Lite dötid med ett par dygn kvar tills vi eventuellt kan korka upp.
Vad passar då bättre än att köra en lista med de tio bästa försvarsspelarna jag sett spela för United?
Just det, ingenting annat passar bättre.
Håll i hatten.
10) Gary Neville
Träningsprodukt? I viss utsträckning, japp. Men ingen blir så bra utan talang. Nevilles samarbete med bästa polaren Becks på var i många år den främsta högerkanten i England.
Fergie sa en gång att om Gary varit en decimeter längre hade han varit Englands bäste mittback. Nu räckte det ”bara” till att bli den bäste till höger. Med bättre teknik och inlägg hade han varit fem-sex platser högre upp på den här listan.
Spelade alltid med hjärtat utanpå tröjan. Kanske den allra största Unitedsupportern som spelat i klubben i modern tid.
Och fortsätter vara engagerad som Sky-expert.
9) Patrice Evra
När han var som allra bäst var han världens främste vänsterback. Och det säger inte lite.
Fantastisk i offensiven, följsam och placeringssäker (si och så med det just nu) och oerhört nickstark för att vara så liten. Med en teknik vänsterbackar inte varit begåvade med i någon större utsträckning tidigare.
Det här såg vi aldrig Denis Irwin göra, till exempel.
8) Ronny Johnsen
Ingen längre karriär som härförare, alldeles för skadeförföljd för att hålla tillräckligt länge, men när han var hel och topptrim var han en fröjd att skåda.
Snabb, hård och skandinaviskt hängiven. En av de allra främsta anledningarna till att millenniet avslutades som det gjorde för Uniteds del. Spelade defensiv mittfältare i semin mot Juve på ett oerhört sätt och snackades dessutom som ett alternativ på mittfältet för framtiden.
Så pass mycket legend i Norge att han får spela in reklamfilmer med 1980-talets coolaste hårdrockssångare.
7) Gary Polyester
Fantastisk old school-defender och en del av Uniteds fantastiska Dolly and Daisy-partnership med Steve Bruce.
Players’ Player of the Year 1991/92 – som mittback, vilket inte är en lätt bedrift. Charmant karaktär och osunt skicklig. Osunt dyr försvarare som ändå lätt räknas in som ett av Fergies bästa backköp ever.
När han på bakfyllan dessutom drog in den här frisparken på Blackburn så cementerades hans plats bland de riktigt stora.
6) Denis Irwin
Oerhörd. Bra på allt i defensiven och när han dessutom kryddade det med att hänga in frisparkar, dunka in straffar, förvalta drömpassningar från Cantona och lyckas med konststycket att aldrig vara dålig under ett decennium i Manchester United så är han gjuten på den här listan.
Att ingen fortfarande vet om han var höger- eller vänsterfotad gör det hela ännu vackrare.
5) Steve Bruce
Kapten och härförare, var inte direkt skraj för att sätta fram skallen vilket inte minst hans näsa är bevis för. För evigt inskriven i United folklore efter Sheffield Wednesday-matchen som öppnade portarna till den makalösa framgångsvåg som började i ligan i och med den eftermiddagen.
Spelade otroligt nog inte en enda landskamp för England. Säger mer om Three Lions än om Brucey dock.
4) Rio Ferdinand
Hade han varit italienare hade han varit ännu mer hyllad världen över än han blivit.
Englands överlägset vackrast spelande mittback de senaste 15-åren. Passningsspel i hög klass, snabbhet (en gång i tiden) och en fenomenal förmåga att läsa spelet gör honom till en av de allra största den här klubben skådat.
Det enda som saknats är hans målgörande. Med tanke på huvudspelet han besitter borde han ha gjort 10-15 mål till i United.
Men då en av hans få fullträffar var den här. 90:e minuten, segermål mot Liverpool, framför Stretford end. Inte i Jompa-klass framför The Kop, men näst intill.
3) Paul McGrath
Den garanterad mest naturbegåvade av samtliga på den här listan. När Fergie rensade och tog bort supakulturen i United var han och Norman Whiteside de namnkunnigaste offren.
McGrath flyttade till Villa och fortsatte både supa och vara fantastisk.
Trots supandet:
”I ran round the pitch trying to hold my breath on occasions. Mainly because the person I was up against would know that I’d had a drink and I didn’t want them to. I swear Alan Shearer must have smelled it on one particularly bad occasion. It wasn’t every week. It was only a handful of times. Well, maybe a couple of handfuls.”
Trots att han aldrig tränade.
Gareth Southgate fick frågan en gång hur han klarade omställningen från Crystal Palace till Aston Villa och svarade:
”Lätt. Jag tittade rakt över i omklädningsrummet och såg Paul McGrath”
2) Jaap Stam
Jag har varken förr eller senare blivit så förvånad över en Unitedtransfer (inte ens Mickey Owen var på samma nivå) som när Jakob skeppades iväg till Lazio.
Vore lite som att Fergie skulle sälja Michael Carrick i sommar.
Granithård, vindsnabb, brytningsmästare … he had it all. Sen skrev han en bok och bye-bye.
1) Nemanja Vidic
Vore ju märkligt att påstå att han är den bäste som någonsin spelat i mittförsvaret för United då jag inte följt klubben sedan 1878, men jag kan i alla fall säga att jag har svårt att se tänka mig någon bättre.
Världens allra främste försvarare under slutet av 00-talet. För mig, som alltid förordat anfallsspel och sett försvarare som fotbollsmarodörer, gjorde han den enkla defensiven vacker och enkel. Ut med bollen till inkast när det behövdes. Mosa anfallaren när det behövdes. Bort med bollen bara, till vilket pris som helst. Och det har aldrig varit något snack om att hålla tillbaka.
Skulle jag helt plötsligt förvandlas till en objektiv fotbollssupporter och tvingas välja en försvarare för att spela för mitt liv finns det inga tvivel om vem jag skulle välja.
Nu hoppas vi två saker: 1) Att hans knä håller. 2) Att punkt 1 gör att han förlänger med åtminstone ett par år. En kapten av hans kaliber trollar man inte fram i första eller ens andra taget.
