Loading
Resultaten för Manchester Uniteds ungdomslag har börjat svaja en aning de senaste veckorna med några plumpar för reservlaget samt ett juniorlag som verkar ha tappat ångan lite grann. Synonymt för bägge lagen är den bristande effektiviteten, också ett syndrom vi ser i a-laget.
Resultaten för Uniteds ungdomslag har de senaste veckorna varit blandade, där reservlaget har kommit in i en aningen negativ trend samtidigt som juniorlaget inte övertygar i samma utsträckning som tidigare under säsongen. Fjädern i hatten för juniorerna kom dock mot Chelsea i FA Youth Cup, då Londonlaget besegrades med hela 5-1.
I ligaspelet har United spelat in 41 poäng, två bakom ledande Manchester City. Lagen har nu spelat lika många matcher (16) och för Uniteds del vill det till att fortsätta försöka hänga med, trots att spelet och målskyttet inte flyter på samma sätt längre.
Reservlaget har spelat tre ligamatcher sedan den senaste ungdomskollen och har så gjort mot enkom huvudstadslag. Tottenham Hotspur besegrades i början på februari men därefter kom två raka förluster mot Fulham och Chelsea. I National League Cup blev det uttåg mot Sutton United.
Rent allmänt har Uniteds akademi och ett gäng spelare därifrån fått uppmärksamhet i februari. Anledningen var den skadekris som drabbade a-laget i samband med matchen mot Tottenham. Den enda ordinarie a-lagsspelaren som fanns på Rúben Amorims avbytarbänk var Victor Lindelöf, resten var ungdomsspelare. Tråkigt nog var Amorim feg och avstod från att göra några betydande förändringar, trots att han egentligen inte hade särskilt mycket att förlora på det.
Den 17-årige forwarden Chido Obi fick dock hoppa in på stopptid och därmed debutera i a-laget. I mitt tycke hade det varit rimligare om portugisen hade undvikt byten helt och hållet och istället gett Chido Obi en riktigt chans i en annan match, en riktigt chans att faktiskt kunna påverka.
Den chansen för Chido Obi kom i helgen när United tog emot Everton. Dansken fick då drygt 20 minuter på sig och hann på den tiden uträtta mer än sin landsman Rasmus Højlund, som blev utbytt. United hade i den matchen ett gäng ordinarie spelare tillbaka, men ungdomsspelare som Elyh Harrison, Sekou Koné och Ayden Heaven fanns med på bänken även i den matchen.
Vad gäller , som värvades från Arsenal i januari, kommer han sannolikt figurera en hel del i a-lagssammanhang för återstoden av säsongen. Den 18-årige engelsmannen är nämligen mittback, och en vänsterfotad sådan, vilket United i dagsläget inte har att tillgå eftersom att Lisandro Martínez, Jonny Evans och Luke Shaw är skadade.
Man skulle kunna argumentera för att det knappast kan skada att slänga in några ungdomsspelare i laget och låta dem visa upp sig. Men samtidigt handlar det om att noga överväga risken med att kasta in unga, oerfarna spelare i ett söndertrasat lag där disharmoni tydligt råder och där de mest fundamentala delarna inte fungerar. Det är ett lag utan riktning och ledning. Vad ska de luta sig mot? Vem ska de vända sig till?
Just matchen mot Tottenham var lite av ett undantagsfall, där det förmodligen inte hade skadat att chansa lite med de spelare som fanns på bänken. Men ur ett lite mer långsiktigt perspektiv är det nog sunt att låta saker och ting ha sin gång, helt enkelt att skynda långsamt, hur mycket United än är i behov av omedelbar förändring och inte minst förbättring.
I bortamötet med Liverpool såg Victor Musas två mål på nick ut att ta United till en skön seger. Vid ställningen 2-1 till United i slutskedet av matchen kvitterade emellertid hemmalaget och lagen fick därmed dela på poängen.
United var överlägsna mot Chelsea i FA-cupens femte omgång och vann med hela 5-1. Gästerna tog visserligen ledningen men därefter var det Uniteds match helt och hållet. Chido Obi gjorde ett hattrick och James Scanlon satte två. Förmodligen säsongens bästa insats av juniorerna. I kvartsfinal väntar Arsenal på bortaplan den 28 februari.
United lyckades inte få hål på gästande Newcastle i ligaspelet. Det var en match som egentligen bara gick i en riktning, och det var mot det svartvitas mål.
Gabriele Biancheri var överlag inblandad i mycket som gick offensiv väg och han hade dessutom en boll i nät. Walesarens mål stod sig dock inte, då han vinkades av för offside, dessvärre på felaktiga grunder.
Biancheri fortsatte komma till lägen och även Musa hade möjligheter, bland annat ett från nära håll men där avslutet gick utanför.
