Fotbollsspelare säger sällan, till och med ytterst sällan, någonting som vi vanliga dödliga tycker är intressant att höra. Om ni försöker tänka tillbaka på alla intervjuer ni hört med Unitedlirare bara under den här säsongen, hur mycket minns ni? Det enda jag själv direkt relaterar till är Van Persies repeterande av hur ”amazing” allting varit i United.
Hardly groundbreaking stuff.
Som gammal journalist satte jag därför med fradgan rinnande ur munnen tänderna i journalisten Simon Kupers bok The Football Men.
Han tar som exempel en kollega som jobbade som tolk åt Real Madrid och på väg till presskonferens med ett nyförvärv ställde denne frågan till spelaren vad han ville ge för intryck inför media.
Spelaren såg förvånad ut och svarade: ”Målet är att säga ingenting”.
Och det är ju så det är. Spelare, tränare, ledare, (nästan) alla är så indoktrinerade i hur fotbollsvärlden ser ut i dag och försöker inte ens dölja det faktum att de inte säger någonting alls egentligen. Den gamla klassikern ”inga kommentarer” har bytts ut mot politisk gallimatias.
Kuper själv skriver att han slutat jaga intervjuer med toppspelare: It isn’t worth the humiliation. In the end you’ll get an interview with X. He’ll probably turn up hours late, say ”I hope we’ll win on Saturday. I think we can” and then drive off.
Det sorgliga i kråksången är ju att det i många fall räcker. Tidningsjournalister, och framförallt tv-diton, nöjer sig med att få kommentarer från spelare bara för att visa att de kan. Då är innehållet sekundärt.
För er som inte orkar, vill eller har tid att läsa boken har jag hittat några guldkorn, oftast anekdoter:
- Sven-Göran Eriksson var som bekant lined up som ersättare till Fergie 2002. Han var tydligen en frekvent besökare på OT vid den tiden och delaktig i Veróns övergång: ”He practically has a seat with his name on it in the directors’ box”, says a United insider. Eriksson and Ferguson respect each other and talk often. Det var då det. I dag skulle nog inte Fergie ringa Svennis i onödan.
- Apropå Verón skrev Kuper så här om hans övergång när det begav sig: At United, Verón won’t be allowed to hit pretty 50-yard passes to no particular end; he will be made to perform to his potential or leave, his talent wasted. Perhaps he needs United more than they need him.
- När Ruud van Nistelrooy i samband med övergången till United fick frågan om vilket lag han höll på sedan han var liten blev han förvånad: To Van Nistelrooy the question made no sense. He had supported Marco Van Basten. I Nederländerna håller man på spelare, inte på lag.
- Michael Ballacks ego har aldrig ifrågasatts, men att han var så här kaxig hade jag ingen koll på: When Real Madrid offered Leverkusen an astronomical fee, he turned it down personally, saying that what mattered more was ”what you earn yourself”.
- Kuper gjorde även ett knäck om Rio inför VM 2002. Där berättar Jimmy Floyd Hasselbaink att de två bästa mittbackarna i England är Martin Keown (!) och Rio. Against Keown, says the Chelsea striker, you end the match covered in bruises. But Ferdinand ”you almost don’t notice”. Stora ord från Royal Antwerpens nye tränare om en 24-åring.
- Hiddink berättar en fantastisk anekdot om hur Romario, hans gamle adept i PSV, och han möttes när Hiddink tränade Valencia och Romario lirade i Barca. Romario was about to kick off the match in front of 100 000 spectators when he suddenly told the referee to hang mon, jogged over to Valencia’s bench and kissed his old coach on both cheeks. To Romario the match was just décor, with him the only character. Ett utdött släkte, Romario-typerna.
- Michael Owen har aldrig läst en bok och bara sett klart en enda film: When he had a trial at Arsenal as a kid, the club took his group to the cinema and out of courtesy Owen didn’t leave. But he has no outside interests. Kuper lyfter också fram hur trevlig Owen är när man som journalist träffar honom: He enters the room – rapidly of course – looks you in the eye, smiles, sticks out his hand and says in his Welsh-Mersey lilt ”Hello, how are you?”. An utterly banal sequence, except that few other English footballers could manage it. Owen may be the only England player with basic good manners. Kan nog stämma.
- Den bästa anekdoten hoppas jag innerligt är sann: Ajax were playing a friendly against a amateur side, and there were no TV cameras, but what seems to have happened is that Cruijff was advancing alone on goal when the keeper came out to confront him. Cruijff turned and began running back with the ball towards his own half. The keeper pursued him until the halfway line, where he realised that Cruijff no longer had the ball. At some point he hade backheeled it into the net without breaking stride. Cruijff – eller Cruyff som vi och engelsmännen skriver – var och är en stor profil. Han hade åsikter om allt; han påstod att trafikljusen i Amsterdam var felplacerade vilket gav honom rätt att ignorera dem.
- Kuper slår huvudet på spiken i kapitlet om Rooney som han skrev i samband med den där händelsen hösten 2010: Rooney knows that fans, managers, media and agents love him only because they need him. Their ”loyalty” quickly turns into anger, intrusion, exploitation or mockery. He has no intention of being ”loyal” in return. That means that, sooner or later, this month’s spat with United will probably be repeated.
* Dagens gladaste ”nyhet”:
Adnan Januzaj är på väg att förlänga sitt kontrakt.
Det gjorde aldrig den här figuren.
* Robin van Persie kan inte bara dansa förbi landslagsbackar, han fixar 9-åringar också.
Nu kräver jag att få se mer sånt här i höst.
* Blev inspirerad att kolla Romariomål. Hans hattrick mot Real var hyfsat.