Den här matchen handlade för Unitedfans i större utsträckning om det som skulle hända några minuter innan matchen.
De motvilliga hyllningarna från Arsenalspelarna till sin gamle kapten förlöpte ungefär som vi hade tänkt oss.
Tom blick från hemmalaget, burop från hemmafansen, jubel från Unitedsektionen och en fokuserad RvP.
En skön känsla för många av oss. En märklig känsla för en holländsk målkung.
Sen fick vi se en match ungefär som vi hade väntat oss, speciellt med tanke på att Fergies tombolahjul hade satt stopp för några eventuella B-spelare i förstaelvan.
Bäst:
- Att vi var det bästa laget sett över 90 minuter trots att vi redan är mästare medan Arsenal hade miljoner skäl att vara det bästa laget. Arsenal kom med en förlust på tolv senaste, varav nio segrar, till ett möte med ett bakfyllt mästarlag. Det finns en anledning till varför United är bäst i landet.
- Hedersvakten så klart. Kan ni tänka er att se United stå uppställda och klappa in Vidic i Arsenaltröja, typ? Brrr.
- Fergies skalle. Tänk att kunna brinna så oerhört som han gör efter alla år, alla framgångar och till och med när titeln är bärgad. Ilskan när Nani blev överkörd ett par gånger utan frispark i första var så vacker att jag fick gåshud.
Gott:
- Van Persies ryck förbi Sagna (minns ni när han var ligans främste högerback) och kyla när han tryckte in 1-1. Synd bara att han inte firade målet mer. En knuten näve skulle inte ens de mest inbitna Arsenalfansen ha blivit förbannade över.
- Michael Carrick.
- Det här kan påpekas i åtminstone några veckor till: Nani är Uniteds bäste winger. En sekvens som visar varför: När han smeker in den bollen till RvP som nickar rakt i fejset på PIG. Det hade ingen annan ytter i United fixat.
Bakfylla:
- Han är visserligen inte bättre när han låtit bli att fira i flera dagar, men Phil Jones avslutningar är enastående usla. Finns en anledning till att han är mållös den här säsongen.
- United borde ha vunnit den här matchen. RvP, Rooney och Evra hade – förutom Jones – ypperliga nicklägen.
- Antonio Valencia var tillbaka i den där bubblan igen. Och när den väl sprack la han till 90 procent inlägg som inte Phil Jones hade slagit sämre.
- Wayne Rooneys första timme.
Bakfylla deluxe:
- Första halvlek. Rafael springer ut med bollen till hörna, Jones sparkar rakt ut till inkast, Rooney i ett vakuum, fyra gula kort på 13 minuter … wow.
Annars:
- Att Vida var helt väck var inte särskilt märkligt med tanke på hans knä. Att Welbeck saknades helt var desto mer underligt och måste betyda att han är sjuk eller skadad.
- Cleverley har fortfarande inte startat i ligan sen 10 februari. Som om inte det var nog har han suttit 90 minuter på bänken i de FEM senaste ligamatcherna. Hans timme mot Chelsea i cupen var bedrövlig – senaste starten – och det får han verkligen lida för. Måste svida som fan när han får se Anderson – utanför truppen i en månad – gå före.
- Offside vid 1-0 och solklar andra varning – som Dowd lät bli – på Sagna redan i första halvlek. Arsenal ska vara nöjda.
- Vem som missade offsiden på Walcott? Yep, det var den här tjommen som jag skrivit en hel del om på bloggen.
- Det börjar brinna i knutarna för Scholesy nu. FYRA MÅNADER sedan senaste ligastarten och bara tre matcher kvar av karriären. Skulle vara så innerligt härligt att få se honom göra ett inhopp mot Chelsea på söndag.
- Läste en härlig konspirationsteori på Twitter: Om vi låter bli att spöa Arsenal och Chelsea och indirekt ser till att Spurs kommer femma har vi större chans att nypa Bale.
- Apropå Chelsea på söndag så har vi bättre förutsättningar att få se en starkare insats över 90 minuter. Spelarna är mindre slitna, det är första hemmamatchen som mästare and so on.
- Tjat igen: Men jag hade varit hetsig om jag varit Javier Hernandez. Ynka tre ligastarter under 2013 och inte ens när titeln är i hamn får han börja och till råga på allt är sex minuter allt han får.
- 4-4-2 igen!
Walcott, tro’t eller ej, i Unitedtröja efteråt:
Och Fergie:
Och slutligen … Premier Leagues bäste målgörare de senaste två säsongerna har inte alltid siktet inställt rätt.