United har bara vunnit FA-cupen en gång under 2000-talet – två bittra finalförluster har det blivit också. I stället har ligacupen förvandlats till en happy hunting cup och nu är vi på väg mot vår FEMTE final efter en match med två (yep!) halvlekar på Britannia Stadium.
Andy Cole drog fram Sunderland som motståndare i semin och vinner vi inte över jumbon över två matcher – med start borta dessutom – är det en smärre skandal även om Joe Kinnear skulle ersätta Moyes 1 januari. Hade vi fått city, som nu i stället kör över Big Sam åt oss, hade vi haft kanske 25-30 procents chans att nå Wembley. Nu är det 90-95 i stället. Gott så, även om det bara är ligacupen. En pokal är en pokal är en pokal. Speciellt för mannen med västvärldens svåraste jobb.
Magi:
- Manchester United-fansen. Visst har vi genom åren vant oss vid att våra bortafans är magnifika, men det är inte ofta de varit så OSANNOLIKT engagerade, drivna, högljudda, överlägsna och bara bäst. Gåshud …
- … och den förstärktes enormt när Darren Fletcher för andra gången på några dagar visade att han fortfarande lever och är professionell fotbollsspelare. Fletch tackade med att springa till den 5000 man och kvinna starka bortaklacken. Så klart. Fletcher är ett fan.
- Firandet efter 1-0! I love in-i-fansen-firande!
Surprise of the month:
- Evras högerskott. Speechless.
Manchester United standard:
- Jones och Evans må vara framtiden, och Evans var en koloss även i dag, men Chris Smalling är banne mig ingen dum backup. Tyckte nästan att han var strået vassare än Jonny i dag.
- Andra halvlek. United blev bättre i takt med att vädret blev det. Spel mot ett mål efter paus.
- Tre raka segrar efter två debacle. Tre nollor. 6-0 i målskillnad.
- Bortaformen är strålande, om vi bortser från något kryss som skulle ha varit seger. Ingen förlust sedan
1-4 i derbyt 22 september. - Ashley Youngs andra halvlek. 1+1 på en match och han är nästan ikapp hela fjolårssäsongens poängskörd (0+3). Och DET målet – wow. Så hårt har ingen Unitedmittfältare skjutit sen Ronaldos dagar. I alla fall inte i mål. Ando kan nog ha haft några projektiler som fortfarande ligger i omloppsbana. Youngs prislapp lär ha blivit högre, medan Andos ligger kvar på kanske på sin höjd £3 mille i januarifönstret.
- 1-0-målet var även ett enkelt fotbollsmål som vi sällan ser. Passning – vägg (ofrivillig, visserligen) – skott. Pang. Mer sånt.
Lika trist som vädret:
- Första halvlek. Oh my, vilken fotboll!
- Anderson. Han kan verkligen inte bli bättre. Ser aningen lättare ut i steget, men det här yrket handlar om en hel del mer än så.
- Rooney skadad alltså. ”Småskadad” kan vara så mycket i dagens fotboll så vi avvaktar till fredag innan vi vrålar rakt ut i desperation.
… and:
- Stoke hade noll skott på mål. I fejset på Anders Lindegaard, som inte ens satt på bänken. Vi får anta att grabben var sjuk eller skadad.
- Finalen spelas 2 mars, samma helg som United egentligen skulle ha tagit emot city i ligaderbyt. Semi 1 liras andra veckan i januari, returen på Old Trafford två veckor senare.
- En junis i 18-mannatruppen är inte riktigt det spel Fergie brukade spela innan semifinaler. Så här i efterhand är det dumt att klaga med tanke på resultat, men vad är det som säger att det gått sämre med en Tom Thorpe och/eller en Larnell Cole i laget? Lite besviken på att de inte ens fick en bänkplats. Vad var det för nytta med att ha Zaha och Kagawa där till exempel?
- Rio? Från bänken till hemmet verkar märkligt. Kan han läcka startelvan varje gång som någon slags hämnd? Vem gör det annars? Jimmy Lumsden känns som en lurig jävel, han är tvåa på min lista över misstänkta.
- Apropå Clattenburgs panikval att avbryta matchen: Märkligt i min värld, i alla fall det långa avbrottet. Hur länge brukar det hagla? Ett par minuter, max? Mer säger jag inte om det, jag var trots allt framför dumburken och inte i West Midlands.
- Youngs mål var hans första sen maj 2012. Hans assist var hans första sedan december 2012. Det är så sjukt.