Då var även det officiellt: Det blir inte ens en plats bland de fyra främsta för Manchester United i vår. Det oundvikliga 3-2-målet efter en idiottackling av Riether (såg ni vad nöjd Dowd var som fick ta det beslutet förresten?) sänkte de små förhoppningar som fanns.
Spurs får härmed i uppdrag att sno Scousers på den och Moyes får samtidigt i uppdrag att ge fan i Everton och sjätteplatsen. 7 > 6. Ett annat alternativ är att fortsätta på den här inslagna vägen och göra som Inter och Chelsea och Grekland och negga oss till en titel i Europa. Men det lär ju hända … Samtidigt är det ju mindre förnedrande att inte delta i CL alls än att åka ur gruppen och spela i EL. Som en annan manager lyckades med till slut med i princip samma trupp …
0-0 mot Arsenal på bortaplan är bra nästan alla dagar i veckan. Och med tanke på hur det sett ut under säsongen vore det dumt att toksåga den framgången. Samtidigt var det här en match United var TVUNGET att vinna för att ha den lilla chansen kvar och med tanke på det var det fegt – och samtidigt skapades en chans (och en gratis) som kunde ha fixat tre poäng. Så det är lite motsägelsefulla känslor i kroppen. Det kunde ha varit bättre – det kunde ha varit värre. Men vi kör på med en eftermatchenrapport ändå, så klart.
Stort tack:
- Nollan igen mot Arsenes magiker. Och egentligen aldrig någon större fara på taket. Ska bli spännande att se vilka andra lag som misslyckats med att göra ett enda mål på United när ligan sammanfattas i maj. Kan inte bli många.
- Cleverley-Carrick hade i dag precis de roller de verkar trivas allra bäst med. Hålla sig på egen planhalva och sno lite bollar.
- Omställningen, hela anfallet som avslutades med polackens reflexhandske på holländarens nick var classic United. Det går inte att hålla tillbaka ibland. Bollvinst Carrick, snabbt till Rooney och så en helt sagolik lyftning av vår Scouser över tre meter tysk.
Litet tack:
- Apropå Rooney var det oerhört skönt att se hans enorma ilska mot Clattenburg.
- Disciplinen hemåt gick visserligen ut över offensiven, men var mer säker än tidigare.
- DDG:s dirigerande av Tony strax innan Ecuadors lagkapten rensade på mållinjen på Arsenals enda riktigt heta målchans på 90 minuter.
- Christopher Smalling var riktigt bra. Riktigt.
Nej, tack:
- Försiktigheten i anfallsspelet. Framförallt på stopptid. DÅ VÄNDER TOKJÄVLARNA HEMÅT. Det var så jag visk-skrek i fåtöljen och egentligen enda gången jag visade känslor under hela matchen för det …
- … var banne mig en sömnig tillställning. United ville försvara – Arsenal ville inte heller anfalla. I deras fall försökte Wenger försvara det med nervositet efter 1-5 mot Liverpool senast. Men han har väl för bövelen sett United i år?
- RvP MÅSTE sätta ett av de lägena. Kanske framförallt det första.
- Från att vara helt neutral och likgiltig när jag ser Valencias namn i startelvan börjar jag luta åt att bli irriterad. Är det verkligen det bästa United kan erbjuda?
- Juan Mata måste integreras på ett annat sätt. Han kan inte vara ordinär ytter i ett 4-4-2-spel och kan framförallt inte komma felvänd så ofta som han gör. Första gången han kom rättvänd serverade han direkt RvP.
ALDRIG MER:
- 2 av 10 matcher har slutat med vinst under 2014 (2-1-”-vinsten” mot Sunderland i returen räknas inte då). Ska vi fortsätta vinna var femte match kan det bli nedre halvan.
Epilogen den mörka afton:
- Glenn Strömberg gick, inte för första gången, till attack mot David de Geas spel med fötterna. Det är som att påstå att Beckham aldrig hade någon bra högerdojja. Nästan.
- Rafael da Silvas inläggsspel anno 2014 är så bedrövligt att han kanske behövde en lättare hjärnskakning för att kalibrera om. Grabben har spelat sex ligamatcher under året och träffat rätt EN gång.
- Vi går nu mot en 61-poängssäsong. Liverpool tog just 61 poäng förra säsongen och slutade just sjua. Perfekt. Inget störande Europa League-spel och bara fokus på att hämta tillbaka titeln.
- Duellen mellan Giroud och Vidic var ytterst märklig. Fransmannen vann majoriteten av nickduellerna, men samtidigt träffade han inte mål med ett enda av sina fem avslut.
- Noterade ni vilken fart Smalling satte på högerbacken när DDG räddade ett av Cazorlas skott utifrån i slutet? Men det hade väl varit lönlöst att kontra ändå med tanke på hur det såg ut några minuter senare i den aspekten.
- Hur det gick för Everton på Emirates förra säsongen? Yep. 0-0. Året innan vann Arse med 1-0. Moyes är inkörd på nollor i den delen av London.
- På ett sätt är det rätt skönt att slippa försöka uppbåda någon slags glädje för att nå en fjärdeplats. Känns ovärdigt, i alla fall i februari 2014. Återkom om ett år så kanske det är som en titel.
- Dat Guy fick äran att sitta med Fletch och Den Gamle på läktaren. Han lever alltså! (Welbeck, that is) Snart måste vi få en förklaring till hans frånvaro. Har han opererat sitt jobbiga knä? Bedrövliga träningar? Någonting måste det vara och någon måste ju någon gång fråga.
- Kagawa platsar inte på en bänk där Ashley Young platsar. Den ultimata förnedringen för Shinji och det kanske bara är i England sånt kan inträffa.
”We’ll keep trying to work hard”
Okej.