Ni minns lika väl som jag när Alex kände sig nödd och tvungen att spela utan traditionella yttrar förra säsongen. Det fanns till slut inget val med tanke på skador och spelare helt ur slag. Dessutom använde han sig ofta av icke-traditionella wingers som Kagawa, Rooney och Welbeck på kanterna i stor utsträckning.
Den här säsongen har fortsatt i samma spår som vanligt när det gäller kantslickarna och det är framförallt två som spelat mycket och dåligt:
Antonio Valencia.
Hade en brief skymt av hur han kan se ut, när han är bra, mot Leverkusen. Men mot city var han tillbaka i gammal usel form. De gånger han väl kom förbi kändes det mer som slumpen än som skicklighet. Han ska ju dessutom ha sin defensiv som en fördel gentemot andra yttrar när det ska väljas startspelare, men när även den fallerar är han oduglig.
Jag börjar på fullaste allvar, trots Leverkusen-insatsen, tvivla på att Tony kan komma tillbaka i 2011/2012-form. När bollen går till honom är det ungefär som att känslan när man upptäcker att den sista rutan på trisslotten faktiskt inte innehöll den tredje miljonsiffran. Det är med andra ord inte särskilt upphetsande att se ecuadorianen ha bollen.
Ashley Young.
Det var länge sedan en spelare som var tämligen ordinarie fick utstå så mycket skit som Ashley Young har fått göra. Mycket välförtjänt, annat inte. Han kan i sina bästa stunder vara en bra Premier League-spelare, framförallt när han sätter sina crossar och fasta situationer. Men att han inte ens får ta det sistnämnda längre säger ändå lite, trots att han verkar stå på ett enormt pluskonto hos Moyes. Han borde rimligen ha spenderat det nu och är rimligen knappt en bänkspelare.
Medan dessa herrar ovan misslyckats till största del under den första månaden av säsongen är det andra som knappt fått chansen.
Nani har visat upp sig lite, medan Wilfried Zaha inte ens är en truppspelare.
I morgon lär vi dock få se hur kantuppsättningen ser ut som helhet då både Nani och Zaha gissningsvis får starta. Åtminstone portugisen. Visar inte de heller sig från sin bästa sida den närmaste tiden finns det snart inget val än att skita i yttrarna och köpa in Marco Reus i januari.
Apropå Liverpoolmatchen så snackade David Moyes upp den rejält på presskonferensen i dag när han sa:
”It’s always a big game when you play any cup tie. When you play Liverpool at Manchester United, it’s a big rivalry. You could be right, it could take on a bigger significance than maybe people would expect. At the end of the day, it’s another game and you take each game as it comes.”
Det verkar dock mer som att han svarar på en journalists fråga än tar upp det själv, vilket dock inte tar bort betydelsen av uttalandet. Han piskar upp spelarna och kräver med detta omedelbar bättring efter den där vedervärdiga söndagskvällen vi har dragits med i två dygn nu.
Läget i laget?
Att Robin van Persie inte spelas är förstås givet och det blir förhoppningsvis inte särskilt många pojkar från derbyt som startar i morgon även om det är Suarez och hans undergnagare på andra sidan planen.
Den här elvan hoppas jag på:
Amos
Rafael/Jones – Evans – Smalling – Fabio
Zaha – Anderson – Cleverley – Nani
Kagawa
Chicharito
Målvakt: Lindegaard är inte skadad vad jag vet, men Amos har suttit på bänken de senaste matcherna och det vore märkligt om dansken plötsligt gick in även om han i grunden är en bättre målvakt. Tror jag.
Försvar: Någon av Rafael eller Jones måste bara ta bondpermis från sjukrummet och hoppa in på högerbacken. I mitten har Evans väntat länge nog medan Smalling också skulle må bra av att spela där han hör hemma. Till vänster handlar det om Fabio eller Büttner. Tittar vi på laget senast är Büttner närmast, men Fabio är en mer spännande spelare.
Mittfält: Nani, som sagt, bör vara gjuten, precis som Cleverley och Anderson om Moyes nu vågar rotera överallt. Zaha? Ja, det är svårt att motivera att han ska stå utanför efter våra yttrars start.
Anfall: Kagawa och Chicharito. Så klart.
Januzaj: Ja, varför inte, men med tanke på att det är Liverpool på andra sidan lär de flesta ungdomarna få börja på bänken. Dock är jag den siste att dräpa en katt i raseri om Adnan står med i startelvan.
Vad vi kan kräva?
Seger. Så. Klart. Gärna kryddat med ett rött på den där killen som inte vill spela för Liverpool längre. De ska få betala för det vi fick uppleva häromdagen.
* Om ni ändå vill fortsätta leva livet innan 1-4 rekommenderar jag en tunnelkamera. Alltid lika intressant och något United borde ta efter.