Ett dygn senare och fortfarande besviken, och helt ärligt uttråkad av att tänka på matchen igår. Suck. I mitt ältande av hur jag såhär i efterhand känner att jag faktiskt upplevde matchen landar jag i en känsla av frustration. Onödigt. Det här var onödigt. Barcelona är (och ska ju såklart vara) klasser bättre än oss, och det var de väl, men det här var inte det bästa laget vi mött den här säsongen. Jag vet inte om de bara hade en lite halvtaskig kväll eller om de kände sig nöjda med sin ledning och endast ville spela av matchen, och helt ärligt har jag inget intresse av att djupdyka ner i någon analys av hur Barcelona ställde sig till den här matchen för de är den tråkigaste klubb Gud satt på vår inte längre så gröna jord, men det jag tror retar mig mest är att om vi spelar så bra som vi hade kunnat göra så kan vi helt klart slå Barca. I synnerhet om de har en sådan kväll som de hade igår, vilket det gör att det ännu mer känns som att vi missade ett guldläge att få med oss ett bra resultat till returen.
Det var inte skit rakt igenom, absolut inte. Få ljusglimtar helt klart, särskilt i anfallsspelet, men jag tycker ändå någonstans att vi gjorde en godkänd insats försvarsmässigt. Inte som en enhet kanske, för det var mycket jagande en och en, och någon kollektiv press fanns väl inte direkt att prata om, men samtidigt gjorde spelare som Shaw, Smalling och Lindelöf bra ifrån sig individuellt.
Sen känner jag att jag behöver lätta på hjärtat angående Ashley Young. Är vi alla överens nu om att hans tid som Unitedspelare (och kapten, herregud, fortfarande ett helt obegripligt beslut) verkligen borde vara över nu? Förstå mig rätt, jag älskar Young för den Unitedspelare han blivit och skulle ju helt klart känna att det vore slutet på en era om han lämnade. Men alla eror har ett slut och nu är det dags för Young att lämna plats åt yngre och bättre förmågor. Det största argumentet för att behålla Young i truppen, inte bara som startspelare utan även som kapten, är för att vi har ett par riktigt unga spelare och på pappret ett ganska genomsnittligt ungt och oerfaret manskap att röra oss med, och att Youngs erfarenhet och närvaro på (och säkert utanför) planen behövs. Men jag tycker faktiskt inte man kan rättfärdiga det längre för när man ser några av de tjuvrusningar han gjorde igår (och lägg därtill de ganska uppenbara filmningarna som han bjuder på med jämna mellanrum och.. ”inläggen”) så känner jag att hans beslutsfattande många gånger är så katastrofalt att han inte borde rejtas baserat på sin erfarenhet längre. Var sak har sin tid, och Young är en av de som helt klart behöver lämna under Oles beryktade kommande storstädning i truppen.
Well, dags att lämna gårdagen bakom oss och blicka framåt mot returmötet borta på Camp Nou. Och West Ham på lördag givetvis, som yours truly kommer se på plats. Efter att jag totalt dömde ut våra chanser att gå vidare inför returen mot Paris så är självförtroendet i fingertoppskänslan inte på topp.. för ni vet ju hur det gick.. Men skitsamma, I’m putting it out there: jag tror likt typ alla andra att våra chanser att slå ut Barcelona i nästa möte är mini-fucking-mala. Tyvärr. Jag tänker inte helgardera men känslan är att Barcelona har minst ett par växlar till att lägga i jämfört med gårdagen, medan vi harvar vidare med en lite sargad trupp och kanske inte jordens självförtroende just nu. Jag menar, noll skott på mål. Låt den sjunka in.
Så ja, det kommer bli en otroligt tung uppgift, men vi får inte heller glömma att vi har kommit en väldigt långt väg på mycket kort tid. Som Ole uttryckte det, berg finns till för att bestigas, och Barcelona borta.. vi snackar Mount Everest här. Men jag står fast vid det vi skrev inför mötena med Paris, om vi kan slå ut PSG kan vi slå ut vem som helst. Och jag vet inte om ni minns det, men vi har ju (med lite hjälp av Solgutten) lyckats bra på Camp Nou i Champions League-sammanhang tidigare..
Eat, sleep, and Solskjær has won it, repeat.