Det kommer alltid såna här matcher. Alltid. Och besvikelsen blir lika enorm varje gång United misslyckas mot ett lag som dels är så mycket sämre och dels inte behöver spela särskilt bra för att vinna.
Det kommer en liten känsla av skam smygande när sånt här inträffar. Den känslan är ytterst obehaglig och svår att skaka av sig.
Men det går inte att vinna alla matcher. Tyvärr. Och hur jobbigt det än är att se ett så håglöst, ofarligt och ineffektivt United gå mållöst från Carrow Road – utan att egentligen ha skapat en enda vettig målchans – så vet vi innerst inne att det här kommer att åtgärdas. Kanske inte mot Gala – då ett ännu mer B-betonat lag lär lira – men definitivt mot QPR på lördag.
Blir det inte slakt då blir det ingen mer slakt den här säsongen.
Nåväl, över till Norwich-debaclet (som jag såg på en iPhone, lätt påstruken, så ursäkta mig om jag missat eller missuppfattat något):
Någorlunda bra:
- Rafael var i alla fall entusiastisk, ivrig att gå framåt. Hade tre-fyra lagkamrater haft den inställningen hade det inte blivit torsk.
- Chelsea förlorade också.
Tja, varför inte nämna det här:
- Anthony Pilkingtons nick var fantastisk. 2006 gjorde den gamle United-akademispelaren ett hattrick mot FC United. Gissar att han rankar det här högre.
- Chris Smalling ligger i fas med vad man kan vänta sig just nu. Snart kan han spela sig ur situationerna också i stället för att lägga ut till inkast i onödan ibland.
- Önskade Phil Jones på bänken. Fick Jones på bänken. På tisdag får vi se hans fejs från start. Jag har höga förväntningar på honom. Mycket. Hoppas bara att Alexander ger honom en position och låter honom slåss om den i stället för att Erlingmarka omkring honom överallt.
Ajaj:
- Fergie har alternerat mellan vinglöst och full vingattack. Senaste tiden har han kört med sina yttrar – och jösses vad lite United fått ut av det. Framförallt Valencia är helt ur slag och det är det mest häpnadsväckande med tanke på hur fantastisk han är när han är i slag. Nani är utfryst/skadad och Ashley Young är, tja, svår att greppa. Det kommer inga dunderinlägg från hans fot i alla fall. Frågan är hur mycket en Modric eller Dembéle hade påverkat vårt kantspel i positiv bemärkelse. Det lär vi visserligen aldrig få veta.
- United har varit oväntat farliga från hörnor de senaste två säsongerna. I går hade vi 12 hörnor. 1 träffade en medspelare.
- Javier Hernandez har tyvärr inte samma impact från start. Han skulle möjligen få det om han fick spela fem-tio matcher i förstaelvan, men det kommer ju inte att ske. Då är det bättre att låta Welbeck starta, speciellt när han inte får den uppbackning han behöver för att näta. Det var inte en Hernandez-typ av match det här.
- Det är ju märkligt att starta med Giggs, det är det. Jag förstår inte alls hur den gamle resonerar. Visserligen var han ju inte sämre än någon annan i går i någon större utsträckning, men han tillförde nothing. Niente. Nada. Och spelar man innermittfältare i Manchester United är det minsta man kan begära att man bjuder på högkvalitativ fotboll. Det gör inte Giggs när han inleder – från bänken kan det bli mer impact när motståndarna tröttnat. Så att han spelar från start är ännu ett av dessa mysterier som Fergie av någon anledning väljer att bjuda på. Det är som om han måste hitta någon slags jämvikt mot sin förträfflighet – det gäller att alltid se till att fansen är på tårna. Då är han också det. (Men det är svårt att acceptera att det sitter fyra innermittfältare på bänken och så låter han Giggs starta)
Bedrövligt deluxe:
- Det skapade alltså så målchanser att det var sorgligt att se. Bassong ordnade fram den vassaste mot sin egen målvakt. That says a lot.
- Tre förluster innan november ens är över är oroväckande. Tack och lov är ju toppen jämnare nuförtiden, men det får bli MAX TRE till under resten av säsongen om det ska bli någon ligatitel.
Annars:
- Michael Carrick har startat samtliga ligamatcher under de senaste 12 månaderna.
- Vi har haft ett tuffare program än City som får bekänna färg de närmaste veckorna med Chelsea borta på söndag som start.
- Han är knappast någon Keane, men han är ändå den bäste vi har i pådrivar-rollen och Rooney saknades i går.
- Som vanligt har Fergie svårt att bevisa för sig själv, för spelarna och för oss vilken hans bästa formation är. Jag är inte alls med på noterna vad han vill.
- Trist att De Geas visdomstand satte stopp för honom – bara inte Lindegaards stabila insats får Fergie att hatta igen.
- Tänk när DDG är lika stabil på crossbollar som Ruddy var i går. Imponerande.
* Om vi tar bort fokus från eländet ovan, och det var inget svårt beslut, finns det andra intressanta noteringar att göra från helgens United-universum:
Ronaldo talade tidigare i veckan, än en gång, varmt om Fergie. Och Fergie själv var inte sen att hylla sin gamle superspelare och svarade till och med på frågan om en eventuell återkomst till OT:
”I don’t think it’ll happen but I would like to think it would [be]. We’d be talking incredible amounts of money now. What do you think his value would be? He’s never injured. When does he ever miss a game? Who could afford him? One of the Russian clubs could buy him but do you think he’d go to Russia? He complained about the weather here so imagine him in the middle of winter in Russia!”
”I speak to Cristiano quite regularly. He’s always available to talk to, and he’s always wishing us well. I think our result is the first one he looks for, no doubt about that.”
Även Gary Neville passade på att hylla sin gamle kantkollega i sin kolumn i Daily Mail:
I had played with some great players in Roy Keane, Ryan Giggs, Paul Scholes, David Beckham, Eric Cantona and Mark Hughes. Because of their longevity at the club, they may be ranked above Ronaldo as United greats.
But no one was a good as Ronaldo in that two-year period.
I was injured for the 2007-08 season when United won the Champions League, so was in the stands for many of the games.
I remember thinking: ’How could it have been better watching George Best?’ I never saw him play but I thought: ’If it was anything like this I understand why people are still talking about him.’