Embed from Getty Images
Wayne Rooney har haft 0 avslut på mål mot Crystal Palace, Manchester city, Burnley, Sunderland och Leicester. I samtliga dessa matcher har han spelat 90 minuter. 90 x 5 är 450 minuter. 450 minuter är 7,5 timmars fotboll utan ett enda avslut på mål. Det är fakta och uppseendväckande sådana. Inte ens den mest inbitne av Rooneysupporter kan invända mot detta (mer än med det ständigt återkommande faktumet att han sliter för laget, men det skulle du och jag också göra om vi spelade fotboll i United).
Märkligt är bara förnamnet.
En koll i rullorna visar att det skett en enda gång tidigare att Rooney haft fler nollor i det protokollet i 90-minuters-ligamatcher över EN HEL SÄSONG. Det var 2008-09 när han inte testade målvakten en enda gång vid sju tillfällen. Annars ligger det vanligtvis mellan 2 och 4 över EN HEL SÄSONG, oavsett om han lirar #10, kant eller längst upp.
Ett intressant sidospår skulle kunna vara att kika på mot vilka han kammat noll mot flest gånger. Här kanske vi kan hitta ett litet spår av illa dold kärlek och ett annat av ett hat som är svårt att leva ut i skickligt utförande på fotbollsplanen. ”Topplistan” av de lag som Wayne Rooney spelat 90 minuters ligafotboll utan att träffa mål emot ser nämligen ut som följer.
1) Liverpool och Everton 4 gånger.
3) Arsenal, Sunderland (!), city 3 gånger
6) Aston Villa, Middlesbrough och Burnley (!) 2 gånger.
Ponera att han inte skulle springa benen av sig varje match och ta 70-meterslöpningar hemåt när United – ibland han själv – tappar boll och motståndarna kontrar. Då skulle han i dag framstå som en tämligen medioker spelare i jämförelse med den Wayne Rooney vi såg för tre-fyra år sedan. Jämfört med väldigt många andra faktiskt. Ändå säger Louis van Gaal att han är ”undroppable”? Man baxnar. För när började Rooneys spel handla primärt om att springa så mycket som möjligt? När han blev kapten?
För även om han spelat längre ned än vanligt ett par matcher är det här en spelare som en gång i tiden (och så sent som mot city visade att han finns någonstans därinne!) bjöd på det oväntade. Både med ryck och med monsterskott. Att då inte få iväg ett enda ynka avslut på mål som anfallare, #10 eller mittfältare på 7,5 timmars spel mot allt annat än världsmotstånd är häpnadsväckande. Nej, upp med honom som spets nu, Louis, så får vi se hur mycket ammunition han fortfarande har kvar i de där streetfotbollsbenen. Jag skulle vara den förste att jubla om han dunkade in ett hattrick på Emirates. Något sista ryck måste han ha innan hans zenit är helt över. Eller?
* Apropå Rooney så undgår han inte kritik i England heller, trots hans status där. Jag lyssnade på Sky Sports eminenta Supplementprogram i dag och där diskuterades det faktiskt hur många av Rooneys tidigare 99 insatser som man verkligen minns. Jag kan helt ärligt säga att efter EM 2004 så är det nästan blankt hos mig, förutom de röda korten och ”nice-own-fans-boo”-ranten i VM 2010. Skumt med tanke på att han snart snor Charltons målrekord där också.
Men hans karriär kommer nästan uteslutande definieras av hans tid i Manchester United. Den har varit aningen mer framgångsrik än den i lejonfamiljen.
Fotnot: Statistiken är tagen från soccernet.com
