Champagnen hade precis fyllts på när Ledley använde Michael som språngbräda och satte 1-1.
Men sen chippade portugisen både sig själv, bollen och mig till sjunde himlen och dagen var räddad. Det firades med en mängd olika varianter av dryck.
Nu latar jag mig och väntar spänt på att Chelseas första mål ska trilla in.
Gött:
- Vidic och Evans var magnifika – igen. Rio d.ä saknades inte.
- Nani! Nani! Vilken gubbe. Den chippen hade INTE gjort i april 2009.
- Berbatov får VG i betyg, snurrandet och klacken till Evra var förstås höjdpunkten. Med ett kryddmått extra självförtroende hade han gjort mål. Som när King blockade hans skott i första halvlek. En Berba i form hade skottfintat där och placerat in bollen.
- Scholes lyckades för första gången i sin karriär sno bollen från motståndarna flera gånger i rad utan att ens riskera ett gult kort.
- Kai Rooney i Unitedtröja!
Illa:
- Carrick vek ner sig i närkampen med King vid 1-1-målet. Inte helt oväntat då Carrick alltid haft en spaghettikropp. Men varför hamnade han överhuvudtaget en mot en mot King? Borde inte det ha varit Vidic eller Evans?
- Valet att spela Rooney i returen mot Bayern var så här i efterhand inte särskilt lyckat och kan medföra att United bara får paradera med CC-bucklan. Men slår inte United lag som Sunderland och Stoke utan Rooney – i skarpt läge – förtjänar ett lag som United knappast att bli landets segerrikaste lag.
- Det var fantastiskt segt första halvtimmen, ingen fantasti, ingen kreativitet, gnäll gnäll gnäll och avsluten på mål kom lika ofta som Arsene Wenger ser svårdömda situationer.
* Pompey var redan ur, i går följde Hull med och i dag fullbordar Burnley sannolikt en trippel med lag som ingen kommer att sakna mer än klubbens fans. Tänk att vi förlorade i Burnley. Tänk att det var där Michael Carrick tappade sin karriär när han missade straffen.
* Sist: Lite skandalösa rykten.