Puh. Var börjar man när man ska försöka summera en match som denna? Ingen människa på Guds gröna jord kan ha undgått hur extremt viktig dagens match var. Bortsett från historia, tradition, rivaliteten och hatet mellan supportrarna så kan poängen i denna match faktiskt varit avgörande för ligans utgång (topp fyra i alla fall) och inte minst för vilka som kommer lira i Champions League nästa år. För Liverpool är det livsviktigt. För United är det.. ja, också livsviktigt. Inte bara för äran och vinnandets skull utan också för de fördelar som spel i CL genererar, både ekonomiskt och på transfermarknaden.
Meeen i vanlig ordning skulle vi så klart inte göra det lätt för oss. VARFÖR kan vi aldrig göra det lätt för oss? Det var nog både en och annan som mellan Matas kanonmål och Rooneys straffmiss hann få symptom till kärlkramp, eller åtminstone för hundrade gången i sitt liv undra varför de elva gubbarna i röda tröjor (vita, idag) alltid måste göra det så förbannat spännande. Nej förresten, ”spännande” beskriver inte känslan. Smärtsamt var ordet jag sökte.
Hur som helst, ur denna ångestens eftermiddag går vi lättade, glada och nöjda med tre poäng i bagaget och ’Gary Neville is a Red’ ringandes i huvudet. (Ja, det förtjänar ett omnämnande, för jävlarrr vilka bortasupportrar vi har. Ligans bästa, utan tvekan)
Annars då?
YES, high five, underbart osv..
- Ja, givetvis. Juan Mata. Inte bara drömmålet utan hans insats som helhet. Tänkte för mig själv när tv-studion halvsågade honom på förhand och tyckte Di Maria vore ett mer lämpligt alternativ, att jag hoppades Mata skulle avgöra idag bara för det. Lite besviken att han inte kunde fått lägga straffen i slutet dock.
- Trepoängaren. Segern i sig. Att cykla till jobbet i Unitedmössan imorgon kl 06.30 med världens största flin i ansiktet. Bara en sådan sak.
- Van Gaals svar på påståendet att vi har svårigheter att vinna på Anfield: ”Anfield is not a very easy ground for United but now I am manager here, maybe I can change that” På ungefär lika dålig engelska som Fergie. Jag bara älskar karln.
- Uppställningen! Spelet! Taktiken! Det var längesedan jag såg ett Unitedlag kunna styra tempot i matchen som vi gjorde första 35 minuterna idag och stora delar av matchen mot Spurs. Känns det inte lite grann som att bitarna börjar falla på plats? Jag får Scholes-vibbar!
KAOS:
- Gerrards utvisning. HERREGUD. Vad sysslar karln med?! I intervjun efter matchen såg han ut att vara på gråtens rand och bad supportrarna på Anfield om ursäkt, och jag kan inte bestämma mig om stämplingen var medveten eller bara otroligt klumpig. Hur som helst, ett ovärdigt och lite tråkigt sista möte med mannen som man älskat att hata i typ ett årtionde.
- Jones. Allas vår okontollerade, amoklöpande men ack så fantastiske Phil. Inte för att jag hyser någon större affektion för Jordan Henderson, men den dubbelamputeringen kan kosta Jones böter och i värsta fall en avstängning i efterhand. Vilket är det sista vi behöver i vad som kan vara historiens mest skadedrabbade backlinje.
- Rooneys straffmiss. Gode värld. Van Gaal får vara hur självsäker han vill, men Rooney gör sig helt enkelt inte på Anfield. Rooney stod för en ganska blek insats matchen igenom, och toppade eländet med att missa en straff framför ett par tusen scousers på The Kop. Man blir så trött.
- Skrtels överfall på De Gea. Alltså. Jag vill inte uppmana till lynchning av motståndare eller så, men om De Gea (vår överlägset viktigaste spelare hittills denna säsong) hade fått några bestående men av den stämplingen hade jag nog inte varit den enda Unitedsupportern som gjort uppror. Tack och lov verkar det inte tagit så illa som det såg ut.
Värt att nämna:
- Vi får en straff med oss. Händer inte ofta nu för tiden.
- Carrick, den mest underskattade spelaren som finns. Han är inte alltid den som syns mest i en match, men det måste finns någon statistik någonstans på hur mycket vi skapar framåt och hur lite vi släpper till bakåt när han finns på planen.
- Mata fick motta priset Man of The Match. Ytterst välförtjänt.
Och som svar på frågan varför vi alltid måste göra det så onödigt spännande.. ja, för att vi är Man United antar jag.