I andra halvlek byttes Shea Lacey in i hopp om att skapa fler lägen. Lacey är en spelare som kan göra mycket på egen hand, men inte heller han lyckades åstadkomma något av större värde. Han spelade fram Ibragimov till ett läge mitt framför mål, men Will Anderson i gästernas mål stod emot.
I mötet med Wolves fick tränare Adam Lawrence använda sig av några mindre ordinarie spelare, bland andra forwarden Louie Bradbury samt debutanten Jariyah Shah, 15.
Bradbury öppnade målskyttet i strax innan paus efter att Jaydan Kamason levererat ett inspel från högerkanten, som Bradbury mötte skickligt med ett avslut i bortre hörnet. Men ledningen varade i länge. Bortalagets Jake Wilcox nickade in kvitteringen bara två minuter efter Uniteds mål. Bradbury var sedan nära att göra mål igen men forwardens avslut räddades.
I andra halvlek var det mycket United men man hade svårt att konvertera övertaget till heta lägen. Amir Ibragimov var inblandad i mycket som gick offensiv väg, både med och utan boll. Han fick bland annat ett jätteläge efter en timmes spel men 16-åringen missade bollen framför mål.
Till sist fick dock United in 2-1, som också blev slutresultatet. Kamason var återigen inblandad, den här gången med ett inspel som styrdes i nät av en Wolvesspelare.
Noterbart, utöver att Bradbury och Shah gjorde sina första starter för U18, var att sommarens nyförvärv från Crystal Palace, Samuel Lusale, byttes in och såg farlig ut. Lusale spelar främst som offensiv ytter.
I mötet med Blackburn kommande omgång blev resultatet detsamma som mot Wolves. Då var det återigen ett United som var tämligen dominant men hade bekymmer med målskyttet. Bradbury fick en ny start men både Ibragimov och Lusale inledde på bänken. United ställde emellertid ut ett starkt lag med spelare som Shea Lacey, Jim Thwaites och Jacob Devaney.
Till andra halvlek byttes Ibragimov in och han var efter några minuter på planen inblandad i Uniteds 1-0-mål, då han hittade Victor Musas panna. Men återigen blev ledningen kortvarig, då motståndaren kvitterade omgående.
Tur nog var Ibragimov uppe i varv och Kamason på högerbacken alltjämt på språng. Kamason drev fram bollen längs kanten och hittade Ibragimov i djupled. Avslutet från Ibragimov höll hög klass, då han från snäv vinkel chippade in bollen.
Efter att ha vunnit fyra raka ligamatcher och klättrat upp i toppskiktet av tabellen väntade tre matcher mot lag från huvudstaden för reserverna i februari månad. Först ut var mot Tottenham på hemmaplan, där det blev en 2-0-seger efter mål av Malachi Sharpe och Jack Moorhouse. 2-0-målet görs av Moorhouse, ett sevärt mål från en sevärd spelare. Därmed värt att ta en titt på nedan. Moorhouse var för övrigt en av flera ungdomsspelare som var med i a-truppen mot Tottenham.
Manchester United u21s 2-0 Tottenham u21s
Absolutely brilliant goal from Jack Moorhouse on the break and United have their second! Too quick for the Spurs defender and a calm, composed finish!#MUFC #MUAcademy
— UnitedAnalyst (@UnitedAnalyst7) February 7, 2025
Segern mot Spurs blev den femte raka, men därefter skulle det ta stopp. I hemmamötet med Fulham en dryg vecka senare blev det istället en bitter 0-1-förlust, visserligen mot ett Fulham som i skrivande stund parkerar på en andraplats i tabellen.
Travis Binnion gjorde en del förändringar i laget, med tanke på att det var dagen efter ett flertal spelare hade rest med a-laget till London och deras match mot Tottenham. En som reste med men ändå fanns med i startelvan mot Fulham var nyförvärvet från Arsenal, Ayden Heaven. Han tog plats i mittlåset bredvid Reece Munro men spelade bara en halvlek innan han bytte med Tyler Fredricson (som också reste med a-laget).
På det stora hela var det en ganska tillknäppt historia. United hade mest boll men lyckades inte skapa några farliga lägen mot Fulhams kompakta försvar. Mot slutet av halvleken var det gästernas Callum Osmand som skulle skapa viss oreda i hemmaförsvaret. Han både skapade lägen själv och satte en av sina lagkamrater i ett bra läge, men William Murdock i Uniteds mål visade upp vassa reflexer. Precis innan halvtid fick Sharpe en bra möjlighet när han tunnlade en motspelare och ryckte mot mål. Hans avslut räddades dock av gästernas målvakt.
Nämnda Osmand gav Fulham ledningen tio minuter in i andra halvlek, det efter att ha smugit sig in bakom nyinbytte Fredricson och blivit fint serverad med ett instick och avslutat mellan Murdocks ben.
