Det här hade jag inte väntat mig när jag såg laguppställningen.
Fast samtidigt var jag i hemlighet hoppfull över att det här mittfältet skulle vara bättre än det Fletcher-Scholes-Carrick-Anderson lyckats portionera ut under säsongen.
Och det gick. Fast det var nog snarare uppställningen som gjorde det, mer än individerna.
Eller så hittar vi helt enkelt förklaringen i mannen som står för allt gott i Manchester United.
John O’Shea.
Bäst:
- Matchen! Visst, Arsenal sköt en hel del och skapade en hel del, men det gjorde vi också. Med den uppställningen! Det här var det United jag förälskade mig i. Inställningen!
- Anpassningen. Med hela mittfältsuppställningen på motionscyklar fick Fergie spela Rafael och O’Shea och Rooney på innermitt. Fergie kan vara ett taktiskt geni i pressade situationer.
- Rooney. Med finslipning kan han faktiskt vara den nye Scholes á la 1998-2004. Den här insatsen borde få Fergie att allvarligt fundera på det här.
- Smalling bredvid Vidic. En helt annan spelare.
- Vidic. Så klart.
- För mindre än två veckor sedan var Arsenal kvar i ligacupen, FA-cupen, Champions League och, givetvis, ligan. I dag är bara ligan kvar.
- Tvillingarna från Brasilien. Här har vi framtidens Manchester United – låt vara att dom är från Sydamerika. Har allt som krävs: Kunnande, hjärna, inställning, teknik och hjärta.
- Edwin. Tänk dig en målvakt i 25-årsåldern med den här kapaciteten. Sååååå trist att han lämnar planen i maj. Men han gör det ju för frugans skull, till stor del, och det kan vi inte ha någon åsikt om.
Bra:
- Gibson. Märkte honom knappt, vilket är det bästa betyg jag kan ge honom.
- Valencia var tillbaka och det märktes att han varit borta. Men inte i sex månader. Kunde ha gissat på kanske fem-sex matcher med tanke på insatsen. Snacka om att komma tillbaka i rätt läge.
Dåligt:
- Evras offensiv.
- Givetvis att både Carrick och Fletcher också är väck och inte kan vara med mot Marseille. Men där är ju startelvan given:
Edwin
Brown – Smalling – Vidic – Evra
O’Shea
Rafael – Rooney – Giggs
Berbatov – Hernandez
Och det ser inte fy skam ut.
Annars:
- Det var fullständigt obetalbart att se Wengers skrynkliga ögonbryn i slutminuterna. Hur detta Arsenal fortsätter att bli hyllat är fullständigt obegripligt, med tanke på att dom helt slutat vinna titlar. Vi kan bara inte låta dom vinna ligan, det går inte.
- Niklas Holmgren tog den här matchen som en vikarie på en tidning tar uppdraget att skriva in P12-resultat från den senaste helgen. Han noterade inte ens att United startade matchen MED SJU BACKAR. Skandal tamejfan och en skymf mot tittarna.
- Almunia har verkligen tagit chansen. Enastående på Camp Nou och enastående i dag.
- Det är förstås underbart att se Scholes Unitedhjärta. Men han var rejält övertaggad i dag och jag hade inte klagat om han fått rött. Samtidigt, om man ska göra som Liverpoolfansen och hela tiden jämföra med andra, så kom Wilshere oerhört högt med foten strax innan Scholes andra toksatsning.
- Vad tyckte Arsenalfansen om sista kvarten? Arsenal såg helt uppgivet ut, hade inget flow alls och såg ointresserade ut av att vinna. Sack Wenger?