Det skulle förstås ha varit 5-0 eller 6-0, men alla resultat är rättvisa.
19:e titeln är mindre än en vecka bort och när Allas Vår Howard Webb blåste av kom tårarna direkt. Det är svårt att förklara vilka känslor som väller upp i ens inre när en ligatitel säkras. Det är säkert samma sak för spelare som Giggs och Scholes – det är den känslan som driver dom.
EUFORI:
- VILKEN FANTASTISK FOTBOLL!
Fantastiskt:
- Antonio Valencia var för mig matchens bäste spelare. Ashley Cole – så ofta, tyvärr, kallad världens bäste vänsterback – kan sällan ha blivit så förnedrad. Det var bland det värsta jag sett.
- Ryan Giggs. Tearing You Apart Since 1991. Min tredje Unitedfavorit (efter Morten Olsen och Lee Sharpe) är den allra störste den här klubben haft. Det vet Bobby Charlton om.
- Wayne Rooney. Som jag nämnt tidigare den här månaden – han är på väg att bli den komplette fotbollsspelaren. I dag fattades bara ett par mål.
- Ji-Sung Park. Han kan göra såna här framträdanden. Han är lite av en humörspelare – kommer han in rätt i matchen så är han ostoppbar. Som i dag.
Såååå bra:
- Nemanja Vidic och Rio d.ä. Märkte knappt Rio förrän i mitten av andra halvlek. Says it all.
- Carrick. Klasspelare som var borta från vårt lag i ungefär två år. Gjorde comeback nu under våren. Han har varit saknad.
Inte superbra:
- Klåparaktigt att släppa in mål på det sättet.
- Klåparaktigt att inte göra tre-fyra mål till. Vi vill inte svettas jämt.
- Fabio trasig? Nähä?
- Ytterbacksproblemet. Vi kan inte starta med O’Shea och Evans i en CL-final. Det vet alla om.
- Evra då?
Annars:
- Snacka om skilda världar för våra två trotjänare. Giggs utses till MotM medan Scholes sitter kvar på bänken hela matchen. En av dom spelar inte i höst och det kommer att vara så sorgligt.
- Förra ligamatchen var det David Luiz som svarade för tre varnings-nedsparkningar men bara straffades en gång. Den här gången var det Ivanovics tur. Där lyckades kampanjen mot att Webb är pro-United. Utan den hade Ivanovic inte spelat 90 och då hade inte Chelsea gjort ett mål och vi hade sannolikt gjort våra fem.
- Tränare som Wenger, Mourinho och Dalglish är riktiga pajasar stora delar av sin kontakt med omvärlden. Carlo Ancelotti kan vara lite enkelspårig ibland, men allt som oftast är han stoisk och värdig i förlustens efterspel. Som i dag. Wenger fattade ingenting när han såg intervjun efter matchen.
- Apropå Wenger och Arsenal så är det fullständigt befängt att hans snälla gosskör till lag kunde få behålla elva man mot Stoke (rugbylaget som grodätar-Arsene kallar dom). Jack Wilshere kunde ha fått två röda (det här var den snällare av tvåfotarna). Det fick han inte. Mark Halsey skämde ut sig där.
- Vad tänkte Barcelona? Vad fick Pep ut av det här?