Jag hade tänkt njuta (i 29-gradig värme i soffan) av säsongsöppningen i godan ro och vänta med den riktiga upphetsningen till nästa helg.
Det funkade i drygt en halvlek.
Först blev jag irriterad på att Foster aldrig kan sluta vara tafflig, men jag var bara lite lagom putt då. Han är ju bara barnet.
Men sen blev jag förbaskad när Foy blåste av – med United i bollinnehav – för att någon blåklädd tjomme låg och hade ont. Var det till och med Ballack? Jag lugnade mig ganska snabbt när hjärnan påminde om att det är en pseudotävlingsmatch. Fast lågan hade redan tänts.
Och strax därefter kopplade jag bort min avslappnade del av kroppen och tävlingsskallen slogs på. Det skedde underligt nog ungefär samtidigt som Chris Foy gjorde bort sig big-time. Att han bommade Ballacks superstängning av Evra kan jag förlåta, det brukar domare göra. Men att han sen inte blåser av för att Evra ligger ner ska han skämmas för. Det är oförlåtligt.
Lika oförlåtligt som att skicka fram Patrice Evra till straffpunkten.
Men när slutsignalen gick stängde jag och konstaterade att det bara var vänskap. Hade det här varit ligan (hade det nog inte blivit straffläggning) hade jag varit förbannad ett dygn framöver.
Nu är jag bara irriterad.
Bäst:
- Evras slakt av Ballack. Lagom rå och laglig till på köpet.
- Rio d.ä.
- Berbatov.
- Rooney.
- Anfallsspelet i första halvlek, speciellt i 20-25 minuter efter Nani-Bananis mål.
Sämst:
- Vi hade nada att komma med efter det groteska fyramannabytet.
- Drogba och Anelka (!) vann 70-80 procent av alla nickskarvdueller. Obegripligt.
- Park Ji-Sung lär aldrig vinna någon skytteliga av något slag.
- Ballack fick göra mål. Otäck figur.
- Giggs och Evra slog straffar som jag skulle kunna göra i mitt nuvarande enbenta skick. Kan skämmas ikapp med Berbatov (som förhoppningsvis aldrig mer får slå en straff på Wembley i Unitedtröja) och Chris Foy.
Specialomnämnande:
- Salomon Kalou tar alltså av sig tröjan i euforin över att ha vunnit Community Shield. Vet inte om jag ska sätta den på bäst eller sämst.
- Jag tippade att Chelski skulle vinna efter straffar. Jag satt dock redan i bar överkropp.