Valfri Manchester United-supporter får i augusti 2014 i uppgift att rangordna spelminuter för kvintetten ovan under efterföljande säsong. Jag garanterar dig följande resultat:
1) Hen skulle ha Luke Shaw som etta och få rätt.
2) Hen skulle ha Paddy McNair sist och få fel.
Manchester United har spelat 2700 minuter Premier League-fotboll så här långt. Och av de fem namnen ovan, samtliga framtidsnamn i somras, är det Londonpojken Luke Shaw som stoltserar med flest minuter. Och han har sammanlagt spelat ynka 34 procent av Uniteds ligaminuter. Skador, sjukdomar, trötthet, formsvackor, trötthet igen, ja, det finns en mängd (bort-)förklaringar till varför det snarare gått ett par steg tillbaka än framåt för Uniteds framtid. Rafael, Shaw och Januzaj har med tanke på förväntningar och tidigare säsonger svarat för, i olika grader, misslyckade säsonger.
Embed from Getty Images
Rafaels karriär pekar som bekant egentligen ingenstans eftersom den knappt är vid liv. Och om den skulle peka åt något håll så är det i samma riktning som vi oftast kastar vatten. Förrförra säsongen lirade han 74 procent av ligamatcherna, i fjol var han nere på 50 och i dag är siffran 30. Jag skrev häromveckan att han till och med kunde ha gjort sin sista insats för klubben, men så dök han plötsligt upp på bänken då van Gaal för stunden var färdig med sin Arktisbehandling av honom. Men med tanke på att United i sommar måste ta in (minst) en högerback är det bara som möjligt tredjealternativ han kan bli kvar. Och då lär hans kärlek till United – för han älskar verkligen klubben – sättas på högskoleprov i sommar.
Å andra sidan kanske han kan koncentrera sig aningen mer på att hitta rätt kavajstorlek.
Embed from Getty Images
Världens dyraste tonåring, Luke Shaw, har egentligen inte varit dålig. Det stora problemet med Shaw är att han inte dels inte varit tillräckligt bra och – framförallt – inte varit tillräckligt tillgänglig. Nu vet vi inte hela sanningen bakom hans frånvaro i vissa matcher (”känningar” kan lika gärna betyda ”petad”), men faktum är att Shaw misslyckats med att ta chansen. United har egentligen bara haft två vänsterbackar de senaste 20+ åren och förhoppningen, hur naiv den än må ha varit så fanns den ändå där, att ett 300-miljonersförvärv direkt skulle ta över och göra platsen till sin det närmaste decenniet har inte infriats.
Det är dock få, mig veterligen, som tvivlar på att Shaw bör kunna växla ut efter att ha fått en anpassningssäsong i benen. Är han fortfarande lika trött, otränad, skadebenägen och petad även i höst kan vi börja bli lite oroliga. Men först då. Just nu lever jag i en verklighet som ser Luke Shaw utses till ligans bäste vänsterback 2015-16.
Embed from Getty Images
Adnan Januzaj var en av ytterst få spelare som faktiskt blev bättre under David Moyes ledning. Belgaren, DDG och Wayne Rooney, kom undan post-Fergie part I med godkänt eller mer därtill i betyg. Belöningen blev en tryggad ekonomisk framtid och ett tröjnummer ingen annan i United haft på över 20 år. Det har dock inte betalats tillbaka, vare sig med eller utan ränta under säsongen. Louis van Gaal har hattat hit och dit, från bänk till kant till mitten till andra kanten till anfallet, med den nyblivne 20-åringen och det har inte underlättat under den klyschigt svåra andrasäsongen. Att det kom in en Ángel Di Maria och att Ashley Young återfann formen gjorde inte vår #11:s utsikter ljusare. Januzaj har bidragit med en ynka poäng och med tanke på att ytterligare en £150-miljonerspengapung ska rasslas upp på Eds skrivbord i sommar är det faktiskt läge att undra hur Addie resonerar angående sin framtid. Är han ödmjuk nog att ”låta sig” lånas ut? Och är det egentligen ett vettigt alternativ med tanke på lön, status, dagens fotbollsspelares mindset och vad ett lån skulle betyda för framtiden? Japp. Det är det. Men jag kan inte se nyttan av ett säsonglångt uppehälle i Wigan eller Preston. Men en eller ett par månader av regelbunden fussball mot Richard Dunne och hans gelikar skulle kunna göra honom ytterligare gott. Tänk Becks.
Embed from Getty Images
James Wilson då? Delaktig i 12 matcher, 1 mål, och 344 spelminuter på samvete är väl okej? Då ska vi komma ihåg att endast 62 av de minuterna kommit de senaste tre månaderna. Wilson har inte synts till på gräset efter inhoppet mot Burnley 11 februari. Den logiska förklaringen till hans frånvaro är att United under våren gått över till att använda en enda renodlad striker (Rooney) med en afrotank som partner. Unge James är en av fyra som slåss om en plats och då hindras hans väg av lönecheckar som om de omsattes i enpundare skulle fylla hela Old Trafford på några veckor. Dock verkar Louis van Gaal ändå ha ett gott öga till honom, men nästa säsong blir av yttersta vikt även för Wilson. Här är jag mer inne på att en längre utlåning skulle kunna vara nyttig, i alla fall om både van Persie och Falcao – eller en av dem – blir kvar. Och det skulle väl mycket till om den före detta skyttekungen från Rotterdam lämnar sin magnifika lönecheck i första taget.
Embed from Getty Images
Den ende ur kvintetten som inte behöver bekymra sig nämnvärt över framtiden när våren blivit sommar är vår senaste nordirländare att göra A-lagsdebut. Oavsett vad som händer så har han redan kommit närmare än du, jag, Steven Naismith och Allah trodde när säsongen började. Sometimes, just sometimes, kommer det en sådan överraskning in i en så stor maskin som Manchester United.
Och det är ack så befriande att få uppleva.
* United har 0,9 insläppta mål per match. Bara Southampton (0,7) och Chelsea (0,86) är bättre i det avseendet. Fantastiskt, även om vi faktiskt inte var mycket sämre i fjol då Moyes/Giggs kirrade 1,13.