Närmast en kvittering kom United efter Sharpes försök att bända in bollen i bortre hörnet i den 68:e minuten. 19-åringens avslut tog snöpligt nog i stolpens utsida. Kort därpå hade gästerna en boll i nät men godkändes inte då det var offside. Ytterligare ett icke godkänt mål skulle komma i slutskedet, vilket antyder att det var närmare 2-0 än 1-1. United pressade i slutet men hade svårt att vaska fram några heta lägen. Ytterbackarna Sam Murray och Jaydan Kamason hade några lägen men visade att avslut inte är deras starkaste gren.
Fyra dagar senare reste laget till Kingsmeadow i London för möte med Chelsea, som också skulle sluta med förlust. I det dåliga vädret fick närmare 1.000 åskådare bevittna en tämligen händelserik match. United var piggast i inledningen och pressade fram lägen genom först Moorhouse och därefter Gabriele Biancheri. Även Jack Fletcher kom till läge men hans avslut blockerades. Den efterföljande rensningen blev en kalldusch för United, då Munro slog hål i luften och gav Chelseas Ryan Kavuma-McQueen fri lejd att pricka in ledningsmålet.
Biancheri fick minuter senare ett fint läge att kvittera, det efter att frispelats av Finley McAllister, som kanske var Uniteds bästa spelare för kvällen. Biancheri tog emellertid för god tid på sig och fick för lite utrymme mot Chelseas utrusande målvakt.
Den negativa melodin för reservlaget har emellanåt varit att motståndaren kan göra mål ur ingenting. Så var fallet när Chelsea gjorde matchens andra och sista mål. En långboll skickas upp från hemmalaget och plötsligt ligger ett gyllene läge framför dem. Det är dock en del kvar att göra för för Ronnie Stutter, som sedan frispelar Ato Ampah till 2-0.
Överlag speglade kanske inte resultatet matchbilden helt och hållet. Problemet är att United tenderar att vara ineffektiva framåt och misstagsbenägna bakåt. Melodin var lite liknande mot Fulham, om än att Fulham faktiskt framstod som aningen mer solida än Chelsea. Det märks även att laget saknar en riktig målgörare. Chido Obi spelar mestadels med juniorlaget och är emellanåt involverad i a-laget. Biancheri öste in mål under hösten men skadade sig och har sedan återkomsten mot Chelsea i FA Youth Cup inte hittat rätt. Bortsett från den matchen kan vi även se en trend i juniorlaget med färre gjorda mål efter årsskiftet.
Cupäventyret i National League Cup tog slut i tisdags kväll för reserverna, då Sutton United på bortaplan blev för svåra i kvartsfinalen. Hemmalaget, till vardags i femtedivisionen vann med klara 3-0 mot ett tämligen juniorbetonat Unitedlag.
I gruppspelet vann United fyra matcher av fyra och torde ha haft gott självförtroende inför mötet med Sutton. En del förändringar till följd av skador samt spelare involverade i a-laget gjorde att Binnion fick ställa ut ett delvis väldigt ungt lag. Bland andra startade Godwill Kukonki i backlinjen, Jim Thwaites på mittfältet och Amir Ibragimov längst fram.
United var bra med i matchen men föll återigen på att man saknade skärpa framför mål. Som i ligamötet med Chelsea hade United en bra period men straffades istället med ett baklängesmål efter knappa halvtimmen.
Framåt kretsade mycket kring Jack Moorhouse och Ibragimov, där den senare var inblandad i en straffsituation men som domaren inte föll för. I andra halvlek hade sedan Thwaites två lägen att kvittera, varav det ena ett bra sådant. Men istället för 1-1 kom 2-0 efter en dryg timme. Rullgardinen ner. Målet borde dock ha dömts bort för offside, men den assisterande domaren missade. Hemmalagets Jack Wadham satte 3-0 bara minuter senare efter och någon forcering från United fanns inte energi till.
Spelaren som hamnar i fokus den här gången är den offensive mittfältaren Jack Moorhouse, som fanns med på bänken i a-lagets match mot Tottenham i mitten av februari.
Jag väljer att ge den 19-årige irländaren lite extra utrymme av den anledning att han är en spelartyp som förmodligen skulle kunna röra runt lite i a-laget, om han ges chansen. Moorhouse har visat att han är orädd och vågar ta för sig med bollen. I fotbollstermer kan han beskrivas som en spelare som bryter mönster, vilket är en förmåga som saknas hos många spelare i a-laget idag. Det närmaste vi kommer, och som vi såg förra säsongen, är Kobbie Mainoo. Han visade ett mod och var inte rädd för att transportera bollen i offensiv riktning.
Moorhouse driver bollen på ett aningen säreget sätt och kan beskrivas lite mer som en dribbler. Framför allt besitter han en mycket god balans och har en låg tyngdpunkt, vilket gör honom svårfångad för motståndarna. Rent visuellt ser han inte särdeles snabb ut, men om man plockar ihop delarna med balans, rörlighet och bollkontroll, går det ganska snabbt när han transporterar bollen. Ett tydligt exempel på det är målet mot Tottenham ovan.
