Att vakna upp dagen efter en seger mot Reading är inte riktigt samma känsla som efter en finalvinst i Moskva eller Barcelona.
Det är mer en inre frid som finns kvar sedan matchen blåstes av.
Läget nu är egentligen makalöst bra:
- Ledning i ligan med 12 poäng med 12 matcher kvar och city kvar på hemmaplan (sensationell ledning, enligt Alex).
- 1-1 borta i första mötet i en åttondelsfinal i Champions League.
- Hemmamatch i kvartsfinalen i FA-cupen.
- Bara Fletcher, Scholes och så då Jones på skadelistan.
Vi har nu inte förlorat en tävlingsmatch av betydelse på TRE MÅNADER. Räknar vi bort Mickey Mouse-cupförlusten mot Chelsea (Nanis fel, enligt Alex) så är det snart FEM MÅNADER sedan United förlorade en tävlingsmatch.
Wow. Det är inte undra på att vi blir blasé när vi bara leder med 2-0 mot Reading.
Det må vara en aningen sämre upplaga av Premier League än vanligt, inte lika många superstjärnor, men den här upplagan av Manchester United ska inte underskattas. Vi må fortfarande sakna en enforcer på mittfältet, men i övrigt är det svårt att hitta någon position där det MÅSTE förstärkas.
Kritik kommer ändå att komma (som från La Liga-experten Guillem Balague: ”But this year there have been signs that this United outfit doesn’t quite have the potency of previous sides”) men det skulle ha kommit om vi så hade världens bästa mittfält. Det är vi vana vid.
Jämförelsen med 1999-laget är oundviklig med tanke på hur bra det ser ut så därför gör vi den även här. Utan att fokusera på någon upprepning. Det gör vi först när vi/om vi säkrar PL-titeln och ens överlever CL-returen.
Så här såg 1999 års bästa förstaelva som bekant ut:
Schmeichel
Neville – Stam – Johnsen – Irwin
Beckham – Scholes – Keane – Giggs
Yorke – Cole
Inga konstigheter i den elvan, det är lite svårare att plocka säsongens bästa i United, men här är ett försök. Och här utgår jag ifrån dagens läge. Det är lite svårt med yttrarna eftersom ingen av dom kan skryta om en kanoninsats.
DDG
Rafael – Rio – Vidic – Evra
Carrick – Cleverley
Nani– Kagawa – Rooney
RvP
Svårt förstås att plocka ut ett drömlag från dessa elvor, men jag är inte den som är den:
Schmeichel
Neville – Vidic – Stam – Irwin
Beckham – Scholes – Keane – Giggs
RvP – Rooney
Kommentar: Målvakt och mittfält är givet. Uniteds 99-mittfält är ett av Europas bästa genom tiderna. Sen är det klurigare, men både RvP och Rooney är mer kompletta spelare, har mer i bakfickan, än både Yorke och Cole och går därför före. I backlinjen är Rafael inte ikapp Neville och Irwin var mer pålitlig fler gånger än Evra varit under sin tid även om Evra när han peakade höll en högre nivå.
Det mest intressanta är vilka två av Vidic, Stam och Rio som ska spela (Evans är förstås med och nosar rätt högt 2013-laget, men ska vi spela en match på liv och död så går Vida före). Enda anledningen till att jag petar Rio är att det vore oerhört mäktigt att se Stam och Vidic tillsammans.
Jag skulle knappt våga gå ut på planen om jag var anfallare i motståndarlaget. Ens på träning.
Slutsats: En 8-3-vinst till 99-laget.
Men går vi vidare och sätter ihop ett B-lag av de båda trupperna kanske det blir åt andra hållet? Let’s do it.
Ett reservlag från 1999 skulle det se ut ungefär så här:
van der Gorgeous
P Neville – Brown – Berg – Silvestre
Cruyff – Greening – Butt – Blomqvist
Sheringham – Solskjaer
Och 2013:
Lindegaard
Jones – Smalling – Evans – Büttner
Anderson – Scholes
Young – Welbeck – Giggs
Chicharito
Och så plussar vi ihop och drar ifrån och bygger det bästa B-laget av de båda:
Lindegaard
Jones – Berg – Evans – Silvestre
Young – Butt – Anderson – Giggs
Solskjaer – Welbeck
Kommentar: van der Gouw var en kompetent keeper, precis som dansken, men Lindegaard har visat mer än holländaren gjorde. I backlinjen är Evans och Silvestre givna, medan det är hårfint mellan Berg, Brown och Smalling. Vi ska minnas att Berg var riktigt bra under några säsonger i United (trots Redondos uppvisning) och med sin rutin får han platsen. B-mittfältet från 1999 är ytterst tunt och där hittar jag bara plats för Nicholas.
Blomqvist anno 1999 före Giggs anno 2013? Kanske. Men, nej. Blomqvist spelade mycket (alldeles för ofta egentligen med tanke på Giggs hamstringsproblem) men det producerades inte mycket i poängväg av Tavelsjögrabben.
Framåt: Jag håller fortfarande Solskjaer högre än Chicharito, OGS var en mer allround och intelligent spelare och sprang inte offside lika ofta, medan Welbeck får platsen knappt före Sheringham. Inte för sitt målskytte utan mer för sin energi, sin arbetsinsats, sitt Unitedhjärta, sin potential. Kanske galet, men vad fan. Welbeck > Sheringham starts here.
Slutsats: 7-4 till 13-laget.
Alltså: 1999 hade en bättre startelva, 2013 har en bättre trupp. Enkel matte.
* En remarkabel statistik från 99-laget var att så många nyckelspelare gjorde så många matcher:
Schmeichel: 56
Neville: 54
Stam: 50+1
Irwin: 45+3
Beckham: 53+2
Keane: 53+2
Yorke: 48+3
Cole: 43+7
Det var inte samma rotationssystem igång back in the days (förutom på topp där Sheringham och Solskjaer fick några matcher från start, 11 respektive 17). Var en stjärna frisk spelade han. United spelade 59 matcher plus ligacupen och Schmeichel missade alltså tre ”riktiga” matcher, Neville fem and so on.
Jämfört med 12-13 och våra nyckelspelare:
DDG: 28
Rio: 21+2
Carrick: 29+3
Evra: 30
Rooney: 23+3
RvP: 27+6
Detta på 37 ”riktiga” matcher hittills (må så vara att två CL-fajter saknade faktiskt betydelse).
* Här minns den gamla frontkvartetten tillbaka och jämför sig själva med dagens dito.
* Hilarious frågesport här.
Vem sa det – Rodgers eller David Brent?
Själv satte jag 11. Helt sjukt att det ens kan vara så svårt.
* Och så den klacken från i går.
Our new love.
