. Ronaldo gjorde en bra match och Park var troligen bäst på plan, kanske den bästa matchen i United-tröjan för Park. Ronaldo kom ofta loss och låg bakom en del i anfallsväg för United, kanske borde Clichy blivit utvisad för tacklingen på honom i andra halvlek, och visst borde Ronaldo gjort mål igår. Annars var det Park som var den bättre utav dom, hans slit banade väg för mycket och han hjälpte Evra förtjänstfullt på vänsterkanten, samarbetet dom emellan fungerade utmärkt.
På topp var återigen Berbatov mycket bra. Hans targetspel håller högsta världklass, jag tror inte han tappade bollen en enda gång när han hade den vid fötterna, imponerande insats igen. Den enda kritiken man kan ha är att han kanske befann sig för lite där han behövs, i straffområdet. Wayne Rooney var inte särskilt lyckade. Spelmässigt var han okej men avsluten var bedrövliga. En Rooney i oktober-formen och United hade vunnit matchen med ett par boollar istället.
Inhoppande Rafael var mycket bra, inte bara för sitt mål. Han var aggressiv på Nasri och tillät ingen farlighet från vänsterkanten. Att få göra mål som högerback i United när man nyss fyllt 18 är stort för brassen. Han visade igår att han bör finnas med i laget före Neville, som tyvärr inte är den spelare han var innan sina svåra skador. Jag förstår dock Sir Alex val att starta med Neville i en match av denna dignitet, men avsaknaden av ordinarie Brown var allt för stor igår. Giggs och Tevez gjorde inget större väsen av sig i sina inhopp.
Domarkritik:
Domare Howard Webb gör en bra match i mina ögon. Båda lagen borde kanske haft straff (Clichy’s hands i första och Vidic tröjdragning i andra) och han gav en mycket märklig varning till Carrick på en boll som definitivt är lös när han sparkar på den. Dessutom så borde han varnat Diaby för filmning i första halvlek när Carrick måttar en tackling bakifrån som inte träffar. Och som tidigare nämnts så kanske Clichy kunde fått en annan färg på kortet på bentacklingen på Ronaldo, men det är inget som jag reagerade nämnvärt över annars. Webb var bra och bevisar att han är ligans bäste domare.
Nästa match är i Ligacupen mot Queens Park Rangers på tisdag. Då får vi förhoppningsvis stifta bekantskap med spelare som Evans, Foster och Possebon igen, kryddat med O’Shea, Tevez och Nani.
Av: Johan [Den här artikeln har importerats från en gammal version av Muss.se.]
Res med oss till Manchester!