Så ytterst märkligt det känns att sitta och göra sin post-matchblogg och känna sig tillfreds med tillvaron, det var ju ett tag sedan. Men, jag ska inte ljuga för er, samtidigt som den där gamla, halvt bortglömda känslan av eufori och seger infinner sig så går det inte att bortse från det lilla stinget av sorg som uppkommer vid insikten av att jag firade segern igår, 3-0 mot Cambridge hemma på Old Trafford, på ungefär samma sätt som jag firade ligatiteln för snart tre år sedan. Men skit i vilket, idag tänker jag inte gnälla!
Lite som mot Yeovil och förra mötet med Cambridge så går det givetvis inte att analysera matchen på samma sätt som om det vore vårt ordinarie motstånd i ligan. Inte för att förringa de mindre klubbarnas insats på något sätt, men det SKA vara klasskillnad i sådana här möten. Och det var det igår. Om vi bortser från Blinds lilla hjärnsläpp då han precis i början av matchen var nära att servera Tom Elliott Cambridge 0-1 så var det ingen större dramatik, och det kändes ganska stabilt matchen igenom. (Vilket givetvis är lätt att sitta och säga såhär i efterhand, men antar att ingen av oss glömt hur det gick i säsongens första möte med Leicester..)
Resultatet var alltså ingen skräll direkt, däremot kändes det som att startevlan (återigen) var matchens stora snackis. Alltså, det där med att spela Rooney på kanten.. med Antonio Valencias inlägg i åtanke förstår såklart vem som helst att ha en inläggsmatare av Wazzas kaliber ute på kanten är rena drömmen. Och det vore synd att säga att han har levererat underverk centralt på sista tiden, både i sin nummer 10-roll och som ren innermittfältare, men tycker samtidigt det känns som rent slöseri att placera den typen av spelare på en kant. Rooney är för mig en central spelare. (Inser givetvis att matchbilden igår kraftigt talar emot vad jag precis skrev, men min åsikt står fast.. tills vidare)
Two thumbs up:
- Wilson gör mål. Tycker egentligen det är för tidigt att prata om Wilsons framtid i United, även om exempelvis media fullkomligt älskar att göra det. Dock känns det så otroligt skönt när en grabb från de egna leden lyckas, i synnerhet i rollen som anfallare. (Hela Welbeck-grejen är ett trauma jag fortfarande bearbetar..) Plus att Wilson ger intryck av att vara en allmänt skön kille, ingen Pogba-typ och det uppskattas..
- Vi går, efter mycket ångest, vidare i FA-cupen. Internationellt är FA-cupen ingen stor grej, men som supporter till en engelsk klubb vet vi alla hur viktig den är i England. Och helt ärligt, det är dags för oss att vinna den igen. Dels känns det (som den bortskämda supporter man är) oliiiidligt länge sedan vi vann något, och dels vore det en schysst signal till resten av England, och världen. Att United kommer att vara en klubb att räkna med framöver.
- Spelet! Återigen med motståndet i åtanke, men så förbannat befriande att i andra halvlek se United sätta full fart framåt, och för första gången på sjukt länge utnyttja de offensiva krafter vi har. Det var klackar, väggspel och överlämningar om vartannat, och otroligt nog: ett och annan bra inlägg. Nu blev resultatet ”bara” 3-0 men å andra sidan har vi på sistone spelat matcher där vi haft färre än tre avslut på mål, så nog är det ett fall framåt. För att ta ett exempel så var Van Persie kanske inte matchens mest tongivande spelare och blev slutligen utbytt, men han höll sig framme och slog en del vassa passningar samtidigt som han gick på avslut själv ett par gånger. Det gläder mig.
?!
- Alltså ärligt nu, vad är grejen med Herrera? Vad kan han möjligen ha gjort för att förtjäna denna utfrysning? Tycker personligen att karln är den bästa värvning vi gjort på ett antal år, och kan inte förstå vad som hindrar Van Gaal från att använda honom. Något är fel här, och jag blir inte förvånad om han lämnar klubben. Helt klart ett ärende för Slöseriombudsmannen..
Slutligen:
- Tycker denna säsongens Fellaini är ungefär hundra gånger bättre än förra säsongens Fellaini. Om Fergie hade förmågan att få medelmåttiga spelare att överprestera, kan vi väl såhär i efterhand konstatera att David Moyes hade den motsatta.. Denna säsongens Fellaini är helt okej (om än på Herreras bekostnad..)
- Omspel mot Preston måndagen den 16 februari. Lite trevlig kuriosa kring FA-cupens femte omgång skulle kunna vara att senast vi mötte Preston i FA-cupen var 1972, med spelare som Sir Bobby, Georgie och Denis Law i startelvan. Vi vann den matchen med 2-0, och helt ärligt.. det där med att slå dåliga rekord och bryta segersviter till höger och vänster känns såå 2014..
/Lisa